1. SVAR PÅ JULENS BLOGGFRÅGA
Vem är författaren?
Sven Edvin Salje (1914-1998)
Ur vilken pjäs är texten hämtad?
Korset på vinden (1946)
Sven Edvin Salje skrev två teaterpjäser
Faddergåvan (1938)
Korset på vinden (1946)
Sven Edvin Salje var i sin ungdom
"en mycket road och roande
amatörskådespelare", skriver
Karl-Fredrik Björn i sin Salje-biografi
Ett par år efter att
Saljes pjäs Korset på vinden skrevs, gjordes en teateruppsättning i Kyrkhult, den s.k.
Kyrkhultuppsättningen, och femtio år senare gavs pjäsen på nytt av en
amatörteatergrupp, med gott stöd av författaren själv såväl under
repetitionerna som vid premiären den 27 februari 1998 på Jämshögs Medborgarhus.
Det blev fyra kvällar på Tulseboda Brunn och en i Asarum, två föreställningar
per kväll och varje gång fullsatt.
2. SVAR PÅ JULENS BLOGGFRÅGA
Vem är författaren?
Gustaf Hellström (1882-1953)
Ur vilken pjäs är texten hämtad?
Ung man gör visit - Komedi i tre akter (1950)
Vem är gossen, som ju är ett geni? Den frågan är
aktuell genom Stellan Petreus, som Gustaf Hellström i sitt författarskap följer
genom alla åldrar, genom mångskiftande levnadsöden och från land till land, med
utgångspunkt från miljöer i hemmasvenska ungdomsåren i Kristianstad.
Gustaf
Hellström (1882-1953)
hade på sin tid goda framgångar på Blancheteatern i Stockholm med sina komedier
Han träffas inte här - Komedi
i tre akter (1947), Hans portfölj
- Komedi i tre akter(1949) och Ung man
gör visit - Komedi i tre akter (1950)
Lennart Leopold, som tillhör Gustaf Hellström-sällskapets
styrelse, har ägnat en stor del av Sällskapets medlemsblad nr 12
Våren 2007 åt Gustaf Hellström som dramatiker. Däri finns diverse samtida
material och även en text om huvudpersonen i den ena pjäsen.
Om man
klickar på länken nedan så bör medlemsbladet komma upp. Det är också
möjligt att klicka fram på sällskapets hemsida
3.
SVAR PÅ JULENS BLOGGFRÅGA
Vem är författaren?
Harry Martinson (1904-1978)
Ur vilken pjäs är texten hämtad?
Tre knivar från Wei (1964)
Ingegerd Bodner Granberg,
tidigare ordförande i Harry Martinson-sällskapet, skriver i programbladet till
Harry Martinsons Tre knivar från Wei, som i Ingmar Bergmans regi hade
urpremiär på Dramaten 1964 och som under jubileumsåret 2004, då Harry Martinson
skulle ha fyllt 100 år, åter gavs på Dramaten i regi av Staffan Valdemar Holm:
I HELA SEXTON år (1947-63)
arbetade Harry Martinson med Tre knivar från Wei. Alla hans hugskott,
uppslag och idéer som hade med Kina och stoffet att göra har snabbt skrivits
ner på papper och funnits till hands. Martinson skrev på baksidan på brevpapper
med monogram, prospekt, informationsblad eller annat. En del är noterat med den
prydliga handstilen, annat är nerknackat på maskin.
Materialet kring dramat förvaras nu i fem
kapslar i handskriftsarkivet på universitetsbiblioteket Carolina i Uppsala.
Dramaturgen Marc
Matthiesen samtalar med professorn i litterär gestaltning vid Göteborgs
universitet Staffan Söderblom, inför premiären för Tre knivar från Wei på
Dramaten 1964, om det kinesiska i Harry Martinsons författarskap. De två sista
orden före slutridå i Tre knivar från Wei är ”lydnadens ande” och bl.a om
lydnaden som ett huvudmotiv i pjäsen, handlar samtalet:
Lydnad är ett av
huvudmotiven i Tre knivar från Wei. Hade det en speciell innebörd för Martinson
och hans diktning?
Staffan Söderblom:
Då går vi in i en
komplicerad frågeställning. Ett viktigt återkommande motiv hos Harry Martinson
är olydnad. Luffarna i Vägen till Klockrike vägrar att gå med på
samhällets barbariska krav. De är olydiga. En sorts ensamvarg-dissidenter som
lever utanför samhället eftersom de inte förmår att underkasta sig det. Sedan
finns det någonting som handlar om lydnad som är mycket viktigare. Men då är
det inte fråga om underkastelse under maktens påbud. Det handlar om att lyda en
sorts god möjlighet, ofta i opposition mot det krävande samhället. En sådan
lydnad, och vad den kan vara för något, diskuterar luffarna hela tiden. Dom
betyder någonting annat än makten, en sorts vishet, kanske rent av naturens
lagar, som Martinson beskriver som ”mildare, möjligare och sannare än
mänskorna”.
4.
SVAR PÅ JULENS BLOGGFRÅGA
Vem är författaren?
Rabbe
Enckell (1903-1974)
Ur vilken pjäs är texten hämtad?
Mordet
på Kiron (Lyriskt drama 1954)
Nej svårast härjar mänskan
liksom en sjukdom
utplånar allt närhelst hon finner
framgång kräver
död för andra
Jfr.
Harry Martinson: Aniara Ur Sång 26
Det finnes skydd mot nästan allt som är
mot eld och skador genom storm och köld
ja, räkna upp vad slag som tänkas kan.
Men det finns inget skydd mot människan.
Det finnes skydd mot nästan allt som är
mot eld och skador genom storm och köld
ja, räkna upp vad slag som tänkas kan.
Men det finns inget skydd mot människan.
De
bokdedikationer från Rabbe Enckell till Harry Martinson som finns i Harry
Martinson-rummet på Olofströms Bibliotek är det lyriska dramat Mordet på Kiron (1954) samt Dikter 1923-1937, första delen i en planerad utgåva av
Enckells Samlade dikter (1971).
Läs härom i Harry Martinson-sällskapets årsbok 2014
"Till Harry från..." sid. 34-35
Bokdedikationer i Harry Martinsons bibliotek
Tack för visat intresse med rätta svar
på alla de fyra litterära bloggfrågorna
Första rätt svar belönas med bokgåva!
Rune Liljenrud
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar