måndag 29 december 2014

TACK FÖR ÅR SOM GÅTT! GOTT NYTT ÅR 2015! ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ HARRY MARTINSON: Gammal gärdsgårdsorm av gråsten utåt heden./ Enar i blåst och kattfotshällar./ Måsar flyger upp från havet / skriar och vänder bland ljung. / Från vilket håll du än närmar dig / förblir du utanför denna mur. / Här levde en tid som en gång var din. / Havet hör du spela, men inte med samma vågor. / Vinden hör du gå, men inte från samma hav. / Ändå fördröjer du dig längre här / än på någon annan plats i världen. / Den kretsens slutenhet / låter sig inte förneka."




HARRY MARTINSON: Muren
Ur Nio dikter. BLM 1980, nr 2 s. 86

Dikten finns också, utan titel, som
Gammal gärdsgårdsorm av gråsten utåt heden

HARRY MARTINSON:
Ur De tusen dikternas bok (2004)



Att se sitt eget liv som rösen av sten

Att se sitt eget liv som rösen av sten,
som fjäril och moln,
är människans sammansatta styrka.
Inlevelsen är hennes sanna väg.
Insikten hennes fjärran mål.


Träd växer upp och väntar i tusen år.
En fjärils ålder följer sommargräsens liv.
Molnets skönhet färdas fram
på himmelen sin visningsstund.
En timmas vind och det är borta.


Att resa med sin tanke i tid och rum
det är att låna sig en vingbredd,
utspänd över åren.
Inbillningshavets vingslag
över år som annars flyr
förvägrade.


HARRY MARTINSON:
Ur de tusen dikternas bok (1986)



Ur moln som vårdat frostens vinterskatt



Ur moln som vårdat frostens vinterskatt
nedfaller snön och sömmar mjukt i natt
sin vita tysta våd.
Det snöar lugnt kring lundens nakna träd
som famlar upp ur fridens pläd.
Allt spinnes in i undrens tråd.




Tyst väves dessa drömmar utanför
vår egen livsdröm, vi är inte med
när undret sker i tankens rena land.
Nu vandrar drömmarna som aldrig dö.
Idéer boende hos rymd och snö,
besöker tyst i natten livets strand.



HARRY MARTINSON:
Ur De tusen dikternas bok (2004)








Kom låt oss vårda grunden för vårt liv

Kom låt oss vårda grunden för vårt liv.
Den gröna sfär vi fått att leva på
i universums lotterisystem.
När nästa lyckodragning kan bli av
med Vintergatans stora tombola
det vet vi inte och kan aldrig nå.
Ett vet vi ändå säkert redan nu:
vid nästa dragning
är vi inte med.

HARRY MARTINSON: 
Ur Doriderna (1980)


Tack för år som gått
Allt gott för kommande år tillönskas 
Harry Martinson-sällskapets bloggläsare

Rune Liljenrud

RÄTTA SVAR på Julens fyra litterära bloggfrågor: 1. Sven Edvin Salje: Korset på vinden ~ 2. Gustaf Hellström: Ung man gör visit ~ 3. Harry Martinson: Tre knivar från Wei ~ 4. Rabbe Enckell: Mordet på Kiron

Första bloggfrågan i Helgens litterära tävling 2014

1.   SVAR PÅ JULENS BLOGGFRÅGA
Vem är författaren?
Sven Edvin Salje (1914-1998)
Ur vilken pjäs är texten hämtad?
Korset på vinden (1946)

Sven Edvin Salje skrev två teaterpjäser
 Faddergåvan (1938)
Korset på vinden (1946)

Sven Edvin Salje var i sin ungdom "en mycket road och roande
amatörskådespelare", skriver Karl-Fredrik Björn i sin Salje-biografi
Ett par år efter att Saljes pjäs Korset på vinden skrevs, gjordes en teateruppsättning i Kyrkhult, den s.k. Kyrkhultuppsättningen, och femtio år senare gavs pjäsen på nytt av en amatörteatergrupp, med gott stöd av författaren själv såväl under repetitionerna som vid premiären den 27 februari 1998 på Jämshögs Medborgarhus. Det blev fyra kvällar på Tulseboda Brunn och en i Asarum, två föreställningar per kväll och varje gång fullsatt. 


2.  SVAR PÅ JULENS BLOGGFRÅGA
Vem är författaren?
Gustaf Hellström (1882-1953)
Ur vilken pjäs är texten hämtad?
Ung man gör visit - Komedi i tre akter (1950)


Vem är gossen, som ju är ett geni? Den frågan är aktuell genom Stellan Petreus, som Gustaf Hellström i sitt författarskap följer genom alla åldrar, genom mångskiftande levnadsöden och från land till land, med utgångspunkt från miljöer i hemmasvenska ungdomsåren i Kristianstad. 
Gustaf Hellström (1882-1953) hade på sin tid goda framgångar på Blancheteatern i Stockholm med sina komedier Han träffas inte här - Komedi i tre akter (1947), Hans portfölj - Komedi i tre akter(1949) och Ung man gör visit - Komedi i tre akter (1950)
Lennart Leopold, som tillhör Gustaf Hellström-sällskapets styrelse, har ägnat en stor del av Sällskapets medlemsblad nr 12 Våren 2007 åt Gustaf Hellström som dramatiker. Däri finns diverse samtida material och även en text om huvudpersonen i den ena pjäsen.
 
Om man klickar på länken nedan så bör medlemsbladet komma upp. Det är också möjligt  att klicka fram på sällskapets hemsida
3.   SVAR PÅ JULENS BLOGGFRÅGA
Vem är författaren?
Harry Martinson (1904-1978)
Ur vilken pjäs är texten hämtad?
Tre knivar från Wei (1964)


Ingegerd Bodner Granberg, tidigare ordförande i Harry Martinson-sällskapet, skriver i programbladet till Harry Martinsons Tre knivar från Wei, som i Ingmar Bergmans regi hade urpremiär på Dramaten 1964 och som under jubileumsåret 2004, då Harry Martinson skulle ha fyllt 100 år, åter gavs på Dramaten i regi av Staffan Valdemar Holm:
I HELA SEXTON år (1947-63) arbetade Harry Martinson med Tre knivar från Wei. Alla hans hugskott, uppslag och idéer som hade med Kina och stoffet att göra har snabbt skrivits ner på papper och funnits till hands. Martinson skrev på baksidan på brevpapper med monogram, prospekt, informationsblad eller annat. En del är noterat med den prydliga handstilen, annat är nerknackat på maskin.
Materialet kring dramat förvaras nu i fem kapslar i handskriftsarkivet på universitetsbiblioteket Carolina i Uppsala.
Dramaturgen Marc Matthiesen samtalar med professorn i litterär gestaltning vid Göteborgs universitet Staffan Söderblom, inför premiären för Tre knivar från Wei på Dramaten 1964, om det kinesiska i Harry Martinsons författarskap. De två sista orden före slutridå i Tre knivar från Wei är ”lydnadens ande” och bl.a om lydnaden som ett huvudmotiv i pjäsen, handlar samtalet:
Lydnad är ett av huvudmotiven i Tre knivar från Wei. Hade det en speciell innebörd för Martinson och hans diktning?
Staffan Söderblom:
Då går vi in i en komplicerad frågeställning. Ett viktigt återkommande motiv hos Harry Martinson är olydnad. Luffarna i Vägen till Klockrike vägrar att gå med på samhällets barbariska krav. De är olydiga. En sorts ensamvarg-dissidenter som lever utanför samhället eftersom de inte förmår att underkasta sig det. Sedan finns det någonting som handlar om lydnad som är mycket viktigare. Men då är det inte fråga om underkastelse under maktens påbud. Det handlar om att lyda en sorts god möjlighet, ofta i opposition mot det krävande samhället. En sådan lydnad, och vad den kan vara för något, diskuterar luffarna hela tiden. Dom betyder någonting annat än makten, en sorts vishet, kanske rent av naturens lagar, som Martinson beskriver som ”mildare, möjligare och sannare än mänskorna”.


4.  SVAR PÅ JULENS BLOGGFRÅGA
Vem är författaren? 
Rabbe Enckell (1903-1974)

Ur vilken pjäs är texten hämtad?
Mordet på Kiron (Lyriskt drama 1954)


Mordet på Kiron: Slutstrof

Nej svårast härjar mänskan
liksom en sjukdom
utplånar allt närhelst hon finner
framgång kräver
död för andra
  
Jfr. Harry Martinson: Aniara Ur Sång 26

Det finnes skydd mot nästan allt som är
mot eld och skador genom storm och köld
ja, räkna upp vad slag som tänkas kan.
Men det finns inget skydd mot människan.

De bokdedikationer från Rabbe Enckell till Harry Martinson som finns i Harry Martinson-rummet på Olofströms Bibliotek är det lyriska dramat Mordet på Kiron (1954) samt Dikter 1923-1937, första delen i en planerad utgåva av Enckells Samlade dikter (1971).

Läs härom i Harry Martinson-sällskapets årsbok 2014
 "Till Harry från..." sid. 34-35
Bokdedikationer i Harry Martinsons bibliotek


Tack för visat intresse med rätta svar
 på alla de fyra litterära bloggfrågorna
Första rätt svar belönas med bokgåva!

Rune Liljenrud 



tisdag 23 december 2014

HARRY MARTINSON: I DEN HELIGA NATTEN





Träsnideri: 
Ludwig Kircher Viechtwang, Austria


 

I den heliga natten

Jag sitter i stallet, i Betlehem,
sen galiléen är född.
Jag ser på den smutsiga halmen en
           mor
av mödor och sorg förödd

 
Jag ser en fader av Ingen stam

med hårda och hungrande drag,
och stormvinden sjunger i stallets
           knut:
ett barn är oss fött i dag.
 

Sen ser jag hur fadern av Ingen stam

- ett ändlöst ökenlands son -

upplyfter sitt huvud från smutsig gärd

och lyssnar till vindens dån.
 

Det är som han hörde en ton däri,
en ton varom ingen drömt -

en ökenvinds klagande sägenton -
och en sägen som alla glömt.
 

En sägen om blodfläckad ökenled,

en sägen om allom tid:
om Luxors tid och om Babylons tid,

om Herodes och Spartaki tid.
 


En sägen som täljer sig om igen,

vid var krubba i ökenland,
när hoppet har dött, när barnet är fött

i öster och västerland.
           _____
 
En sägen om födandets hopplöshet
och öknarnas ändlöshet.

En sägen om svärdets och penningens
och offrets treenighet;
om roffande hövitsmäns snikna spel
och konung Herodes svärd
som når dig var gång när som män-
           niskoson
du födes att frälsa en värld.

  
 
         *

Och fadern, och fadern av öknens 
           stam
han lägger sig åter ner.
Han svalkar med handen en febrig 
           kind

- i grubbel han mumlar och ber:

Vi vänta ej konungar, herre och gud!
Och icke din enfödde son.
Vi vänta ett folk ifrån ökenland!

Vi vänta en stormtids dån.
 
*  *  *  *  *  *  * 
HARRY  MARTINSON
För Brands Jul 1929, nr. 48 Julnr.
 
 
 



                                                                           
God Jul önskas alla

Harry Martinson-sällskapets bloggläsare


                                                                        



 Rune Liljenrud
  

fredag 19 december 2014

Fjärde bloggfrågan i Helgens litterära tävling 2014



 LITTERÄRA BLOGGFRÅGOR
 presenteras under de fyra adventsveckorna; 
en fråga per vecka. Rätta svaren publiceras före Nyår.
 Frågorna handlar i år om d r a m a t i k !  
Välkommen att svara allteftersom adventsljusen tänds!

*   *   *   *  



4.  SVARA PÅ HELGENS FJÄRDE BLOGGFRÅGA!

Vem är författaren?
Ur vilken pjäs är texten hämtad?



[...]


KÖR AV KENTAURER



Strof



Det är ej örn som rubbar

naturens ordning 
och ödelägger veka bon
där havsfågeln jämrar
vid vilsna ungars färd
hänslungade på upprörd bölja



Motstrof



Det är ej varg som river

värst bland boskap
vandrande som aftonskuggor
i tämjda flöden
utmed bergens sida



Slutstrof



Nej svårast härjar mänskan

liksom en sjukdom
utplånar allt närhelst hon finner
framgång kräver
död för andra




[...]




KÖR AV BÖNDER



Strof



Ack svåra tider

helt visst nu stundar
ty i morgonkylan 
hundarna i oro kved
slitna som med arga slag
ur sömnens rede
och av jordskred yrde
ett väldigt moln ett dån sig spred
över nejden vida




Motstrof



Och i fjärran skymtade

vilda anlopp av en hjord som löpte
jagad som av bränder utom synhåll




Strof



Saturnus där du vilar

djupt i innandömen
skona oss för krig och farsot
allt elände
som de sänder




Motstrof



Ack, nu ser jag

en kentaur här ligger
skändligt dräpt
i skuggan av ditt vårdträd
Ve ve ett dråp som fyller
oss med fasa en dag som denna




Strof



Vad ont har timat

att så dina barn oss lämnar
åt vårt öde




Motstrof



då festlig yra oss församlat

att bereda dig Saturnus
allt det goda
du har rätt till




Strof



Så låt oss lyfta

denna döda kropp
på sammankrupna skuldror
och bärga hans själ
undan vidriga vindar




Motstrof



Hos oss må han vila

ty du Saturnus
är fredens vän




R I D Å





Sänd Ditt svar (4) till 

runeliljenrud@hotmail.com

Första rätt svar belönas med en bok

God helgläsning!

Rune Liljenrud