Harry Martinson är jorden-runt-resenär i Dagens Nyheters artikelserie, som inleddes den 30 september 1962 med "Utsikt över jordens moln". I en underrubrik skriver DN: "Harry Martinson har i en kritisk tid företagit en kritisk resa runt jorden. I denna inledande betraktelse från flygkabinens fönster funderar han över resans natur i jetåldern. Två tredjedelar av färden runt jorden handlar om synhinder. Moln fyller i hög grad världsnomadens resespegel, moln av olika slag."
Artiklarna i Dagens Nyheter utgavs som Harry Martinson-sällskapets Årsbok 2002, Harry Martinson Jordenruntresan. Stefan Sandelin har skrivit inledning till boken där han menar: "Att skriva journalistiskt och på uppdrag vållade utan tvivel Martinson stora bekymmer." Sandelin utvecklar detta i en artikel "Ett problematiskt uppdrag", som han inleder med: "Att det inte var någon vanlig snabbskrivande och flyhänt reporter man anlitat måste rätt snart ha stått klart för Dagens Nyheter när man våren 1962 skickat ut Harry Martinson på Jorden-runt-resa."
Journalisterna Hans Gréen och Tore Hallén behandlar i två artiklar, "Harry Martinson som DN-resenär" och "Martinsons mardröm", DN-projeket och det som Harry Martinson skrivit i Dagens Nyheter om Jorden-runt-resan 1962.
Georg Svensson, förlagschef hos Bonniers "hade inte tyckt om den första artikeln därför att den var för kåseribetonad" och menade att Jorden-runt-resan visade att Harry Martinson inte var journalist. "Muntligen kunde han dock berätta om denna resa på ett fascinerande sätt".
Harry Martinson-sällskapets årsbok 2002 Harry Martinson Jordenruntresan ger möjlighet att ta del av de artiklar som 1962 färdigställdes i Dagens Nyheter och bakgrundshistorien är också väl tecknad.
Gustaf Hellström - Världsreportern
Denna bloggs rubrik "Världsreportern" kan inte gälla Harry Martinson, men den avser en av hans kamrater i Svenska Akademien, Gustaf Hellström vars författarskap kommer att behandlas den 5 september under årets Bokfestival i Kristianstad, av litteraturvetaren Lennart Leopold med ämnet "Världsreportern, Gustaf Hellströms nyskapande journalistik".
Litteraturforskaren och kritikern Holger Ahlenius lyfter fram Gustaf Hellströms journalistiska kunnande. Han betonar i sin Verdandiskrift Gustaf Hellström (1934) att Gustaf Hellströms skrifter Kulturfaktorn. Franska stämningar under världskriget (1916) och Joffre, människan och härföraren (1916) "vittnar oförtydbart om Hellströms framstående egenskaper som journalist".
Gunnar Brandell karakteriserar Gustaf Hellström som "en god författare och en förstklassig journalist".
Holger Ahlenius framhåller också att Gustaf Hellström i romanen En mycket ung man (1923) där vi får följa Stellan Petreus i sekelskiftets Lund, visar prov på "talangfull journalistik". Ahlenius skriver därom "att Hellström utomordentligt väl har lyckats fånga och återge den intellektuella atmosfären i denna lundensiska miljö från seklets gryning, liksom han också spirituellt och obesvärat har avporträtterat både Bengt Lidforss och andra kända personer ur skilda läger."
Bengt Tomson redogör utförligt för forskningsläget om Gustaf Hellström i sin doktorsavhandling "Gustaf Hellström och hans väg till Snörmakare Lekholm får en idé" (1961) och skriver: "En väsentlig del av Hellströms livsgärning är hans journalistik. Även denna har utsatts för kritik, om den än i huvudsak fått ett synnerligen positivt mottagande."
Bertil Malmberg som år 1953 efterträdde Gustaf Hellström på stol nr 18 i Svenska Akademien, betonar i sitt inträdestal Gustaf Hellströms förtjänster som journalist, alltifrån att han år 1907 för Dagens Nyheter började sitt arbete i brittiska väldets huvudstad, den största av världsmetropoler. "Ja, han kom att vinna en lysande viktoria", framhåller Malmberg och nämner något om hans arbetssätt:
"Han inte bara skummade tidningar och annan lektyr och behöll vad som passade den kulturjournalistik han bedrev, han fångade också med vaksam lyhördhet för accenter allehanda repliker vid bardisken, tidsekon ur enkla, men vida sammanhang. Härav skapade han en för svenska förhållanden överraskande typ av utlandsreportage. 1911 övergav han England för Frankrike, där han förblev, alltjämt som tidningskorrespondent, till 1918, då han flyttade till U.S.A. för att stanna där till 1921. Under denna fjortonåriga exil, en tid av väldiga händelser, erhöll han en märklig distinktion i hemlandet som världsreporter; han avtecknade sig i sin tidning som den store kosmopoliten..."
Gustaf Hellström-sällskapet presenterar under den kommande Bokfestivalen i Kristianstad 3-5 september, liksom på Bokmässan Göteborg i slutet av september, sin tredje volym texter av och kring Gustaf Hellströms journalistik. De två första, som finns presenterade här på Harry Martinson-sällskapets blogg liksom på Gustaf Hellström-sällskapets hemsida, behandlar Hitlers Tyskland och Paris under första världskriget. Böckerna presenterades av litteraturvetaren Lennart Leopold när Harry Martinson-sällskapet i samband med sin årshögtid i maj 2014 besökte 400-årsjubilerande Kristianstad och Gustaf Hellström-sällskapet där svarade för värdskapet.
Rune Liljenrud