Litteraturundervisning i skolan "för att därmed väcka lust till fortsatt läsning av värdefull litteratur"

När ett skolmuseum behöver minska i bokbeståndet för att få bättre plats för tillkommande minnen, går det att fynda och där finns mycket att lära.

Folkskolan läsebok "Ur svenska litteraturen" som utkom 1955 har en strävan att "väcka lust till fortsatt läsning av värdefull litteratur", vilket anges i bokens förord. Däri nämns en nyhet, vad gäller verbens flertalsformer, en förändring som alltså görs 20 år efter att Harry Martinsons "Nässlorna blomma" publicerats år 1935, i år för 80 år sedan.

I förordet till Folkskolans läsebok 1955 anges:

"Verbens flertalsformer har mer och mer kommit ur bruk, och eleverna känner sig ganska främmande inför dem. Vi har ansett tiden mogen för slopande av flertalsformerna i prosalitteraturen från och med Strindberg. Undantag har gjorts för Heidenstams berättelse Gunnel Fataburshustru, där författaren avsiktligt har eftersträvat ett ålderdomligt språk, och när det gäller Frans G. Bengtsson, som var en bestämd motståndare till verbkongruensens slopande. Poesin, som i hög grad bygger på rytm och klang, har naturligtvis lämnats orörd."

Det kan vara intressant att tänka över hur den text av Harry Martinson från år 1935 som finns i Folkskolans läsebok "Till Vilnäs" ur Nässlorna blomma, har förändrats och hur texten läses 20 år efter att Harry Martinson skrev den.

Harry Martinson skriver år 1935 om Martin på väg till Vilnäs att "granarna snart slöto sig om honom", vilket år 1955 ändrats till "slöt sig om honom". "Funnos" blir "fanns", "stucko" blir "stack", "skuro" blir "skar", "voro" blir "var", "kommo" blir "kom", "drogos" blir "drogs", "stodo" blir "stod" och "sågo" blir "såg".

I "Ur svenska litteraturen Folkskolans läsebok" (1955) av Helge Gullberg och Bertil Johansson finns också tre dikter av Harry Martinson: "Enbusken" ur Passad (1945), "Fjärilen" ur Natur (1934) och "Resans slut" ur Passad (1945).

Till dikten "Enbusken" finns en förklaring, att "Thule" betyder "Nordanland".

I Folkskolans läsebok, 7:e klassen, finns ytterligare en dikt av Harry Martinson: "När det blir natt" ur Svensk diktning II (1939). Dikten har i orig. titeln "Övertalning".

Inga verbformer har ändrats i dikterna från originaltexten.

I "Sjätte årets läsebok Folkskolans läsebok Enhetsskolans läsebok" (1961) med  Lennart Fredriksson, Nils Hänninger, Einar Lilie och Karin Lundström som redaktionskommitté, finns under avdelningen VÅRT MODERSMÅL Harry Martinsons text "Konung över tje-ljudet" ur Nässlorna blomma. För läsaren ges en hänvisning till dikter av Harry Martinson med anvisningar om för vilken årskurs dikterna är avsedda: "Myrorna" och "Övertalning" för årskurs 4 och "Konung över tje-ljudet" för årskurs 6.

I "Gestalter i nyare svensk litteratur" för grundskolans högstadium samt för realskolan (1960) av Gunnar Axberger presenteras för "Trettitalet" Harry Martinson tillsammans med bl.a Hjalmar Gullberg, Nils Ferlin, Eyvind Johnson, Vilhelm Moberg, Ivar Lo-Johansson, Jan Fridegård, Artur Lundkvist, Gunnar Ekelöf, Moa Martinson och Tage Aurell. Presentationen av Harry Martinson går fram t.o.m "Aniara" (1956) och dikten "Kväll i inlandet" ur Passad (1945) finns oavkortad tryckt i studieboken.

Tyst gåtan speglas. Den spinner afton

i stillnad säv.
Här finns en skirhet som ingen märker
i gräsets väv.

Tyst boskap stirrar med gröna ögon.
Den vandrar kvällslugn till vattnet ned.
Och insjön håller till alla munnar
sin jättesked.

I studieboken "Gestalter i nyare svensk litteratur" föreslås ämne för samkväm: "Harry Martinson som sjöman", valda stycken ur Resor utan mål och Kap Farväl!

De gallrade läroböckerna från skolmuseum är mycket lärorika och väcker frågor om hur Harry Martinson läses i våra skolor idag.

Rune Liljenrud