tisdag 10 april 2018

Anmälan senast 23 april till Harry Martinson-sällskapets årshögtid i Jämshög 5-6 maj 2018


Program för årshögtiden

 i Jämshög 5-6 maj 2018


PROGRAM

Lördagen den 5 maj

8.30  Från 8.30 öppet på Jämshögs folkhögskola. 
Morgonkaffe och smörgås.
9.00  Välkomsthälsning och Sällskapets Årsmöte.
Harry Martinson-sällskapets ordförande Semir Susic
hälsar välkommen. Därefter årsmötesförhandlingar.
10.00 Tonsatta dikter av Harry Martinson.
ABF-kören sjunger ett par dikter tonsatta av Mats Frimodig
(f.d. rektor för Jämshögs folkhögskola).
10.15 Förmiddagskaffe.
10.45 Utdelning av Harry Martinson-priset.
Harry Martinson-sällskapets ordförande Semir Susic
och Sara Rudolfsson, kommunstyrelsens ordförande
i Olofströms kommun presenterar årets pristagare.
Därefter föreläsning av pristagaren.
11.50  ”Den som låter sina ögon stirra döda,
den människan försummar sin andes fönsterplats”
Rune Liljenrud berättar om några av Martinsons
jubilerande verk år 2018.
12.30 Lunch
13.30 ”De kommer att drunkna i sina mödrars tårar” 
Johannes Anyuru presenterar sig och sitt författarskap.
14.15 Vänskap och fartygsmodeller. 
Leif Olsson/Johnny Karlsson berättar om Karl Albin Strömberg
och vänskapen mellan honom och Harry Martinson
utifrån deras korrespondens.
15.00 Eftermiddagskaffe
18.30 Högtidsmiddag i matsalen på Jämshögs folkhögskola.  

Söndagen den 6 maj

Bussutflykt till Gylsboda och Harry Martinsons skolor

8.30 Avresa från Jämshögs folkhögskola
9.00 Vi besöker Ubbaboda skola,
Harry Martinsons första skola. Här serveras kaffe.
11.30 Sliperiet i Gylsboda – en konstutställning med lunch.
Eva Martinson ställer ut sin konst som första utställare.
Sliperiet är ett levande kulturcenter under framväxande.
Invigningen är planerad till 12 maj.
13.00 Vandring till stenbrottet, eventuellt besök i Gula Faran
14.00 Alltidhults skola
14.30 Nebbeboda skola (eftermiddagskaffe)
15.15 Jämshögs skola
16 00 Åter på Jämshögs folkhögskola

V ä l k o m m e n ! 





söndag 8 april 2018

"De namnlösa bibliotekarierna, många kvinnor!"


REGIONTEATERN BLEKINGE / KRONOBERG

I Bibliotekslagen finns att läsa: "Biblioteken ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning."

REGIONTEATERN BLEKINGE / KRONOBERG ger nu en angelägen teaterpjäs om detta, BIBLIOTEKARIEN, som visar på värdet av att fritt ha tillgång till bibliotek och vilka allvarliga konsekvenser som en biblioteksnedläggning av ekonomiska skäl, medför.

Pjäsen lyfter allvarliga frågor utifrån Bibliotekslagen: "Vilken annan institution kan idag axla det uppdraget? Dessutom - var kan du annars helt utan kostnad tillgodose dig med all världens kunskap? Eller bara sitta en hel dag utan att göra ett smack? Alla dessa unika egenskaper är dessvärre i princip helt omöjliga att mäta. Inte är det konstigt att bibliotekens roll ifrågasätts i ett samhälle där allt tvunget måste ha just ett mätbart värde." 

Harry Martinson var väldigt mycket för folkbildning och stor vän av bibliotek. Enligt statistik, som finns från Kungliga biblioteket är invånarna i Halland, Kronoberg, Kalmar län och på Gotland extra intresserade av att låna böcker på biblioteken. 
De fyra länen, som ligger på rad över södra Sverige, har hög utlåning sett till antalet invånare. Riksgenomsnittet enligt statistiken, är 7,8 lån per person på bibliotek och år. I de fyra länen i bokbältet varierar siffran från 8,8 lån i Kronoberg till 9,9 i Halland. Men statistiken förändras i takt med våra egna boklån! Var rädd om just ditt bibliotek, låna där, läs hemma och påverka lokalt!
Den nu aktuella teaterpjäsen BIBLIOTEKARIEN, ställer "många viktiga frågor mot varandra; den enskildes rätt mot kollektivet, individualismen kontra idealismen, lönsamhet mot folkbildning. Frågor om demokrati. Vilken annan plats än Biblioteket är då bättre lämpad för diskussionen, och ger oss möjlighet att ha igenkännande roligt på samma gång?"

Hur påverkas vi? Den frågan fick Gustav Fridolin under en mycket välbesökt Bokfestival i  i Kristianstad efter att ha presenterat sin debutbok som skönlitterär författare: Morfar skrev inga memoarer. I samtal med publiken nämndes Per Anders Fogelström, Jan Fridegård, Gustaf Hellström, Harry Martinson och Sven Edvin Salje, som möjligen kunde ha påverkat Gustav Fridolin.

Han blev tyst en ganska lång stund och sedan sà han något som alla vi som var där minns och varmt vill instämma i:

Vad har påverkat mest? Gustav Fridolin svarar:

"De namnlösa bibliotekarierna, många kvinnor!"

Rune Liljenrud

fredag 6 april 2018

Ordförandeskifte efter åtta innehållsrika år: "GUSTAF HELLSTRÖM-SÄLLSKAPET är ett ideologiskt fristående sällskap, som verkar för att lyfta fram Gustaf Hellströms litterära författarskap och journalistik." Sällskapets säte är i Kristianstad.




Omslagsbilden till Gustaf Hellström-sällskapets Medlemsblad 
är från söndagen den 20 december 1942
Svenska Akademiens Högtidssammankomst 
då Gustaf Hellström håller sitt inträdestal 
i Svenska Akademien och intar plats nr 18


1882-1953
Gustaf Hellström porträtterad av
 skolkamraten Axel Kleimer 
Harry Martinson-sällskapet samarbetade under årshögtiden 2014 i Jämshög   med Gustaf Hellström-sällskapet i Kristianstad och fick god information om Hellströms och Martinsons samarbete under deras gemensamma tid i Svenska Akademien.  Ordförande i Gustaf Hellström-sällskapet var då Disa Lundgren, som nu vid Sällskapets årsmöte i Gustaf Hellström-rummet, Stadsbiblioteket Kristianstad, lördag 22 april 2018, lämnar ordförandeskapet efter åtta års engagerat arbete.
Mycket positivt har hänt under Disa Lundgrens åtta ordförandeår och hon har haft mycket kunniga och goda medhjälpare: Lennart Leopold redaktör för Medlemsblad och för Hemsida  www.gustafhellstrom.se  samt för Skriftserie, tillsammans med Jane Martinson Ekstam, Roland Persson och Sigurd Rothstein. Sällskapets fylliga Medlemsblad bjuder intressant, medryckande läsning och bred, belärande litteraturkunskap. Det är verkligen mycket man får för medlemsavgiften på 125 kr. De fem böcker som hittills hunnit utkomma i Skriftserien, tack vare stöd bl.a från Svenska Akademien, är så betydande och värdefulla att de naturligt borde finnas i varje historie- och litteraturintresserads bokhylla:
1.  Gustaf Hellström i tredje Riket. Vittnesmål från Hitlers nya Tyskland (2013)
2.  1½  mil härifrån står världens största slag. Gustaf Hellström som      korrespondent i första världskrigets Frankrike (2014)
3. Världsreportern från Kristianstad. Kring Gustaf Hellströms journalistik i Dagens Nyheter (2015)
4. Reporter i världens största stad. Gustaf Hellström i London 1907-1910 (2016)
Londonbokens framsida
5. Resa i Stalins Ryssland. Gustaf Hellströms reportage från Sovjetunionen sommaren 1937 (2017)
Det som Werner Aspenström-sällskapets ordförande Per Helge skriver i ett månadsbrev, efter Bokmässan i Göteborg 2017, där vi varit vana att möta Disa och flera goda medhjälpare i Gustaf Hellström-sällskapet, är direkt tillämpligt på Sällskapet under Disa Lundgrens ordförandeskap:
"Att gå omkring i just de kvarter av bokmässan där ett antal litterära sällskap slagit läger var ett verkligt nöje, inte minst för glädjen att se livaktigheten när det gäller att hålla levande en rad författarskap som annars lätt skulle hamna i glömska."
Gustaf Hellström-sällskapets senaste medlemshäfte (40-sidigt!) ger samlande bilder av aktiviteter och fokuserar särskilt på vad som hände Gustaf Hellström under året 1942, då den femte delen (av totalt sju) i Petreusserien, den stora bildningsromanen om Stellan Petreus, pseudonym för författaren, utkom och då han skrev om hur omvärlden stod i brand. Gustaf Hellström var synnerligen engagerad i krigshändelserna. Hans tidning DN skriver i december 1941 om att Japan förklarat krig mot USA och Storbritannien. Just under veckan före Hellströms 60-årsdag den 28 augusti 1942 tycks läget för de ryska försvararna av Stalingrad förvärras dag för dag. Gustaf Hellström var då ordförande i Svenska Pennklubben. 

På sin födelsedags afton kl 18 hyllades Gustaf Hellström i Londonradion B.B.C. och kl 20 läste Gustaf Hellström i den svenska radion sin novell "Till och från döden". Den 17 oktober 1942 meddelade Dagens Nyheter att Gustaf Hellström blivit invald som en av de Aderton i Svenska Akademien på stol nummer 18, efter Gunnar Mascoll Silfverstolpe. Nyårsafton 31 december 1942 talade i radions traditionsfyllda program "På tröskeln till ett nytt år", Gustaf Hellström och DN skriver därom: "Han talade om människoandens frihetssång som ljuder klarare ju mera trycket växer, och om den likhet inför livet liksom inför lagen som bör finnas i demokratiska länder och avlägsna människors fruktan för morgondagen." Gustaf Hellström nyårstal i radion finns återgivet i sin helhet i Gustaf Hellström-sällskapet förra nummer av Medlemsbladet (nr 34).
För första gången i hela sin historia var Svenska Akademien fulltaligt samlad på sin högtidsdag den 20 december 1942, då Gustaf Hellström samt Einar Löfstedt tog inträde. Svenska Dagbladet ger denna bild kring inträdet:
"...därefter är stunden kommen för sekreteraren Anders Österling att stiga upp från sin plats vid bordets kortända för att hämta och införa Gustaf Hellström, som gör en elegant bugning mot kungalogen, innan han tar till orda om sin företrädare Gunnar Mascoll Silfverstolpe. Föredraget är livfullt framfört,  kanske en aning livfullare än man är van vid i detta sällskap, och det ger av Silfverstolpe en bild som tydligt strävar efter att tränga bakom den vedertagna. [...] Efteråt har akademidirektören åtskilliga vackra ord att säga om talet samt om den nye ledamoten, som välkomnas som en den svenska prosans mästare." Gustaf Hellström utnämndes våren 1945 till hedersdoktor vid Filosofiska fakulteten i Uppsala.


Harry Martinson kände det tryggt att veta att
Gustaf Hellström fanns i Svenska Akademien

Gustaf Hellström-sällskapet har under Disa Lundgrens åtta ordförandeår bjudit många goda föredrag och föreläsningar, litterära stadsvandringar i Kristianstad med fördjupningar i Vattenrikets litteratur. Också i samband med årsmötet detta år bjuds ett intressant föredrag: "Möte med författaren Elisabeth Åsbrink, journalist och ordförande i Svenska PEN".
När nu ordföranden Disa Lundgren lämnar mycket uppskattad, så träder en ny ordförande till, hälsad med allas våra bästa välgångsönskningar, medan engagerade ledamöter i styrelsen också kommer att finns kvar. Detta visar gott framåt och ännu ett hoppfullt faktum kan här nämnas: Gustaf Hellström-sällskapet har inrättat Stipendium till minne av Gustaf Hellström. Stipendiet skall tillfalla elev i avgångsklass vid Söderportskolan, som visat särskilt intresse för internationella frågor. Stipendiet avses utdelas första gången vid våravslutningen 2018. 
Gustaf Hellström tog studenten 1900 på nuvarande Söderportgymnasiet i Kristianstad.
Disa Lundgren har goda kontakter med flera litterära sällskap. Vårt samarbete har under många år främst fokuserat på Harry Martinson-sällskapet och juryn för Klockrikestipendiet till Harry Martinsons minne. Under Harry Martinson-sällskapet årshögtid i Växjö maj 2017 samarbetade vi med Pär Lagerkvist-samfundet, Elin Wägner-sällskapet, Wilhelm Moberg-sällskapet och Elisabeth Bergstrand-Poulsen Sällskapet. Vi har genom åren med DELS, De Litterära Sällskapens Samorganisation, haft många stimulerande kontakter med ett stort antal litterära sällskap och att möta dessa på Bokmässan i Göteborg har förstärkt det som Werner Aspenströmsällskapets ordförande Per Helge skriver från Bokmässan, om glädjen och livaktigheten i de litterära sällskapen. Därtill har ordföranden Disa Lundgren förtjänstfullt bidragit!



Harry Martinson-sällskapet följer med mycket stort intresse Det Litterära Kristianstad. Årets Harry Martinson-pris kommer att vid årshögtiden 5-6 maj i Jämshög, tilldelas Kristianstadsförfattaren Eva Ström!

Här några bilder, spontant valda minnen ur årens många positiva händelser med Gustaf Hellström-sällskapet:



Bildresultat för gustaf hellström rummet rune liljenrud
Bildresultat för DN 100 år Gustaf Hellström Rune Liljenrud
 



Konstnär Carl Christian Tofte målar tranor på NATURUM 

I diktsamlingen "Meditationer" (1919) 
hyllar Albert Henning Vattenriket 
med dikten "Hembygdens landskap"

Stilla, stilla ligger ån och speglar
sommarmolnet, som däruppe seglar,
holmens björkar, snabba svalors färd
över fårans skimmergröna värld.
    [...]
    Ljuva syn, förtrolig för mitt öga
    mer än något under himlen höga,
    aldrig, aldrig blir din tavla tom.
    Outtömlig är dess rikedom
    [...]
 




VARMT TACK och GOD FORTSÄTTNING
Gustaf Hellström-sällskapet!


De litterära skyltarna som nu är 28, med presentation av författare som har anknytning till Kristianstad, har Gustaf Hellström-Sällskapet arbetat länge och framgångsrikt för. Ett särskilt stort tack för detta. Kristianstad öppnar sig på ett mycket positivt sätt och inbjuder till mera bokläsning i förnämligt Stadsbibliotek.


Det litterära Kristianstad Gustaf Hellström-sällskapet utformade skyltarna. Dessa tillskapades sedan av Hå-Ji Skylt AB, varvid Kultur- och fritidsförvaltningen stod för kostnaderna. Fyra skyltar bekostades av Föreningen Gamla Kristianstadselever. 

1. Norra Kasern (nordvästra hörnet) Gustaf Hellström skildrar Stellan Petréus faderskonflikt i samband med en Första maj-demonstration. 

2 och 5. Regionmuseet (fasaden mot gården) Texter som anknyter till stadsplanen skrivna av Hjalmar Söderberg och Gustaf Hellström. 

3 och 4. Regionmuseet (fasaden mot torget Texter anknutna till Stora Torg skrivna av Lars Wivallius och Gustaf Hellström. 

6. Östra Storgatan 35 Detta hus anses vara Gustaf Hellströms förlaga till Snörmakare Lekholms fastighet före bankrutten. 

7. Sparbanken Skåne (nordöstra hörnet mot Boulevarden) På tomten Östra Boulevarden–Döbelnsgatan–Östra Vallgatan låg Gustaf Hellströms första barndomshem. 

8. Kristianstad bokhandel (Västra Storgatan 38) Gustaf Hellström skriver om ungdomens promenadstråk på Västra Storgatan, mellan Lilla Torg och Hesslegatan. 

9 och 10. Vid promenaden längs ån Fredrik Böök och Gustaf Hellström skriver om Helge å. 

11. Gamla Södra Kasern (östra gaveln) Åren 1891–94 bodde familjen Hellström i denna kasernbyggnad. Underofficersbostäderna fanns i gavlarna.

12 till 15. Söderportgymnasiet (i foajén till höger om ingången till aulan) Frans G. Bengtsson, Fredrik Böök, Gustaf Hellström och Birgitta Trotzig skriver om det gamla läroverket. 

16. Hörnet Södra Kaserngatan – Vasagatan (fasaden mot S. Kaserngatan) Eva Ström skildrar rivningen av den gamla missionskyrkan. 

17 och 18. Vid promenaden längs ån Karl Oskar och Olle Hammarlund skriver om Vattenriket. 

19. På gamla järnvägsbron Gustaf Hellström beskriver utsikten ut mot Vattenriket. 

20. På promenaden längs ån, vid Yllan Birgitta Trotzig skildrar det slitsamma arbetet i gamla yllefabriken, som ligger till vänster om promenaden. 

21. Kristianstadsbladet (på fasaden utanför receptionen) Hjalmar Söderberg beskriver den sovande småstaden Kristianstad. 

22. Västra Vallgatan 5 Bunny Ragnerstam skildrar ett arbetarmöte lett av den legendariske August Palm. Året är 1883. 

23 och 26. F.d. Littorins bokhandel (sydvästra hörnet av Lilla Torg) Carl Linnæus beskriver staden i sin berömda Skånska resa. Birgitta Trotzig väver samman stad och vatten. 

24. F.d. Ljunggrens mekaniska verkstäder (fasaden mot Södergatan) Bunny Ragnerstam beskriver ljud och dofter från Ljunggrens verkstäder. Här tillverkades bl.a. järnvägsvagnar. 

25 och 28. Kulturkvarterets fasad Eva Waldemarsson låter gossen Christian möta Christian IV. Eva Ström vandrar ut mot Norra Åsums kyrka. 

27. Rådhuskvarterets nordöstra hörn Eva Waldemarsson skildrar stunden då kung Christian IV bestämmer var kyrkan ska byggas.

28. En vandring ut mot Norra Åsums kyrka. 
Eva Ström ur Samtal med en daimon (1986)


Rune Liljenrud