Hiroshimadagen 6 augusti: Kärnvapnens barbari

”Själv kände jag att genom att vi var de första som använde den [atombomben], anslöt vi oss till en etisk standard av samma slag som barbarerna under medeltidens mörkaste århundraden.” Så här uttryckte sig amiral William Leahy, stabschef hos de amerikanska presidenterna Franklin D Roosevelt och Harry S Truman, sedan de första atombomberna fällts över Japan i augusti 1945. Ja, det var verkligen en barbarisk etik som låg bakom detta beslut. Även flera av de vetenskapsmän som var engagerade i bombens tillkomst kände ”oro för vågen av förfäran och avsky som skulle spridas över världen när bomben användes. De fick rätt.” Det är ”ovedersägligt att användande av kärnvapen skulle få katastrofala följder. Egendomligt nog väcker frågan mindre engagemang hos allmänheten nu än tidigare, trots att världen på grund av kärnvapenspridning är mer osäker än någonsin.” (Citaten är hämtade ur en artikel av Monica Braw i Svenska Dagbladet 2010-08-06).

Det barbari som kärnvapensprängningar innebär skildrades redan 1956 på ett nästan outhärdligt språk i Harry Martinsons Aniara. I sång 64 talas om det atombombsdrabbade Xinombra (=Hiroshima) och landet Rind (varifrån den blinda poetissan kom – hon som drabbades av ”den fruktansvärda svarta hettan”):

Xinombras pelare av aska drog
fram genom Rind.
Den nådde kusten på den femte dagen
och Kap Atlantis på den sjunde dagen.
Det fanns för flyktingarna inget hopp
ej ens i öppna havet
där maneten syntes dö
och oktopoderna flöt upp från djupen.

Xinombras askstod låg som vattenblomning
av död på haven.
Demonerna flöt runt med vattenänglarna
och alla var döda.
- - - - - -
Vishetens sten
gömd i geniets slaktmask
sköts in i hjärtat på Xinombras stad
som dog för tredje gången.
O, detta smycke.
(Ur ANIARA, sång 64)

Låt oss alla på Hiroshimadagen hjälpas åt att sprida budskapet om nödvändigheten av en kärnvapenfri värld och låt oss känna gemenskapen med alla dem som på olika håll i världen samlas till manifestationer och minnesstunder.
I finländska Lovisa ägnas hela Hiroshimadagen åt ett fredsforum som även uppmärksammar terrordåden i Norge. Det avslutande ljuståget tillägnas tragedins offer. Bland de medverkande finns biskop Björn Vikström.



Här några exempel på svenska arrangemang under Hiroshimadagen:
• Stockholm
18.00 Tegnérlunden vid Strindbergsmonumentet. En Strindbergsvandring på Hiroshimadagen.
18.00 Storkyrkan. Manifestation för fred och nedrustning på Hiroshimadagen. Medv. Anders Wejryd, ärkebiskop, Wenjing Tao, Svenska Läkare mot kärnvapen m fl
• Göteborg
18.00 Fredslunden, i hörnet av Engelbrektsgatan och Götabergsgatan, Vasaparken.
Medv. bl a Gunnar Westberg, SLMK, professor Ulf Bjereld, Jazzmusiker för fred.
• Örebro
21.00 Obelisken vid Karro. Lyktor sjösätts i Svartån.
• Växjö
20.00 Café Fontaine, Vattentorget. Sång, diktläsning och information.
• Uppsala
12:30 Forumtorget. Lyktvikning - Tal – Gatuteater.
18:30 Ekocaféet, Drottninggatan 5. Film, dikt, konst och ton i fredens tecken
21:00 Lyktnedsättning i Fyrisån vid Nybron. Domkyrkoklockorna ringer.
• Söderhamn
15.00 Växhuset Mobodarne. Medv. bl a Solveig Ternström.
• Laholm
12.00 Stortorget, Speakers Corner. Minnesstund - med tanke på offren och med tanke på att atomvapnen inte har minskat med åren, tvärtom. Tal, poesi och musik.

Åke Widfeldt