Gyro
Vinjettillustrationerna
är tecknade av Harry Martinson[!].
Jord-Eco förlag AB. Stockholm 1986. 149, (4) s.
Uppl:s storlek Okänd.
I bokhandeln möjligen i juli 1986.
Detta finns att läsa i Harry Martinsons Bibliografi 1 av Carl-Otto von Sydow. ”I bokhandeln möjligen i juli 1986”, skriver von Sydow. Uppenbarligen har hans efterforskningar om exakt utgivningsdatum inte lyckats, men årtalet är 1986, som står tryckt i Harry Martinsons "Gyro", där författaren finns på omslagsbild vid sjön Sillen. Utgivningsår är 1986, vilket betyder för 25 år sedan.
Vid styrelsemöte i samband med årshögtiden i Jämshög 2010 beslutades att ”Årsboken för 2011 skall utgöras av nytryck av Harry Martinsons essaysamling ”Gyro”. En eller kanske två personer skall kontaktas för efterord då essaysamlingen ”Gyro” nytrycks. Tord Halls företal i Gyro-utgåvan 1986 skall finnas med när nytryck görs.” Nyutgivningen har av olika skäl framflyttats och Harry Martinsons ”Gyro” beräknas nu kunna bli årsbok för 2012.
Inför utgivningen av ”Gyro” på Jord-Eco förlag AB, Stockholm 1986 sändes i Radio Blekinge ett program med dåvarande ordföranden i Harry Martinson-sällskapet, Ingegerd Bodner ”Harry Martinson, naturfilosofen ~ Om Harry Martinsons Gyro”. I programmet medverkade också Harry Martinsons hustru Ingrid och docenten i matematik vid Uppsala universitet Tord Hall.
Harry Martinson "Gyro" innehåller ett antal naturvetenskapliga uppsatser från 1940-talet, som trycktes hos Bonniers i ett första korrektur, stämplat 17 januari 1947, men som sedan inte gavs ut förrän i juli 1986 och då på Jord-Eco förlag AB, ett förlag som ägdes av Jordens Vänner och därmed stod miljörörelsen nära.
Harry Martinson menar att gyrokompassen är en av de mest geniala uppfinningar som någonsin har gjorts. I full storm när båten kränger, förhåller sig gyrokompassen lugn, ligger sueränt horisontalt och precis där den ska i meridianen. Utifrån sin gyropasserfarenhet på de stora världshaven söker Harry Martinson beskriva, att vår värld är och skulle kunna bli den fullkomligaste och skönaste av världar på grund utav en massa gyrala anordningar.
Detta att liv blir liv och inte bara död materia, det beror på livets gyro, som förvandlar död kvantitet och stel massa till kvalité och till det ofattbara som vi kallar dynamiskt, funktionellt pulserande liv. Harry Martinson arbetade mycket med att matematiskt, naturvetenskapligt, biologiskt, filosofiskt, moraliskt, estetiskt och poetiskt försöka klargöra sina djupa insikter i det svårförklarliga begreppet gyro ~ Och Ingegerd Bodner hjälper gott till!
Allt i tillvaron är gyralt anordnat, hela Harry Martinsons naturfilosofi och all hans diktning från början till slutet, inte minst diktsamlingarna Cikada, Aniara och Dikter om ljus och mörker bär vittne om detta. Alla underbara anordningar finns, om vi bara låter dem vara för att sedan plocka fram dem. All skapelse är ett val.
Liljekonvaljen väljer att bli liljekonvalj just på platsen där hon växer, genom de strålningsvågor som hon väljer och det vatten som hon väljer. När liljekonvaljen står färdig så har den krönt växtmarkens till liljekonvalj utvalda materia, med solstrålningens krona. Detta är det val liljekonvaljen gör som individ.
När man vill lära sig cykla så faller man i början omkull, men så småningom har man genom vilja uppnått färdigheten att hålla balansen och cykla. Genom en gyral anordning nås färdighetens frihet.
Sömnen om natten är också en gyral anordning. Just när man vill in i sömnen så har världen inget mer att ge. Den gyralitet man vill in i är det sovandes gyralitet. Vi borde inte tvinga fram någonting. Allting i universum strävar till att bli gyralt. Alla underbara gyrala anordningar finns om vi bara låter dem vara.
Solen har den gyrala anordningen, att den håller sig på tillräckligt avstånd från oss för att inte bränna sönder oss.
Atomernas energi ligger väl inkapslad i sig själv och är gyralt anordnad för att inte släppas lös och förstöra oss. Nu har vi tvingat oss in i atomen och släppt den fruktansvärda kraften lös. Det skulle vi inte ha gjort, menar Harry Martinson. I ett slag har vår tillvaro därigenom blivit hotfull. Långt före Hiroshimabomben förstod Harry Martinson hur farlig atomkraften var. Han oroade sig mycket för barnen. Med sin fantasi såg han vad som skulle kunna hända med jorden och med oss alla.
Familjen Martinson bodde vid sjön Sillen i Sörmland och där kunde den begynnande miljöförstöringen märkas, vilket plågade Harry Martinson oerhört, mindes hustrun Ingrid. Han övervägde att starta någon miljövårdsrörelse "Vit näckros", för att rädda sjöar. I fruktansvärda drömmar upplevde Harry hur underbar skog plötsligt började gråta, alla löv, allt gräs och alla växter grät.
Det finns också en andlig gyralitet, som inte blivit nog beaktad. Frågor om orsak och verkan ses på alltför ytligt plan, menar Harry Martinson och frågar sig om den mänskliga hjärnan verkligen skulle vara sämre utrustad än en gyrokompass. Om den mekaniska anordningen klarar att hålla sig på jämn köl trots alla störningar, skulle då inte människan också kunna göra det? Hela stimuliläran inom psykologin är en fråga om ansatser, inte om genomförande, menar Harry Martinson. Beethoven klarade att föra sin skuta framåt på tonernas gyrala vågor, våg efter våg, ända till slutet.
Docenten i matematik vid Uppsala universitet Tord Hall, som skrivit företalet till "Gyro" nämner en Aniara-dedikation, som Harry Martinson skrivit till honom: "Till Tord, medresenär och medlevare i Aniara, från Mimarobens skugga på jorden". Detta betyder att Harry Martinson uppfattar Mimaroben som den allvarlige konstnären, som har egenskapen att kommunicera med hela världsalltet, menar Tord Hall och Ingegerd Bodner.
Miman i Aniara är ingen dator. Det var Harry Martinson mån om att framhålla, minns Tord Hall. Miman kan ses som en världssjäl, genom vilken skalden kommunicerar. Harry Martinson hade som ett tema "Nöj er inte bara med den fysikaliska världen. Vetenskapen är bara en del av varat. Varat rymmer vetenskapen, men vetenskapen rymmer inte varat".
Tord Halls uppmaning till Harry Martinson var att han skulle förvandla de naturfilosofiska tankarna till poesi, vilket han också gjorde på ett utomordentligt sätt, bl a i Dikter om ljus och mörker, menar Tord Hall. Han anser att "Gyro" är en optimistisk uppsatssamling. Harry förlorade aldrig sin optimism. Den fick sina törnar, men grundtanken optimism och framför allt hans humanism, den bevarade han så länge han levde även om han ibland kunde vara bitter, framhåller Tord Hall.
Det var till Tord Hall som Harry Martinson gav förtroendet att efter Harrys död ta hand om de naturvetenskapliga skrifterna, till vilka "Gyro" i någon mån hör. Tord Hall beundrar mångsidigheten i Gyro. Harry Martinson kunde skriva om de mest skilda ämnen på ett lysande sätt. Tord Hall säger att han inte begriper varför "Gyro" inte gavs ut 1947.
Ingegerd Bodner finner vid sitt studium av "Gyro", att det ljusaste och vackraste kapitlet där heter Den godartade möjligheten, som handlar om den kinesiska taoismen, som hade sin höjdpunkt i Kina åren 600-900 e.Kr. Människans kultur har aldrig någonsin, någonstans stått högre än då under den s.k. Tangperioden, menar Harry Martinson. I tillvarons innersta finns en möjlighet, som är alltigenom god. Sedan kommer det an på människan att göra verklighet av den. Tao betyder Vägen. Människans möjliga, goda väg är ett andligt gyro. Så här slutar Harry Martinson kapitlet om Den godartade möjligheten:
"Så är det verkligen och slutligen trångt i Chung-kuo, och vetenskapen om sjukdomen har följt på sjukdomen, och vetenskapen om förvirringen har nödvändiggjorts av förvirringens ökning.
Och du frågar: när skall det bli andra tider i Chung-kuo? Jag svarar: när mänskorna slutat med den ångestsprattliga leken att ständigt nödvändiggöra flera nödvändigheter.
Så snårigt har det blivit att jag inte kan tala enkelt därom som förr. Farväl konstnär. Jag önskar dig lycka på din väg till bergen."
"Gyro" är inte lätt, men tro inte att du som lekman ingenting begriper, menar Harry Martinson.
"Även lekmän älskar livet, och det är ont om jordklot".
I ett universum med gyrala anordningar
ligger det ett väljande och en möjlighet till val
i själva anordningen.
Och liksom det finns mekaniska gyron
och biologiska gyron,
så finns det
andliga gyron av kulturell, social och
konstnärlig art.
Harry Martinson: Gyro
(Vid kapitlet Färdighetens frihet)
~ ~ ~
Denna blogg om Harry Martinsons "Gyro" vill vara en hyllning till Ingegerd Bodner Granbergs minne. Hon hade ett mycket stort litterärt kunnande. Hon kände Harry Martinsons författarskap liksom "från insidan" och med inlevelse och god pedagogik delade hon med sig av såväl de fria utsikterna som de trånga passen i Harry Martinsons diktning.
REQUIESCAT IN PACE!
Ek ~ Quercus robur
~ ~ ~
Tidigare bloggar om Harry Martinsons "Gyro"
”DEN GODARTADE MÖJLIGHETEN ~ Quo vadis humanitas?” har här på Harry Martinson-sällskapets hemsida en blogg, publicerad den 14:e juli 2010.
Den 24:e mars 2007 finns en blogg om Harry Martinsons GYRO - ”Det är ont om jordklot”. Den skrevs 60 år efter Bonniers tryckning år 1947 av ett första korrektur av "Gyro", men den blev då ingen bok. Först år 1986, för 25 år sedan, trycktes "Gyro" och nu avser alltså Harry Martinson-sällskapet att göra nytryck av den, för att låta "Gyro" utgöra årsbok för Sällskapets medlemmar.
Rune Liljenrud
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar