HARRY MARTINSON: "Vänd åter min tanke, till grunden/ av skaparesjälens mystär,/ där evigheten är bunden/ i liv, i var blomma, vart bär."

Doftens vägar är titeln på en nyutkommen italiensk debutroman, som visar på hur naturens dofter "representerar bandet mellan andlighet och realitet". När man läser boken går tankarna gärna till den djupa betydelse som minnena av naturen i Doris land, har i Aniara. När den avgörande vändningen sker i Aniara med sångerna 79 och 80 och tolkningen därefter av "andlighet och realitet", så kommer en bekännelse: Vi kom från Jorden, Doris land,/ klenoden i vårt solsystem,/ det enda klot där Livet fått/ ett land av mjölk och honung./ Beskriv de landskap som där fanns, / de dagar som där grydde.

Sången 80 är en lovsång om Doris land: Blommorna lyfta ur marken/ ett levande flaggspel som vaggar./ Fjärilar dansa med gula/ slöjor kring tistelns taggar./ Humlorna brumma i gräset/ där stråskuggan marken rutar./ Sval leker sommarvinden/ i lättrörda vallmoklutar.

Minnena av naturens dofter från Doris land blir starka när de definitivt och allt försent "representerar bandet mellan andlighet och realitet". Vad förtjänte väl mera/ att vi bleve glada och fromma. ~ Men allting var försent!

Den varma Doris och den goda Doris,/ den fjärran Doris nu en ädel stjärna/ att längta till...

Vi kom från Jorden, Doris land  

Vi kom från Jorden, Doris land,

klenoden i vårt solsystem,

det enda klot där Livet fått

ett land av mjölk och honung.

Beskriv de landskap som där fanns,

de dagar som där grydde.

Beskriv den människa som i glans

sitt släktes likdräkt sydde

tills Gud och Satan hand i hand

i ett förstört, förgiftat land

kring berg och backar flydde

för människan: askans konung.

HARRY MARTINSON: Ur Aniara, sång 79

Mitt i den brinnande solen finns en pupill  

Mitt i den brinnande solen

finns en pupill, en kärna

som med sin gåtfulla virvel

gör den till kärlekens stjärna.

Var gång den ser på jorden

uppstår en äng och blommar

dag efter dag och fröar

glad genom lycklig sommar.

Blommorna lyfta ur marken

ett levande flaggspel som vaggar.

Fjärilar dansa med gula

slöjor kring tistelns taggar.

Humlorna brumma i gräset

där stråskuggan marken rutar.

Sval leker sommarvinden

i lättrörda vallmoklutar.

Flyktig är lyckan - en stundens

slumpvinst i soliga dagar.

Långt bortom larv och grymhet

lyser i sommarens hagar

kärlekens sommarstjärna,

midsommartidens blomma.

Vad förtjänte väl mera

att vi bleve glada och fromma.

HARRY MARTINSON: Ur Aniara, sång 80

TAL TILL MIN SJÄL

[...]

 Se vildbit ur kalkarna höjer

sin flykt mot sitt hungrande hus.

Det skrattar en stormvind bland bergen,

det mumlar i grottornas dal,

en himmel står blodröd till färgen

och livet är utan tal

Vänd åter min tanke, till grunden

av skaparesjälens mystär,

där evigheten är bunden

i liv, i var blomma, vart bär.

[...]

HARRY MARTINSON: Ur Spökskepp

Sinnenas sommarlek 

[...]

   Men låt oss lämna ängens spel och ljud och övergå till dofterna och synerna, så som vi upplevt dem på vår väg genom sommarens hagar. Vi minns det mellan fingrar gnuggade björklövets doft av björkhartz, och markdoften själv uppdelad i gräsdofter. Vi minns beska, syrliga och söta dofter som silas med varandra genom mängden av vajande strån och når fram till vår näsa i en blanddofternas våg som är själva fältdoften. Och vi minns örter som mer än doftar. De osar. Som t.ex. trädornas egendomligt luktande åkersyskor lika svåra att beskriva bland dofter som gräshoppans ljud bland läten.

   Så minns vi klöverns varma doft i solen och dess svala doft om kvällen. Vi minns soluppvärmd mossas lukt och den skuggade mossans. Och soltorra stenlavars urgamla och stumma lukt av runsten.

   Vi minns doftvågen ur trädkronorna efter regn då till och med jätteekar kan dofta, trots sina tunga erfarenheter av alla dofters flyktighet.

   Men de flesta och frodigaste sommardofterna kommer under ifrån, från markens blomster och stiger mot näsan. De lyfts in i näsan av uppåt i spiral vriden varmluft från marken. Det är på det sättet man får i sig den solvarma doftvågen av gyllene Maraie sänghalm. Den kommer i mängd, som uppsvällande varmskyar, ja, åmar av sommar.

   Man kan på goda grunder anta att dofterna helt enkelt är blommornas tankar.

Vi har visserligen ännu inte lyckats översätta dessa tankar till att likna våra,

men näsan har sina aningar. Den vet, eller låt oss säga den anar, att en sommaräng är lika rik på tänkesätt och drömmar som ett gott bibliotek är rikt på tankar och drömmar uttryckta i tecken och ord.

   En gång kände jag hur en violbukett med sin doft framsade en fyraradig strof så vacker och egendomlig att jag inte förmådde fånga den i ord. Jag kände bara att den alltid kommer att finnas kvar, som en oskriven dofternas dikt om violens liv och villkor. Försöker man överföra sådant till ord blir det alltid ett misslyckande, ett egendomligt och vilset sätt att snyfta med orden. Men näsan vet bättre. Näsan är den verklige blomsterpoeten, den skarpsinnigaste tankeläsaren på ängen. Och även om den betraktas med ironi av de övriga fyra sinnena, nosar den ändå vidare bland sommarens dofter, i stolt medvetenhet om sin förvissning.

[...]

HARRY MARTINSON:
Ur Naturessäer, Utsikt från en grästuva, 1963

CRISTINA CABONI

Doftens vägar (2014)

ISBN 978-91-87783-50-0

Svensk utgåva 2015

Översättning Ida Andersen

 Massolit Förlag

Författaren av Doftens vägar Cristina Caboni, bor på Sardinien. Från italienska har hennes debutbok Doftens vägar med 441 sidor, översatts till svenska av Ida Andersen och den har i år utkommit på Massolit förlag. Osökt kommer Harry Martinsons Sinnenas sommarlek i tankarna vid läsning av denna doftande roman. Dofter blir till handling, kärlek, komplikationer och ett blomstrande persongalleri. 

I boken finns ett fylligt parfymlexikon:
Blomsterparfymer, dofter från frukter, bär och aromatiska örter
Dofter från trä, kådor och trädens löv
Animaliska dofter

Isop: renhet. Doften är ljuv och frisk som från en nyvaknad gryning. Den bevarar morgonens lätthet och sorglöshet. Stimulerar koncentrationen, klarar tankarna. Som alla rituella örter främjar den meditation.

Magnolia: sanning. Enbart synintrycket räcker inte, oftast uppfattar inte ögonen det som döljer sig bakom det synliga. En intensiv och skimrande doft som lyser upp tankarna och främjar inre medvetenhet. Frigör den energi som behövs för att bemöta hemligheter, lögner och villfarelser.

Myrra: trygghet. En jordigare, fastare doft än rökelse och representerar bandet mellan andlighet och realitet. 

Bokens 24 kapitel inleds med en doftbeskrivning.

1.

Ekmossa. Intensiv, genomträngande och ursprunglig.

Beständighetens och kraftens doft. Fördriver besvi-

kelsen som tynger sinnet när insikten om misstagen

tränger igenom den illusoriska vissheten. Mildrar

saknaden efter det som kunde ha blivit men aldrig blev.

13.

Nyslaget hö. Urgammal och nedärvd doft som är släkt 

med elden, havet och jordens dofter. Djupt förankrad

i den urgamla själ som alla äger. Frammanar lugn.

Man kan på goda grunder anta att dofterna helt enkelt är blommornas tankar och en sommaräng är lika rik på tänkesätt och drömmar som ett gott bibliotek är rikt på tankar och drömmar uttryckta i tecken och ord, skriver Harry Martinson i sin naturessä ur Utsikt från en grästuva. 

Den som har förmåga att tyda naturens dofter och översätta dem till människors innersta känslor, kan få en skönt doftande läsupplevelse med Doftens vägar av Cristina Caboni, när nu höstmörker, kyla och snö faller över markerna.

Rune Liljenrud