fredag 12 augusti 2011

Olof Lagercrantz och Harry Martinson





Vid sidan av

Dagboksanteckningar

Olof Lagercrantz (1911-2002) - kulturchef 1951-60 och därefter under 15 år chefredaktör på Dagens Nyheter efter Herbert Tingsten (1896-1973) som varit DN:s chefredaktör sedan år 1946 - skrev dagbok nästan hela sitt liv.

I dagboksanteckningarna "Vid sidan av", 2011 i urval av Richard Lagercrantz och Stina Otterberg, med förord av Horace Engdahl, får vi möta flera av författarna från fyrtiotal till sjuttiotal, bl a Harry Martinson.

Den 10 mars 2011 skulle Olof Lagercrantz ha fyllt 100 år. Horace Engdahl skriver i förordet till "Vid sidan av: "Vi kommer honom nära i dessa anteckningar, och kanske kommer vi hans tid ännu närmare."

Redan i den första citerade anteckningen i "Vid sidan av", från 17 november 1954, möter oss Harry Martinson, då Olof Lagercrantz skriver om Lars Ahlins händer. "Då vi satt tillsammans på första bänken i Malmö stadsteater lade jag märke till hur vackra händer han hade, stora välformade, kapabla händer, konstnärshänder. Jag kom att tänka på Harry Martinsons som jag minns som ungefär likadana."

I en anteckning från Harry Martinsons födelsedagsuppvaktning den 6 maj 1944 "på den tiden då Harry drog som ett stjärnskott genom vår litteratur och ännu var en ny stjärna", läser vi om "Den fina, blygsamma, nästan pryda Harry, som aldrig tar ett fult ord i sin mun".

I en anteckning 27 januari 1951 citeras Eyvind Johnson, som säger om en middag hos Harry Martinson: "Det är alltid trevligt hos Harry."

I flera av dagboksanteckningarna finns detaljer från författarmöten. Den 10 maj 1953 berättar Artur Lundkvist om sitt första möte med Harry Martinson. Det var på Folkets Hus i Stockholm 1927. Harry berättade om sina nio hårda år till sjöss, men hellre svalt han än återvände till detta helvete. Artur lånade Harry lite pengar och uppmanade honom att skriva en självbiografi.

En anteckning 27 november 1956 röjer att Bertil Malmberg tyckte att "Martinsons Aniara var odräglig, så tråkig, glanslös vers, alldeles omöjlig." Olof Lagercrantz var inte av samma mening och skriver i dagboken: "Det är typiskt, inte kan Bertil förstå denna naturfriskhet, detta rena stora grepp, denna frihet från det intressant komplicerade och subtila." Dagboken 21 februari 1958 berör Bertil Malmbergs begravning samma dag. "Akademiens herrar tågade i trupp. Bo Bergman så blå, Österling friskare blå, de andra bleka. Harry i doktorshatt, Eyvind som alltid med vänliga ord om snart umgänge, Olle Hedberg med sin långskalle."

Olof Lagercrantz med hustrun Martina var värdpar vid talrika middagar som bjöds författarkollegor och deras "entourage". Dagboksanteckningarna förmedlar bilder därifrån. Horace Engdahl skriver i bokens förord om detta:

"Det grundläggande budet lyder att människor måste få vara hur de vill, även om detta inte alltid är ett glädjebud för deras omgivning. Uttryck för beundran, ofta storslaget formulerade, är i hans dagbok långt vanligare än fördömanden. När avsmaken någon gång tar överhand, handlar det om människor med makt, som ger honom en känsla av fångenskap i systemet."

Dagboken "Vid sidan av" röjer mycket av människors såväl glädjeämnen som problem och vi får möta Harry då han "skrattade gott genom tårarna" i goda vänners lag. Många detaljer om böcker och recensioner finns i dagboken. Olof Lagercrants ger många erkännande omdömen om Harrys diktning. Han skriver att de dikter som Harry läste för uppvaktande gäster då han fyllde fyrtio år, "var mycket vackra saker, underfundiga, djupt pejlande, humoristiska och alltid i den stora lyrikens grannskap. En dikt som handlade om daggmasken, jordens tålmodiga lilla bonde, tyckte jag särskilt om."

Olof Lagercrantz skriver 24 oktober 1953 om diktsamlingen Cikada, som han fått ett korrektur på: "Jag tycker den är mycket vacker. Den långa episka dikten något nytt i hans produktion och ändå helt martinsonsk."

25 november 1956: "I morse - vi talar nästan alltid i telefon med varandra någon gång mellan åtta och nio - var Herbert så upptänd efter att ha läst Martinsons Aniara. Han brukar skämtsamt antyda att jag faller alltför totalt för stora diktverk. Här tyckte han det motiverat, tyckte att Martinson borde ha Nobelpriset, talade om det rena stora utspelet, hade särskilt fäst sig vid Karelendikten och den roliga sak som skildrar tankens kartotek. Det kan man ju förstå, så storslagen, så konsekvent inte skapas någon annanstans i världen nu."

Den sista dagboksanteckningen om Harry Martinson är från 4 oktober 1974: "I går Nobelpris till Harry M och Eyvind J. Det är obehagligt och fatalt. Jag känner mig tvekluven, ty särskilt Harry hörde en gång till mina nära vänner och jag har tyckt så mycket om honom. Nu är jag osäker om han håller. Orden är porösa i hans texter och hans visdom smakar folkskollärare Staf. Jag skrev en ledare och försökte vara skämtsam samt en artikel om Harry." */

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

*/ Olof Lagercrantz, "Nobelpris med svenskar", ledare DN 4.10 1974; "Årets Nobelpristagare i litteratur", DN 4.10 1974.

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

I den första citerade anteckningen i "Vid sidan av", från 17 november 1954, skriver Olof Lagercrantz beundrande om Harry Martinsons händer, som han också nämner 31 augusti 1948:

"Jag lade märke till hur ovanligt vackra händer Harry har. De är kraftiga, med ädelt rundade fingertoppar och fin harmoni. De är de vackraste och snällaste händer man kan se, men de är inte för snälla, de är klassiskt formade på något vis."


~~~~~~~~~~~~~~~~~~



Händernas erfarenhet är beröringen
deras liv bland tingen är mångfaldigt,
fullt av tysta innehåll.



Inger Eriksson, diakon i sjukhuskyrkan vid Lunds universitetssjukhus, avlade år 2006 teologie doktorsexamen vid Teologiska fakulteten, Lunds universitet med en akademisk avhandling "Poesiläsning som meningsskapare". Hon har ofta upplevt hur en dikt berör och når fram där inte vardagsspråket räcker till och hur den som lider då upplever sig sedd och förstådd. Harry Martinsons dikt MÄNNISKANS HÄNDER nämns i avhandlingen och det som Olof Lagercrantz skriver om Harry Martinsons händer blir på nytt berörande.


MÄNNISKANS HÄNDER

Händernas erfarenhet är beröringen
deras liv bland tingen är mångfaldigt,
fullt av tysta innehåll.
De hör inte men är med i vibrationer.
De ser inte men vet hur det är i mörka källare.
När sammeten skall värderas är de där,
och slipstenen och lieeggen provar de tyst.
De behöver inte låta eggen bita till.
De känner med lätt beröring stålbettets skärpa.
Hur har de hunnit samla alla sina fina erfarenheter
av ull och grus, av fjun och stål,
av glatta ytor och av taggig tistelboll,
av smidig talk och av alla sorters mjöl.
Deras register är oerhört
från glansigt silke till grova säckar,
från sträva filar och rivjärn
till nyföddas glatta naglar
och beröringsglansen av evighetsblommor.
De lever i känselns land där beröringen är allt
och där beröringens gåta slår sin bro
mellan nerv och själ.
Men i fjärilsvingens stoft finner de sin gräns.

HARRY MARTINSON

Ur Dikter om ljus och mörker, 1971














Rune Liljenrud

Sven Delblanc och Harry Martinson













I samband med Harry Martinson-sällskapets årshögtid 6-8 maj 2011 på Brunnsviks folkhögskola inbjöd rektor Per Ola Jansson, i sin egenskap av ordförande i Delblanc-sällskapet, till någon form av seminarium gemensamt anordnat av de båda sällskapen och där man skulle kunna reda ut vad det var som hände när Sven Delblanc kritiserade Svenska Akademien i samband med att Harry Martinson och Eyvind Johnson fick Nobelpriset i litteratur år 1974.

Mycket finns att läsa om detta och googlar man efter "Sven Delblanc och Harry Martinson" kommer bl a denna informativa länk upp: http://www.delblancsallskapet.se/artikel.php?artikel_id=83

Vid sidan av sitt skönlitterära författarskap var Sven Delblanc (1931-1992) också kritiker. I boken "Sven Delblanc, Kritik och essäistik 1958-1991", 2007 med Lars Ahlbom som redaktör, finns bl a ett urval av artiklar om Harry Martinsons diktning, som Sven Delblanc skrivit i Dagens Nyheter 27/7 1959 "Sommarvärldens förvandling, Om Harry Martinson", 30/7 1959 "Drömmarna och den kalla tanken, Om Aniara", i Arbetarbladet 18/11 1960 "Martinsons vintriga landskap, Om Vagnen" samt 11/12 1963 "Visionären på grästuva, Om Utsikt från en grästuva".

Sven Delblanc skriver om Harry Martinson i "Sommarvärldens förvandling": Han har stått i nära förbund med skapelsen och som ett objektivt medium bara fört vidare de visioner som passerat hans sinnesinstrument. Passad bör till stor del ha skrivits under den tid då man ännu vågade hoppas på fred, men den blev bara en ljus parentes. Med de tre senaste samlingarna Cikada, Aniara, Gräsen i Thule, har hans poesi inträtt i ett svart skede. Martinsons utveckling kan kanske illustreras med mimans öde.

Delblanc fortsätter: Givetvis får man inte tro att Martinsons nya stil i första hand är ett symtom på störd skaparglädje. Den är medvetet konstruerad för att tjäna nya förkunnelsens och de nya stämningarnas syften. Upprepningen är gökens stilmedel och göken är väl den Martinsonska diktens fågel just nu och inte någon näktergal eller annan skönsångare. Men ack, om det bara blev sommar...

Ack finge mitt hjärta slå upp sina kamrar och tala
om sommarens tid tills jag fölle i backen och dog.
Ack bleve det sommar så skulle jag verkligen gala
då skulle jag ropa som ingen har ropat i skog.

GÖKSÅNG, Ur Gräsen i Thule


Sven Delblanc följer "sommarvärldens förvandling" hos Harry Martinson med djupt inkännande och han avslutar sin recension av Vagnen, i Arbetarbladet 18 november 1960, i en medkännande önskan: "Det är en olycklig utveckling som fört den svenska diktens naiva underbarn den långa vägen från sagans landskap till klarsynens vinterland. Vi som beklämda flockas vid foten av den sjungande stoden önskar honom befrielse ur försteningen. Efter förvittringen vill vi åter höra den levande rösten."

I boken "Sven Delblanc, Kritik och essäistik 1958-1991" finns också artiklarna "Ett standardverk om Harry Martinson, Om Ingvar Holms Harry Martinson. Myter. Målningar. Motiv" (1960) samt "Sången om Aniara, En avhandling av Johan Wrede" (1965).

Sven Delblanc skriver att Ingvar Holm har skrivit ett standardverk om Harry Martinson och att han "kunnat visa att Aniara är det logiska krönet på Martinsons diktarbana." I anmälan av Johan Wredes avhandling nämner Sven Delblanc Aniara "ett rikt och litteraturhistoriskt viktigt diktverk".

Nobelprisdiplomets konstnär är Gunnar Brusewitz

Efter att ha läst "Sven Delblanc, Kritik och essäistik 1958-1991" oroar nu frågan:

Vad var det som verkligen hände, när Harry Martinson år 1974 tilldelades Nobelpriset i litteratur "för ett författarskap som fångar daggdroppen och speglar kosmos" och Sven Delblanc så hårt kritiserade Svenska Akademien för detta?

Rune Liljenrud

Harry Martinson DIE HENKER DES LEBENSTRAUMS ~ Gedichte

HARRY MARTINSON ~ Gedichte
Die Henker des Lebenstraums


Nachgedichtet von Bernd Jentzsch

Verlag Volk und Welt, Berlin 1973

Här ges källhänvisningar till dikterna i
HARRY MARTINSON ~ Gedichte
Die Henker des Lebenstraums

I antologin anges inte exakt varifrån dikterna är hämtade. Boken finns att låna på bibliotek och kanske går det nu lättare att hitta och jämföra texterna.


DER ALBATROS (s. 8f)

ALBATROSSEN (Ur SPÖKSKEPP, 1929/ s. 25, Dikter 1929-1945 s. 17f)


HABT IHR EIN EINZIGES MAL EINEN KOHLENPOTT... (s. 10)

HAR NI SETT EN KOMTRAMP... (Ur SPÖKSKEPP,
1929/ s. 29, Dikter 1929-1945 s. 19)


DER LEUCHTTURMWÄRTER (s. 11)

FYRMÄSTAREN (Ur SPÖKSKEPP,
1929/ s. 30, Dikter 1929-1945 s. 19f)


TOTE SEEMÖWE (s. 12)

DÖD SJÖMÅS (Ur SPÖKSKEPP,
1929/ s.35, Dikter 1929-1945 s. 21f)


ZUREDEN (s. 13)

ÖVERTALNING (Ur MODERN LYRIK Antologi, 1931/ s. 26, Dikter 1929-1945 s. 72)


HEIMATDORF (s. 14)

HEMBYN (Ur NOMAD, 1931/ s.15, Dikter 1929-1945 s. 77)


ANNI (s. 15)

ANNI (Ur NOMAD, 1931/ s.29f, Dikter 1929-1945 s. 82f)


UNERKLÄLICHE UNRUHE (s. 16)

OFÖRKLARLIG ORO (Ur NOMAD, 1931/ s.62f, Dikter 1929-1945 s. 94f)


AM EROSHERD (s. 18)

KRING EROSHÄRDEN (Ur MOMAD, 1931/ s. 85, Dikter 1929-1945 s. 101f)


SCHÖNHEIT (s. 19)

SKÖNHET (Ur NOMAD, 1931/ s. 107f, Dikter 1929-1945 s. 110)


KOHLE (s. 20)

KOL (Ur NOMAD, 1931/ s. 17f, Dikter 1929-1945 s. 78)


BAUMWOLLE (s.21)

BOMULL (Ur MOMAD, 1943/ s. 19f, Dikter 1929-1945 s. 178f)


DANACH (s.22)

EFTER (Ur NOMAD, 1931/ s. 26, Dikter 1929-1945 s. 179)


ASIATISCHES MÄRCHEN (s. 23)

SAGA OM ASIEN (Ur NOMAD, 1931/ s. 37f, Dikter 1929-1945 s. 85f)


AUF DEM KONGO (s. 24)

PÅ KONGO (Ur NOMAD, 1943 s.31f, Dikter 1929-1945 s. 183)


SCHÖPFUNGSNACHT (s. 25)

SKAPELSENATT (Ur NOMAD, 1931/ s. 94, Dikter 1929-1945 s. 105)


FRÜHES STERBEN (s. 26)

UNG BORTGÅNG (Ur NOMAD, 1943/ s. 43f, Dikter 1929-1945 s. 187)


WINTERSTÜCK (s. 27)

VINTERSTYCKE (Ur NATUR, 1934/ s. 49, Dikter 1929-1945 s. 139)


LANDSCHAFT (s. 28)

LANDSKAP (Ur NOMAD, 1943/ s. 51, Dikter 1929-1945 s. 189)


SONNENUNTERGANG (s. 29)

SOLNEDGÅNG (Ur NOMAD, 1943/ s. 74, Dikter 1929-1945 s. 196f)


AM BERGHANG
(s. 31)

VID BERGSSTUPET (Ur NATUR, 1934/ s. 32f, Dikter 1929-1945 s. 201)


STROM (s. 32)

KRAFT (Ur NATUR, 1934/ s. 16f, Dikter 1929-1945 s. 126)


DER WASSERFALL (s. 33)

VATTENFALLET
(Ur NATUR, 1934/ s. 84f, Dikter 1929-1945 s. 151f)


DER PLAN
(s. 34f)

PLAN (Ur NATUR, 1934/ s. 13ff, Dikter 1929-1945 s. 125f)


PASSATE (s. 36f)

PASSADER 9, 10
(Ur PASSAD, 1945/ s. 22ff, Dikter 1929-1945 s. 219f)


DAS UNERMÜDLICHE (s. 38f)

DET OUTTRÖTTLIGA (Ur PASSAD, 1945/ s. 53f, Dikter 1929-1945 s. 235f)


DER WACHOLDERSTRAUCH (s. 40)

ENBUSKEN (Ur PASSAD, 1945/ s. 58, Dikter 1929-1945 s. 237


ABEND IM BINNENLAND (s. 41)

KVÄLL I INLANDET (Ur PASSAD, 1945/ s. 70, Dikter 1929-1945 s. 243)


BRIEF EINES SCHMIERERS
(s. 42ff)

BREV FRÅN EN OLJARE (Ur PASSAD, 1945/ s. 78ff,
Dikter 1929-1945 s. 247f)


PFERD UND REITER
(s. 45)

HÄST OCH RYTTARE (Ur PASSAD, 1945/ s. 81f, Dikter 1929-1945 s. 249)

DORA (s. 46)

DORA (Ur PASSAD, 1945/ s. 91, Dikter 1929-1945 s. 254)


WINTERTRAUM (s. 47)

VINTERDRÖM (Ur CIKADA, 1953/ s. 24f,
Dikter 1953-1973 s. 15f)


FÜHL DICH EINS (s.48)

KÄNN DIG ENSE...
(Ur CIKADA, 1953/ s. 30f, Dikter 1953-1973 s. 18f)


SCHWEDISCHES VOLKSMÄRCHEN (s. 50)

SVENSK FOLKSAGA (Ur CIKADA, 1953/ s. 35f, Dikter 1953-1973 s. 20)


DIE PFINGSTROSEN (s. 51)

PIONERNA (Ur CIKADA, 1953/ s. 38, Dikter 1953-1973 s. 21)


EIN STRAUSS WILDE BLUMEN (s. 52)

VILDBUKETTEN (Ur CIKADA, 1953/ s. 55, Dikter 1953-1973 s. 28)


JAPANISCHE MALEREI Maruyama (s. 53)

JAPANSK MÅLNING Maruyama (Ur CIKADA, 1953/ s. 62, Dikter 1953-1973 s. 31)


TROPISCHE MÜTHE (s. 54)

TROPISK MYT (Ur CIKADA, 1953/ s. 63, Dikter 1953-1973 s. 31f)


AN DIESEM TAG (s. 55)

I DENNA DAG (Ur CIKADA, 1953/ s. 64, Dikter 1953-1973 s. 32)


DER SOMMER (s. 56f)

SOMMAREN
(Ur CIKADA, 1953/ s. 66, Dikter 1953-1973 s. 33)


ZUGEWACHSENER PFAD (s. 58)

IGENVUXEN STIG (Ur CIKADA, 1953/ s. 74, Dikter 1953-1973 s. 36)


DER SANFTMÜTIGE
(s. 59)

DEN SAKTMODIGE (Ur CIKADA, 1953/ s. 87f, Dikter 1953-1973 s. 41)


VERBINDUNG (s. 60)

FÖRBINDELSE (Ur GRÄSEN I THULE, 1958/ s. 18, Dikter 1953-1973 s. 86)



GEDICHT VON DEN STERNEN (s. 61)

STJÄRNDIKT
(Ur GRÄSEN I THULE, 1958/ s. 71, Dikter 1953-1973 s. 113)


HOHE AUSSICHT (s. 62)

HÖG UTSIKT (Ur GRÄSEN I THULE, 1958/ s. 39, Dikter 1953-1973 s. 98f)


DIE AMEISE DES WORTES (s. 63)

ORDETS MYRA (Ur VAGNEN, 1960/ s. 8, Dikter 1953-1973 s. 134)


DIE HENKER DES LEBENSTRAUMS (s. 65)

LIVSDRÖMMENS BÖDLAR (Ur VAGNEN, 1960/ s. 31, Dikter 1953-1973 s. 146f)


DER BRIEF (s. 66)

BREVET (Ur VAGNEN, 1960/ s. 32, Dikter 1953-1973 s. 147)


DIE STEINERNEN KAMELE (s. 67)

STENKAMELERNA (Ur VAGNEN, 1960/ s. 39f, Dikter 1953-1973 s. 150f)


IN DER GROTTE (s. 68f)

I GROTTAN (Ur VAGNEN, 1960/ s. 62f, Dikter 1953-1973 s. 162ff)


NATUR UND MENSCH (s. 70)

NATUR OCH MÄNNISKA (Ur VAGNEN, 1960/ s. 95, Dikter 1953-1973 s. 179)


STIMMEN ÜBER DEN WAGEN (s. 71ff)

RÖSTER OM VAGNEN (Ur VAGNEN, 1960/ s. 110ff, Dikter 1953-1973 s. 187ff)
(Innehåller 2, 5, 10, 12 och 17)


SIEB DER ERINNERUNGEN (s. 75)

MINNENAS SÅLL (Ur DIKTER OM LJUS OCH MÖRKER, 1971/ s. 127, Dikter 1953-1973 s. 277)


DAS INNERE LICHT ( S. 76f)

DET INRE LJUSET (Ur DIKTER OM LJUS OCH MÖRKER, 1971/ s. 112f, Dikter 1953-1973 s. 266ff)


KLEINE GÖTTER (s. 78ff)

SMÅ GUDAR (Ur DIKTER OM LJUS OCH MÖRKER, 1971/ s. 118ff, Dikter 1953-1973 s. 271ff)


DIE IDEEN (s. 83)

IDÉERNA (Ur DIKTER OM LJUS OCH MÖRKER, 1971/ s. 48, Dikter 1953-1973 s. 226)


GEDANKENREISE (s. 84)

ANDLIG RESA (Ur DIKTER OM LJUS OCH MÖRKER, 1971/ s. 77, Dikter 1953-1973 s. 244)


DER GLÖCKNER (s. 85)

RINGAREN (Ur DIKTER OM LJUS OCH MÖRKER, 1971/ s. 43, Dikter 1953-1973 s. 223)


DIE ABGRÜNDE (s. 86)

AVGRUNDERNA (Ur DIKTER OM LJUS OCH MÖRKER, 1971/ s. 18f, Dikter 1953-1973 s. 206f)


DIE VERSUCHUNG DES MEISTERS (s. 87)

MÄSTAREN FRESTAD (Ur DIKTER OM LJUS OCH MÖRKER, 1971/ s. 103, Dikter 1953-1973 s. 260f)


HAUSTAFEL (s. 88ff)

HUSTAVLA (Ur DIKTER OM LJUS OCH MÖRKER, 1971/ s. 95, Dikter 1953-1973 s. 255)


DIE BEDRÄNGTEN (s. 92)

DE TRÄNGDA (Ur DIKTER OM LJUS OCH MÖRKER, 1971/ s. 55, Dikter 1953-1973 s. 231)


DIE GROSSE SORGE (s. 93)

DEN STORA SORGEN (Ur DIKTER OM LJUS OCH MÖRKER, 1971/ s. 128, Dikter 1953-1973 s. 278)


Antologin Die Henker des Lebenstraums har sin titel från dikten på sidan 65.
En teckning, gjord av Harry Martinson, finns på sidan 64 med texten:

"Världens sommar. Idyll och helvete blandas. Johannes Edfelt Hälsas från Harry Martinson"

Totalt finns sex teckningar av Harry Martinson i denna antologi.


~ ~ ~

Rune Liljenrud

onsdag 10 augusti 2011

Harry Martinson Gedichte



AUSGEWÄHLT
UND AUS DEM
SCHWEDISCHEN
ÜBERTRAGEN VON
ERICH FURREG

(Wien 1962)




Här ges källhänvisningar till dikterna i
Harry Martinson: Gedichte.
Erich Furreg anger inte varifrån dikterna är hämtade. Boken finns att låna på bibliotek och kanske går det nu lättare att hitta och jämföra texterna.

NEBELGARDINEN (s. 5)

DIMGARDINER (Ur MODERN LYRIK Antologi, 1931/ s. 25f, Dikter 1929-1945 s. 71)


DAS HEIMATDORF (s. 6)

HEMBYN (Ur NOMAD, 1931/ s. 15f, Dikter 1929-1945 s. 77)


UM DEN EROSHERD (s. 7)

KRING EROSHÄRDEN (Ur NOMAD, 1931/ s. 85, Dikter 1929-1945 s. 101)


FRÜHES HINSCHEIDEN (s. 8)

UNG BORTGÅNG (Ur NOMAD, 1943/ s.43f, Dikter 1929-1945 s. 187)


DER REIHER (s. 9)

HÄGERN (Ur NOMAD, 1943/ s.84f , Dikter 1929-1945 s. 200)


GESANG DES NÖCK (s. 10)

STRÖMKARLSLÅT (Ur NATUR, 1934/ s.86f, Dikter 1929-1945 s. 152)


MEERESNOCTURNO (s. 11)

HAVSNOCTURNO (Ur NATUR, 1934/ s.135f, Dikter 1929-1945 s. 168)


DER MEERESWIND (s. 12)

HAVSVINDEN (Ur NATUR, 1934/ s.143f, Dikter 1929-1945 s. 176)


DAS ÜBEL DER OBERFLÄCHE (s. 13)

DET YTLIGAS ONDSKA (Ur PASSAD, 1945/ s. 37f, Dikter 1929-1945 s. 227)


DAS GLÜCKLICHE BEHAGEN (s. 14)

DET LYSANDE VÄNA (Ur PASSAD, 1945/ s. 41, Dikter 1929-1945 s. 228)


DES BEGEHRENS WEG ZUM FRIEDEN (s. 15)

BEGÄRENS VÄG TILL FRIDEN (Ur PASSAD, 1945/ s. 47f, Dikter 1929-1945 s. 232)


HEIMLICHE WILDNIS (s.16)

HEMLIG ÖDEMARK (Ur PASSAD, 1945/ s. 52, Dikter 1929-1945 s. 234)


WACHOLDERBUSCH (s.17)

ENBUSKEN (Ur PASSAD, 1945/ s. 58, Dikter 1929-1945 s. 237)



VOR DER HEUERNTE
(s. 18)

IN EMOT SLÅTTERN (Ur PASSAD, 1945/ s. 69, Dikter 1929-1945 s. 242)


DER ABEND AUF DEM LANDE (s. 19)

KVÄLL I INLANDET (Ur PASSAD, 1945 s.70, Dikter 1929-1945 s. 243)


DER REGENWURM
(s. 20)

DAGGMASKEN (Ur PASSAD, 1945/ s. 83, Dikter 1929-1945 s. 250)


DIE LUSTIGE (s. 21)

DEN LUSTIGE (Ur PASSAD, 1945/ s. 93, Dikter 1929-1945 s. 255f)


DIE MAIKÄFER (s. 22)

OLLONBORRARNA (Ur PASSAD, 1945/ s. 94, Dikter 1929-1945 s. 256)


GEDANKEN WÄHRENS EINES SCHWEREN UNWETTERS (s. 23)

TANKAR UNDER ETT SVÅRT OVÄDER (Ur PASSAD, 1945/ s. 100,
Dikter 1929-1945 s. 258f)


APHRODITE STIEG AUS DEM SCHAUM (s. 24)

UR SKUMMET STEG AFRODITE (Ur PASSAD, 1945/ s. 106, Dikter 1929-1945 s. 260)


BESUCH AUF DER STERNWARTE
(s. 25)

BESÖK PÅ OBSERVATORIUM (Ur PASSAD, 1945/ s. 148f, Dikter 1929-1945 s. 284)


NOVEMBER (s. 26)

NOVEMBER (Ur CIKADA, 1953/ s. 94, Dikter 1953-1973 s. 44)


ZULETZT (s. 27)

TILL SLUT…
(Ur GRÄSEN I THULE, 1958/ s. 14, Dikter 1953-1973 s. 83)


DER FLÜCHTLING
(s. 28)

FLYKTINGEN (Ur GRÄSEN I THULE, 1958/ s. 17, Dikter 1953-1973 s. 85)


VERBINDUNG (s. 29)

FÖRBINDELSE
(Ur GRÄSEN I THULE, 1958/ s. 18, Dikter 1953-1973 s. 86)


DER SAND (s. 30)

SANDEN (Ur GRÄSEN I THULE, 1958/ s. 35f, Dikter 1953-1973 s. 96f)


DAS GRAS IN THULE (s. 31)

GRÄSEN I THULE (Ur GRÄSEN I THULE, 1958/ s. 38, Dikter 1953-1973 s. 98)


ASSURBANIPALS SKLAVE (s. 32)

ASSURBANIPALS SLAV (Ur GRÄSEN I THULE, 1958/ s. 52f, Dikter 1953-1973 s. 103)


ALLES IST LEICHT ZU VERDREHEN
(s. 33)

ALLTING KAN BRUKAS FÖRVRIDET (Ur GRÄSEN I THULE, 1958/ s. 54,
Dikter 1953-1973 s. 104)


DIE FLEDERMAUS
(s. 34)

LÄDERLAPPEN (Ur GRÄSEN I THULE, 1958/ s. 57, Dikter 1953-1973 s. 105)


FERNER WALD
(s. 35)

FJÄRRAN SKOG (Ur GRÄSEN I THULE, 1958/ s. 61, Dikter 1953-1973 s. 107)


ZWEI JAPANISCHE LANDSCHAFTEN / Hokusai (s. 36)

TVÅ JAPANSKA LANDSKAP / Hokusai (Ur GRÄSEN I THULE, 1958/ s. 69,
Dikter 1953-1973 s. 112)


DIE MÜCKEN (s.37)

SLÄNDORNA
(Ur GRÄSEN I THULE, 1958/ s. 70, Dikter 1953-1973 s. 113)


IM HELLWERDEN (s. 38)

I LJUSNINGEN (Ur GRÄSEN I THULE, 1958/ s. 72, Dikter 1953-1973 s. 114)


DIE FICHTEN WERDEN HELL (s. 39)

GRANARNA LJUSNA (Ur GRÄSEN I THULE, 1958/ s. 74, Dikter 1953-1973 s. 114f)


DIE ACKERSONNE (s. 40)

ÅKERSOLEN (Ur GRÄSEN I THULE, 1958/ s. 85, Dikter 1953-1973 s. 119)


DIE FICHTEN DUNKELN (s. 41)

GRANARNA MÖRKNAR (Ur GRÄSEN I THULE, 1958/ s. 91, Dikter 1953-1973 s. 122f)


DIE STUNDE (s. 42)

STUNDEN (Ur GRÄSEN I THULE, 1958/ s. 92, Dikter 1953-1973 s. 123)


OHNMACHT (s. 43)

VANMAKTEN (Ur GRÄSEN I THULE, 1958/ s. 94, Dikter 1953-1973 s. 124)


JANUAR (s. 44)

JANUARI
(Ur GRÄSEN I THULE, 1958/ s. 95, Dikter 1953-1973 s. 124)


VERLUSTE (s. 45)

FÖRLUSTER (Ur GRÄSEN I THULE, 1958/ s. 98, Dikter 1953-1973 s. 125)


SIRENENGESANG
(s. 46)

SIRENSÅNG (Ur GRÄSEN I THULE, 1958/ s. 101, Dikter 1953-1973 s. 126f)


KAMP UM DEN HIMMEL IST EIN KAMPF UM FREUDE (s. 47)

ALL STRID OM HIMLEN ÄR EN STRID OM GLÄDJE
Ur ANIARA, 1956 Sång 49 Den blinda, 1956 (s. 111f)


WIE SCHWER, DIE GNADENORDNUNG ZU ERFASSEN (s. 48)

OCH NÅDENS ORDNINGSLAG, HUR SVÅR ATT FATTA
Ur ANIARA, 1956 Sång 49 Den blinda, 1956 (s. 113f)


FRIERENDE WORTE (s. 49)

FRYSANDE ORD (Ur VAGNEN, 1960/ s. 9, Dikter 1953-1973 s. 134)


DAS LEBEN DER WAHRHEITEN (s. 50)

SANNINGARNAS LIV (Ur VAGNEN, 1960/ s. 25, Dikter 1953-1973 s. 143)


DIE WELLE (s. 51)

VÅGEN (Ur VAGNEN, 1960/ s. 41, Dikter 1953-1973 s. 151)


IN PHARAO TOTMES ZEIT (s. 52)

I FARAO TOTMES TID (Ur VAGNEN, 1960/ s. 55, Dikter 1953-1973 s. 159)


WIRKLICH LEBEN (s. 53)

ATT VERKLIGEN LEVA (Ur VAGNEN, 1960/ s. 61, Dikter 1953-1973 s. 162)


DIE KLEINE INSEL (s. 54)

DEN LILLA ÖN (Ur VAGNEN, 1960/ s. 79, Dikter 1953-1973 s. 172)


ABSCHIED VON DEN ERINNERUNGEN (s. 55)

MINNENENAS AVSKED (Ur VAGNEN, 1960/ s. 89, Dikter 1953-1973 s. 176f)


OFFENBARUNG (s. 56)

UPPENBARELSE (Ur VAGNEN, 1960/ s. 84, Dikter 1953-1973 s. 174)


~ ~ ~
Rune Liljenrud

fredag 5 augusti 2011

Hiroshimadagen 6 augusti: Kärnvapnens barbari

”Själv kände jag att genom att vi var de första som använde den [atombomben], anslöt vi oss till en etisk standard av samma slag som barbarerna under medeltidens mörkaste århundraden.” Så här uttryckte sig amiral William Leahy, stabschef hos de amerikanska presidenterna Franklin D Roosevelt och Harry S Truman, sedan de första atombomberna fällts över Japan i augusti 1945. Ja, det var verkligen en barbarisk etik som låg bakom detta beslut. Även flera av de vetenskapsmän som var engagerade i bombens tillkomst kände ”oro för vågen av förfäran och avsky som skulle spridas över världen när bomben användes. De fick rätt.” Det är ”ovedersägligt att användande av kärnvapen skulle få katastrofala följder. Egendomligt nog väcker frågan mindre engagemang hos allmänheten nu än tidigare, trots att världen på grund av kärnvapenspridning är mer osäker än någonsin.” (Citaten är hämtade ur en artikel av Monica Braw i Svenska Dagbladet 2010-08-06).

Det barbari som kärnvapensprängningar innebär skildrades redan 1956 på ett nästan outhärdligt språk i Harry Martinsons Aniara. I sång 64 talas om det atombombsdrabbade Xinombra (=Hiroshima) och landet Rind (varifrån den blinda poetissan kom – hon som drabbades av ”den fruktansvärda svarta hettan”):

Xinombras pelare av aska drog
fram genom Rind.
Den nådde kusten på den femte dagen
och Kap Atlantis på den sjunde dagen.
Det fanns för flyktingarna inget hopp
ej ens i öppna havet
där maneten syntes dö
och oktopoderna flöt upp från djupen.

Xinombras askstod låg som vattenblomning
av död på haven.
Demonerna flöt runt med vattenänglarna
och alla var döda.
- - - - - -
Vishetens sten
gömd i geniets slaktmask
sköts in i hjärtat på Xinombras stad
som dog för tredje gången.
O, detta smycke.

(Ur ANIARA, sång 64)

Låt oss alla på Hiroshimadagen hjälpas åt att sprida budskapet om nödvändigheten av en kärnvapenfri värld och låt oss känna gemenskapen med alla dem som på olika håll i världen samlas till manifestationer och minnesstunder.
I finländska Lovisa ägnas hela Hiroshimadagen åt ett fredsforum som även uppmärksammar terrordåden i Norge. Det avslutande ljuståget tillägnas tragedins offer. Bland de medverkande finns biskop Björn Vikström.



Här några exempel på svenska arrangemang under Hiroshimadagen:
• Stockholm
18.00 Tegnérlunden vid Strindbergsmonumentet. En Strindbergsvandring på Hiroshimadagen.
18.00 Storkyrkan. Manifestation för fred och nedrustning på Hiroshimadagen. Medv. Anders Wejryd, ärkebiskop, Wenjing Tao, Svenska Läkare mot kärnvapen m fl
• Göteborg
18.00 Fredslunden, i hörnet av Engelbrektsgatan och Götabergsgatan, Vasaparken.
Medv. bl a Gunnar Westberg, SLMK, professor Ulf Bjereld, Jazzmusiker för fred.
• Örebro
21.00 Obelisken vid Karro. Lyktor sjösätts i Svartån.
• Växjö
20.00 Café Fontaine, Vattentorget. Sång, diktläsning och information.
• Uppsala
12:30 Forumtorget. Lyktvikning - Tal – Gatuteater.
18:30 Ekocaféet, Drottninggatan 5. Film, dikt, konst och ton i fredens tecken
21:00 Lyktnedsättning i Fyrisån vid Nybron. Domkyrkoklockorna ringer.
• Söderhamn
15.00 Växhuset Mobodarne. Medv. bl a Solveig Ternström.
• Laholm
12.00 Stortorget, Speakers Corner. Minnesstund - med tanke på offren och med tanke på att atomvapnen inte har minskat med åren, tvärtom. Tal, poesi och musik.

Åke Widfeldt