"Den vita hästens symbolvärde är starkt. Man talar om att den flyger över världen med sina vita vingar och den axlar alltid någon slags hjälteroll. Den är helig och triumferar över negativa krafter. De vita hästarna rids av skyddshelgon och sist men inte minst är den en symbol för kärlek och kraftfullhet."
(Ur skylttext vid "Gunghästen, ett landmärke i Gemla")
Sveriges träleksaksindustri började i Gemla år 1866 och hästen blev från början den mest populära leksaken, "det var ju den som ständigt varit människan till hjälp under århundraden tillbaka i tiden. Gunghästen blev också ett varumärke för Sveriges första träleksaksfabrik, Gemla Träleksaksfabrik."
Pär Lagerkvist föddes i Växjö 1891 och hade sina släktrötter i Öja, någon mil västerut längs järnvägen. Detta är hans "litterära provins". Gemla hembygdsförening förvaltar i Hembygdsgården Pär Lagerkvists minne. I samarbete med Pär Lagerkvist-samfundet bjuds program om Nobelpristagaren 1951, hans barndomsmiljö och författarskap.
I Pär Lagerkvists sista diktsamling AFTONLAND, 1953 nämns många leksaker, "min lilla häst", som säkert härrörde från tillverkningen hemmavid, Gemla Träleksaksfabrik. Han skriver om höstkvällen när han gick efter ved åt mor:
"Det var då jag för första gången såg stjärnorna."
Jag stod alldeles stilla. Och allting försvann för mig,
allt som funnits förut, allt som varit mitt,
min lilla häst med tre ben, min gummiboll,
min glädje att vakna om morgonen,
solskenet, stenkulorna och den stora kulan av glas,
alla mina leksaker.
När jag kom in till mor igen och lade ifrån mig vedträna
vid kökspisen
märktes säkert ingenting särskilt på mig, säkerligen inte.
Men när jag gick och satte mig på min pall långt borta
från de andra
var jag inte längre något barn.
"min pall långt borta
från de andra"
. . . orden kan tolkas som en referens till Pär Lagerkvists
självbiografiska barndomsskildring Gäst hos verkligheten
Pär Lagerkvists egenhändigt ritade arbetsbord
Den vita hästens symbolvärde är starkt
Om detta påminner textskylten vid hästen i Gemla och Harry Martinsons dräng i dikten Länge sen Ur CIKADA ger en djupdimension, "Och drängen viste vad det var
att det var slut på livets dar". Hästen med vita vingar gör att "allt blev evig söndag".
Då kom det plösligt till hans grind
en häst med vita vingar.
Och drängen visste vad det var
att det var slut på livets dar.
Han tog sig hårt om hjärtat
och allt blev evig söndag
där under björk och lind.
Han lade tungt sin ena kind
mot gröna sommarmarken.
I vinden slog en grind.
I Bibelns sista bok Uppenbarelseboken möter "en vit häst, och han som satt på den ... kom fram som segrare för att segra." (6:2) Ryttaren på den vita hästen får tolkning (19:13) genom sitt namn "Guds Ord", Logos, Sonen som andra personen i gudomen.
I Juldagens text ur Johannesevangeliet 1, identifieras Jesusbarnet med "Guds Ord".
λόγος
Maria med Julens Jesusbarn λόγος
Hedareds stavkyrka
Rune Liljenrud