HARRY MARTINSON och HENNING MANKELL om "blåsan i glaset"

Aniara av Harry Martinson

Bearbetad för scenen av Helge Skoog

Musik: Gunnar Edander

~ ~ ~ ~ ~ ~ ~

Helge Skoog och Gunnar Edander

har i mera än 30 år tolkat ANIARA

"Jag skall berätta vad jag hört om glas..."

Harry Martinson använder i Aniara, Sång 13 en metafor för "vad vårt rymdskepp är: en liten blåsa i Guds andes glas". Chefsastronomen talar i ett föredrag för emigranterna om rymdens djup och håller i handen upp en vacker skål av glas:

Jag skall berätta vad jag hört om glas
och då skall ni förstå. I varje glas
som står tillräckligt länge oberört
förflyttas glasets blåsa efterhand
oändligt sakta mot en annan punkt
i glasets kropp och efter tusen år
har blåsan gjort en resa i sitt glas.

På samma sätt i en oändlig rymd
där svalg av ljusårs djup sin välvning slår
kring blåsan Aniara där hon går.
Ty fastän farten som hon gör är stor
och mycket högre än en snabb planets
är hennes hastighet med rymdmått sedd
på pricken svarande mot den vi vet
att blåsan gör i denna skål av glas.

Intervjubok med Henning Mankell

"Låt mig få göra det jag är bäst på -

nämligen att berätta historier och därmed

exemplifiera min syn på världen. Jag tror

att sättet jag berättar på kanske ger den

bästa bilden av vem jag är."

HENNING MANKELL

Henning Mankell använder liknelsen om blåsan i glaset, i regissören Stefan Jarls dokumentärfilm om Henning Mankell Homo narrans - Den berättande människan, som sänts i TV efter att Henning Mankell den 5 oktober 2015 avlidit, 67 år gammal.

Henning Mankell säger i dokumentären Homo narrans, att han har sysslat mycket i sitt liv med skillnaden mellan saga och sanning, mellan dröm och verklighet, mellan lögn och sanning. Det finns, säger han, en vacker liknelse om problemet med det här och det är den berömda blåsan i glaset. Det sägs att blåsan i glaset rör sig och att det tar ungefär en miljon år för blåsan att vandra runt i glaset och komma tillbaka till utgångspunkten.

Henning Mankell bad en vän, som var glasblåsare i Baskemölla i Skåne, att blåsa ett glas, där det skulle finnas en blåsa i glaset. Han ville just åt blåsan. Om det är saga eller sant, vet ingen, menar Henning Mankell. Skillnaden mellan sagan och sanningen, den är hårfin, vi vet inte riktigt var det ena börjar och det andra slutar. Problemet är att ingen kan bevisa att detta är sant. Det är tveksamt om ett glas håller sig i en miljon år. Det finns ingen närvarande, som faktiskt har sett detta från första stund, säger  Henning Mankell och tvivlar nog också på att en historia som denna, muntligt kan hållas gående under alla dessa långa tider.

Rune Liljenrud