fredag 30 december 2022

I en intervju om diktsamlingen Dikter om ljus och mörker, säger Harry Martinson: ”Om det riktigt svåra skriver man lyrik”

 


"Under brinnande krig ber han om dikter", är den ukrainska poeten Ilya Kaminskys avslutande ord i manande inledning till antologin
Dikter ~ En antologi för Ukraina.

Med denna antologi visar 102 poeter och översättare på många olika språk sitt stöd till det ukrainska folket. Bland dessa är Göran Greider, 2022 års mottagare av Elin Wägner-sällskapets Väckarklocka, och Jila Mossaed, flykting från Iran och sedan 2018 medlem av Svenska Akademien.

Göran Greider skriver:

"Detta vidriga anfallskrig måste i viss mening
betraktas som fullständigt overkligt,
ty det förtjänar inte att räknas till det verkliga."

Jila Mossaed skriver:

"Sökte ett taklöst rum
För att låta min själ
flyga iväg
När tiden är ute."

"Dikten har i alla tider kunnat tradera motstånd och medmänsklighet. En fri dikt är i sig själv ett försvar för det fria ordet", skriver de två poeterna och redaktörerna för  Dikter ~ En antologi för UkrainaKarin Brygger & Helga Krook.

Tag och läs!
Rune Liljenrud



tisdag 27 december 2022

HARRY MARTINSON: Aningsbarnen

 


Aningsbarnen 

Det sägs, det fanns en gång en fredens tid,
en gyllenålder undanskymd av myten.
Nu vet vi endast: detta finns ej mer.

Avsläktad från sin grund går människans stam 
och samlar våndorna ur mellanskeden 
som skymma sikten mot den glömda freden 
och fredens glömda konst: vår urmystär. 

Det sägs, det finns hos barn emellan åtta 
och tio år en underlig glans 
av ro och samling, själfullhet och stillhet, 
som varslar om en ro som undangömdes 
i fjärran urtid innan myter fanns. 

Och från en tid förmultnad och förstummad 
kan barnet ana någon ton som dröjt 
sig kvar i minneslivets urtidskårar 
dem ingen strid och ingen vånda böjt. 

Nu lysa hektiskt stjärnorna kring tiden, 
men någon gång då hetsen rastar stum 
kan aningsbarnet genom tiden höra 
urmödrars nynnande i fjärran rum.

HARRY MARTINSON: Aningsbarnen

Konsumentbladet 1936, nr 25
samt
Skillingtrycket och Vildgåsresan 1994 

Johan Lundberg kommenterar denna dikt i
DEN ANDRA ENKELHETEN
Studier i Harry Martinsons lyrik 1935-1945 


Gott Nytt År 2023
önskar
Rune Liljenrud







fredag 23 december 2022

HARRY MARTINSON: Barnens högtid

 


Barnens högtid


Då var om jularna en så glasklar klang: ett inre jubels liv,

att själen var som en bjällra. Den kittlade strupen till skratt.

Vägspårets isfrost var som tunna rån

och istappen blev sugepinnen som våra heta läppar besegrade.


Alla tillfrusna skogsdammar var stora och breda 

som liggande lantliga skyltfönster åt vattenbaggen. 

Vi såg den på bottnen, den levde än och kröp

i övertakad vattenskog bland fridstyst slam.

Och vi förväntade allt medan vi slog kana däröver.


Träbottentofflorna med sina fula skrubbsår av grus 

upplevde friktionens död på det stelnade vattnets glatta glas.  

Och naturen förstod vår oskyldighet och dammen gav gensvar

som vore den klangbotten i en mossig brun nyckelharpa

                                                                av vatten och skog.


I vårt hjärtas dröm var julljuset redan tänt, mer än det 

någonsin skulle komma att tändas av en verklighet.

       Och i rimfrostens trädgård teg vår domherre  

       emedan dess sång annars aldrig skulle ha tagit slut -


Och allt i övrigt var sådant, att dess like

        aldrig sedan dess har funnits

        för dem som voro med.


HARRY MARTINSON:

Östgöten 20.12.1940, bil. (Julnr)

samt Skillingtrycket och Vildgåsresan 1994

Johan Lundberg kommenterar denna dikt i

DEN ANDRA ENKELHETEN 

Studier i Harry Martinsons lyrik 1935-1945 



GOD JUL
önskar
Rune Liljenrud
                                                                         

måndag 5 december 2022

"VAD KROKOT ÄR SKALL RAKT VARDA"

 

Den israeliske författaren Samuel Josef Agnon, först på jiddisch och sedan på hebreiska, erhöll år 1966 Nobelpris i litteratur ”… för hans djupt karaktärsfulla berättarkonst med motiv från det judiska folkets liv.” Legenden om Menascheh Chajim och hans hustru Kreindel Tscharne i romanen Vad krokot är skall rakt varda, 1909 är en ömsint berättelse av sällsam mystik om ett gripande människoöde. Makarna driver en kryddhandelsbod, men när Menascheh Chajim lät införskriva en ny kvarn till att mala kanel och peppar och kaffebönor på, varigenom han hoppades någorlunda kunna hävda sig i konkurrensen med andra försäljare, då spred sig ryktet vida omkring, att en djävul från helvetet dreve kvarnens hjul och att gasterna dansade där samt liknande skändligheter. Romanen översattes till svenska 1966 av Olga Raphael-Linden, tillsammans med Marcus Ehrenpreis, född 1869 i Galizien i dåvarande Österrike-Ungern i nuvarande Ukraina, överrabbin i den judiska församlingen i Stockholm 1914-1948 och avled 1951 i Stockholm.


Marcus Ehrenpreis var god vän med Pär Lagerkvist och det var i samband med Pär Lagerkvist-samfundets temadag i Växjö som Samuel Josef Agnons roman
Vad krokot är skall rakt varda, aktualiserades. Med detta sitt förstlingsverk slog Agnon med en gång igenom som en epiker av högsta rang och budskapet är tidlöst giltigt.

Vid omläsning nu av Samuel Josef Agnons Vad krokot är skall rakt varda, den lilla berättelsens stora mästerverk med djup människokännedom, går tankarna osökt till Harry Martinsons människoskildring i Nässlorna blomma och beskrivningen där av väderkvarnen på Gasta höjd. Folk foro, vänligt hälsande förbi och togo nedåt till motorkvarnen. Martin i Harry Martinsons Nässlorna blomma har under sin vistelse på Tollene gård ärende till Västra Möllan, där han möter mjölnaren som är upprörd över motorkvarnsdjävulen som förhindrar hans vidare utkomst som mjölnare.  Konkurrens kunde man inte tala om i det fallet. Man kunde snarare säga att Gud i sin nya elektriska nåd behagat hädankalla väderkvarnen Västra Möllan och satt den att stå som sin egen gravvård på kullen sin. Med sitt lilla förstånd försökte Martin beklaga att en sådan rättvisa inte fanns. Han gjorde det genom att säga: - Ja, jag tycker den motorkvarnen gör sämre mjöl. Vilket var en sak som han egentligen inte hade en aning om, men som han antog. – Ja, är det inte själva djävulen i helvete, sade August. – Jo, det är det, medgav Martin skyggt.

Att jämföra Samuel Josef Agnons skildring av Menascheh Chajims kvarn för att mala kanel och peppar och kaffebönor med, och Harry Martinsons mjölnare Augusts väderkvarnen på Gasta höjd, ger många existentiella tankar. Människorna runt omkring  kvarnarna är från så skilda århundraden och ur vitt skilda kulturer, deras kamp för svåra livsuppehället, människors oro och vantro med avundsjuka i ägande och ekonomisk konkurrens går igen, men också tron på att till sist skall ändå någon slags universell rättvisa komma att segra Vad krokot är skall rakt varda.

 

Rune Liljenrud

 

 






måndag 28 november 2022

Sven Edvin Salje: "Ett episkt arbete är alltid berättelsen om födelse, levnad, död. Detta angår oss alla. Detta är det ofrånkomliga."

 



Rubriken ovan är Sven Edvin Saljes svar på fråga om meningen med historiska romaner.

Ylva Silverbern, tidigare medlem av styrelsen för Saljesällskapet, låter oss följa Sven Edvin Salje genom sekler ända till andra halvan av 1600-talet på hans Farfars, Farmors, Morfars och Mormors släktgrenar. Hennes gedigna arbete med släktforskningen får en särskild relief i det faktum att Blekinge och Skåne bytte nationstillhörighet vid freden i Roskilde 1658, och att källmaterialet från den danska tiden är mera svårforskat. Att nu med den kunskap som Ylva Silververberns släktforskning ger, omläsa Sven Edvin Saljes historiska romaner ger flera fördjupande insikter.  Källorna är kyrkoarkivet i de olika socknarna, mantalslängder, domböckerna för Listers och Bräknes häradsrätter, Riksantikvarieämbetets sammanställning över fornminnen, Lantmäteriet samt Saljes "Hantverkaregatan" (1980) och "Brev till livet" (1993) och Karl  Fredrik Björns "Sjung dig själv en sång" (1981). 

Vi saknar ännu en lika gedigen släktforskning om Saljes diktarkollega från Jämshög Harry Martinson. Närmast finns något motsvarande i Svenska Släktkalendern  där Harry Martinsons släkt blivit utredd. I Svenska Släktkalendern 2012, utgiven av föreningen med samma namn, en utredning där Harry Martinsons farfars farfars far är den tidigaste hittills framforskade anfadern. Se artikel i Doris 21 2012 "Harry Martinson härstammar från Alvesta kommun i Småland". Av artikeln framgår att den äldste stamfadern var Daniel Berg, född 1749, som var soldat i Guldfångarör, torp under Vret Norregård i Hjortsberga socken i Alvesta, Småland (Kronobergs län).





Rune Liljenrud 

söndag 27 november 2022

"Börjar att ordna och räkna . . . . "

 



Genom atomernas skaror

världsalltets gnistfina änglar i kör

andas det evigas Gud,

oräknat evig,

gåta och mängd.

Ändå vet vi nu detta

inget om ordnandets Gud.

Häpnar bara, förskräckes.

Börjar att ordna och räkna.


HARRY MARTINSON:

Ur Oräknad värld
 Dikter om ljus och mörker


Gott Advent!
Rune Liljenrud


lördag 19 november 2022

Under de tio år som programmet LUNDSTRÖMS BOKRADIO funnits i etern, har Harry Martinsons "Nässlorna blomma" av lyssnarna önskats flest gånger för en bokcirkel. I dag lördag 19 november när årstidens första snö fallit över Kronobergs län, diskuteras "Nässlorna blomma" i bokradion, samtidigt som årets Kronobergs bokmässa öppnar i Växjö Stadsbibliotek och Det fria ordets hus







Johnny Karlsson, Holje Bok, från Harry Martinson-sällskapet,
diskuterar med docenten i litteraturvetenskap Maria Nilsson,
Linnéuniversitetet, hennes doktorsavhandling om Gertrud Lilja,
"Att förhålla sig till moderniteten"
En studie i Gertrud Liljan författarskap

Kronobergs bokmässa speglar vårt litterära arv,
det fria uttrycket och det som skrivs här och nu

Årets stora litterära högtid i Växjö, tillsammans 
med de litterära sällskapens rika programutbud

Rune Liljenrud





lördag 12 november 2022

Pär Lagerkvists "Den knutna näven" kan läsas som en trosbekännelse - Hävdar kämpande humanism - Andens makt över svärdet

 




Göran Rosenberg
Marcus Ehrenpreis
(Blogg 4 november)








Närhet


Till dig som jag aldrig fick känna
för att jag själv var en okänd -

/.../


till dig som får himmelens valv att lyfta
och dyning att fly

till dig som satte en gräns
för en grymt växande rymd.

Erik Lindegren: Ur Vinteroffer (1954)


VÄRLDSÅSKAN 
"Vi lever i eldars och moteldars värld". 
Världsåskan
Världsåskan rullar ständigt
dess grymma vagnar bullra
i alltid något fjärran.
Tidningen kommer. Du läser om land efter land.
Världs-eldsvådan flyttar sig, byter ställe
irrigt som i pyromanens virriga eldspel.
Makterna är lika eldfarliga som de är betryggande jämnspelta.
Steppbrand mot präriebrand. Död som skall avskräcka död.
Vi lever i eldars och moteldars värld.
HARRY MARTINSON: Ur Nio dikter BLM 1980, nr 2 (s. 88)

Rune Liljenrud 


söndag 6 november 2022

HARRY MARTINSON: DEN LILLA ÖN (Vagnen)

 

Fastighet i Gamleboda, Slätthögs församling, Växjö stift 

Foto: Anders Olsson


DEN LILLA ÖN


Det fanns en liten ö i varje sekel,
en ö av tid med oförgänglig glöd.
Omkring den fanns en ocean av nöd,
och krig och förödmjukelse, förtryck och död.
Och ändå var den ön vår enda räddning.
På den satt före döden Sokrates,
på den satt i ett annat hav en Budda
och på en tredje vid sitt kors satt Kristus.
Den lilla ön blev aldrig mycket större.
Det sannas värld har alltid suttit trångt.
Var finns den lilla ön i dag i världen.
Det vet om tusen år de som då leva
om de om tusen år nått lika långt.

HARRY MARTINSON: Ur Vagnen

Rune Liljenrud

fredag 4 november 2022

Pär Lagerkvist "höstens gäst i Växjö", tillsammans med Marcus Ehrenpreis, Karin Boye, Edith Södergran och Erik Lindegren


Pär Lagerkvist-samfundet Växjö ger denna höst programserien "Pär Lagerkvist höstens gäst i Växjö". Föredrag av Göran Rosenberg om "Två kämpande humanister Pär Lagerkvist och Marcus Ehrenpreis". Susanne Wigorts ämne är "Den profetiska utmaningen från Pär Lagerkvist i vår tid". Amanda Ekberg och Gunnar Carlberg ger diktcollage "4 modernister - Karin Boye, Edith Södergran, Erik Lindegren och Pär Lagerkvist".

Göran Rosenberg skildrar i sin bok "Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz" (2012) sin fars väg från Auschwitz. "Om väg till Auschwitz är ett helvete lika för alla är varje väg från Auschwitz ett mirakel för sig."  Boken belönades med 2012 års Augustpris i den skönlitterära klassen och kan fogas in i den internationella litteraturen om Förintelsen.

Marcus Ehrenpreis föddes 1869 i Galizien i dåvarande Österrike-Ungern i nuvarande Ukraina, var överrabbin i den judiska församlingen i Stockholm 1914-1948 och avled 1951 i Stockholm.

”Vi föddes in i det judiska, både du och jag. Du när så många judiska vägar fortfarande syntes öppna, jag när så många judiska vägar hade stängts. Du när så mycket fanns att bryta upp från och göra upp med och gjuta nytt liv i, jag när så mycket judiskt liv var förintat och frågan på allvar kunde ställas om det judiska ens var möjligt längre.” 

Så inleder Göran Rosenberg sin biografi om Marcus Ehrenpreis (2021), en berättelse om ofullbordade drömmar, obesvarad kärlek och förintade möjligheter. Boken har fått  erkännande recensioner. ”Göran Rosenbergs biografi över Marcus Ehrenpreis är väldokumenterad och övertygande, både som återupprättelse av en av det svenska 1900-talets ledande kulturpersonligheter och i blottläggandet av de antisemitiska underströmmarna i den svenska politiken på 30- och 40-talen.” Boken borde läsas av alla!

Erik Lindegrens välkända dikt Arioso är, alltsedan publiceringen i samlingen Sviter (1947) ofta citerad och inledningen "Någonstans inom oss är vi alltid tillsammans", finns i många lyrikantologier och brukas ofta vid personliga högtider. För Harry Martinson-kännare är Aniara, En revy om människan i tid och rum, med Erik Lindegrens libretto till Karl-Birger Blomdahls operamusik efter Martinsons mästerliga versepos (1959) absolut höjdpunkt. 

Harry Martinsons nobelprisbelönade epos ANIARA med 103 sånger på 218 sidor i BONNIERS originalutgåva 1956, bearbetade Erik Lindegren 1959 till operalibretto med Karl-Birger Blomdahls musik på bara 14 sidor i utgåvan av SCHOTT & CO. LTD. Med Harry Martinsons ord gjorde han »en buljongtärning av en oxe«.
Isagel dansar i slutscenen sin söndersprängning, medan poetissan sjunger som ur ett fångvalv:

Jag anar dödens skugga...
Jag dör, ty jag är alltför lycklig.
En sol, som icke uthärdar sin egen uppgång.

Jag längtar till landet som icke är.

Landet, där alla våra kedjor falla.

Landet, där vi svalka vår sargade panna.

Vad allting som är dött är underbart 
och outsägligt...
Erik Lindegren låter i Aniaras slutscen Edith Södergrans starka  ord ur diktsamlingen Landet som icke är (1925) tolka stunden då Isagel dör och ljuset börjar vandra över rymdskeppets passagerare, samtliga döda...
Slutraderna i Harry Martinsons ANIARA och Erik Lindegrens libretto är samma. 
Bisatta i vår stora sarkofag
vi fördes vidare i öde hav,
förlossade från bittra stjärnors sting.
Och genom alla drog Nirvanas våg.


Vid Karin Boye Sällskapets årsmöte i Svenska Akademiens ljussal 20 mars 2004, året då Harry Martinson 100 år firades, berättade Björn Julén om kopplingar mellan Karin Boye och Harry Martinson. Bland annat tog han upp att Harry Martinsons karaktär Isagel i Aniara är ett porträtt av Karin Boye.

Rune Liljenrud