2019
JUBILERANDE HARRY
MARTINSON-BÖCKER
90 år - Spökskepp (1929 ~ D E B U T)
90 år - 5
unga (1929)
85 år - Natur (1934)
80 år - Det enkla
och det svåra (1939)
70 år - Elin
Wägner (1949)
Inträdestal i Svenska Akademien
Inträdestal i Svenska Akademien
65 år - Lotsen från Moluckas (Radiopjäs 10 januari 1937)
Nyutgåva 1954 / Harry
Martinson 50 år
55 år - Tre
knivar från Wei (1964)
55 år - Bestiarium (1964)
35 år - Nya
Bestiarium (1984)
15 år - Poetiska
törnbuskar i mängd (2004)
Brev 1929-1949
Brev 1929-1949
Författarmuseum / Hembygdsgården Jämshög,
en guldgruva att
ösa kulturell kunskap ur, vårdar minnen av
Harry
Martinson och Sven Edvin Salje
Här gick Salje i skola 3-6 klass och
Martinson sitt sista skolår
Sven Edvin Salje och Harry
Martinson hade gemensam "rotjord och ursprungsbotten" i Jämshög och
detta vittnar båda om; Harry Martinson i ett brev till Salje den 25 januari
1937 och Sven Edvin Salje skriver om Harry Edmund i Hantverkaregatan 1980:
[...]
"I kanten av den långa ekbron
över bäcken satt ofta under heta sommardagar en storvuxen pojke med dinglande
ben och fötter ned över vattnet, som alltid och tidlöst var på väg mot större
vattendrag och öppna hav. Pojken täljde barkbåtar. Skolpojken hette Harry
Edmund och kallades allmänt för Lillhjonet. Han var intagen som sockenbarn på
ålderdomshemmet. Han hade varken far eller mor. Jo, mor i Amerika. Plötsligt
kunde någon som på vägen slängde sig fram meter för meter på kryckor stanna
till och hojta:
- Harry, nu är det snart kvällsmat,
gack nu med hem!
Ja, där satt Harry, som sedan
skulle bli en av de aderton, nobelpristagare i litteratur."
[...]
SVEN EDVIN SALJE: Ur Hantverkaregatan
Karl-Fredrik Björn skriver i sin
biografi om Sven Edvin Salje SJUNG DIG SJÄLV EN SÅNG:
"Harry Martinson kom från Saljes hemsocken;
man kan tryggt utgå från att Sven Edvin Salje lusläste Nässlorna
blomma, där han t.o.m. kunde peka ut gårdarna från vilka sockenbarnet
Harry rymde. Harry Martinsons tidiga böcker - som Salje köpte och läste vart
efter de kom ut - kan ha gett näring åt hans skrivande i ungdomen, även om
inget annat påverkat honom än att Martinson kom från Jämshög och skrev om
detta."
I sin memoarbok Brev till livet minner
sig Sven Edvin Salje tillbaka till när han från oktober 1940 gick på
Wendelsbergs folkhögskola i Mölnlycke, Göteborg och där av sina lärare blev
kallad att medverka med en föreläsning vid avslutningen av en folkbildningskurs
i Landvetter. Det skulle bli "En kväll med ljus mitt i krigets död
och mörker". Alla Saljes lärare sade sig ha läst hans debutroman Dimmorna
lyfter, som fått beröm av en så kritisk herre som doktor Söderhjelm på
Handelstidningen. Salje gav efter en natts övervägande ett jakande svar
och han skriver: "I mitt föredrag [...] berörde jag den diktargrupp som
gått till vår litteraturhistoria under namnet Fem Unga.
Lundkvist, Kjellgren, Martinson, Asklund och Sandgren."
Det hade varit högst intressant att få veta vad
av Harry Martinson ur 5 unga som Salje berörde i sitt
föredrag, men detta skriver Salje inget om i memoarerna. Läsarens intresse
söker sig kanske ändå till Martinsons prosaskisser "Parken och
människan" eller "Stor roman" bland Harry Martinsons bidrag
i 5 unga.
Episoden med valet av föreläsningsämne
vid "En kväll med ljus mitt i krigets död och mörker" röjer nog
något av att Sven Edvin Salje ochHarry Martinson hade
gemensam "rotjord och ursprungsbotten".
Sven Edvin Salje och Harry Martinson
lämnade sina böcker som gåvor till varandra. I ett brev 25-11-42
till Käre Sven!, skrivet på Länssanatoriet Uttran strax
söder om Stockholm, ger Harry Martinson varmt erkännande:
"Jag vill nu med detta brev tacka Dig:
först och främst för boken, som jag läst tre gånger. Det visade sig att den
stod ut med en sådan granskning, och det är mer än vad man brukar kunna säga om
de flesta böcker. I stilistiskt och måleriskt avseende är Du förundransvärt
avancerad redan, och även i det psykologiska är Du på väg framåt. Kort sagt, jag
är glad över och imponerad av vad Du redan med Din andra bok förmår som
författare. Alldeles särskilt glad är jag över att Du odlar detaljen vilket gör
att de scener Du bygger upp nyanseras i ens medvetande och stå fram som mättade
och fylliga. Där finns iakttagelser över blommor, djur, stenar etc. Sådant
skapar levande omgivning kring de agerande och kommer dem att framträda
plastiskt."
_____________________
Månadens Martinson
September 2014
Disa Lundgren, mångårig ledamot av Harry Martinson-sällskapets styrelse
Betydligt fördjupade, förmörkade, förfärliga är
de krigsbilder Harry Martinson målar upp i de lysande
prosaberättelserna Krigsmålad konvoj ur Nomad (1931)
och Klockbojen ur Fem unga (1929),
där vi möter sjömäns krigsfasor så intensivt levande skildrade, att man inte
kan värja sig mot dem utan alltid bär dem med sig. Den döende sjömannen, som
flyter omkring bland avfall på det öde havet 1000 mil från land på plankan med
kamouflagemålning, som inte kunde hindra hans fartyg att sprängas och som inte
kan rädda honom nu, och den ändlösa strömmen av döda sjömän av olika rang och
nationaliteter, som glider förbi den alltid klämtande, vaggande, ”bredhöftade”
klockbojen – krigsdekorerade officerare, skäggiga, gamla sjömän ”med stelnade,
ådriga händer, strimmiga av tatueringar”, vanliga värnpliktiga unga män, ”en
liten engelsk skeppspojke höll ännu en signalflagga i sin knutna hand”- alla
”flöto fram som en lättjefull flottilj utan mål och över dem alla sjöng bojen,
den stora löken av stål, Ostfriesiska revelns ensamhetssång, likt en sorgsen
kvinna”.
Och så vaggade den vidare ”sin blänkande
stålkropp och sjöng, medan alltfler av de dödas flottilj vaggade fram och gingo
till botten i virveln kring hennes höfter.”
HAND
Här: min hand.
Skall den smeka -
eller skall den slå?
Smeka får den -
slå får den,
slå får den,
slå
och leva
ådrig.
En gång i ålderdomen darrar den - darrar.
Jag har sett darrande händer, med blod på,
som kunnat smeka fram bröd.
som kunnat smeka fram bröd.
Hand! min hand!
varför darrar
du?
HARRY MARTINSON: Ur 5 unga
Marianne Westholm, mångårig ledamot av Harry
Martinson-sällskapets styrelse, skriver om Harry Martinsons
dikt HAND bl.a:
"Innehåller en enkel sanning: Människan är fri att välja,
"Innehåller en enkel sanning: Människan är fri att välja,
men också i stånd till
vad som helst [...]
Kanske också: hur ser din skuld ut?"
HARRY MARTINSON – TIO Jubilerande böcker år 2018
Presenterades 2018 i maj under Årshögtiden Jämshög
i juni under Kulturveckan Nässelfrossa Olofström
samt i september under Bokmässan Göteborg
85 år Kap Farväl! ~ 1933
80 år Midsommardalen ~ 1938
75 år Nomad ~ 1943
70 år Vägen till Klockrike ~ 1948
65 år Cikada ~ 1953
60 år Gräsen i Thule ~ 1958
55 år Utsikt från en grästuva ~ 1963
45 år Tuvor ~ 1973
40 år Längs ekots stigar ~ 1978
(Urval efterlämnade dikter)
35 år Bollesagor ~ 1983
(Ur det efterlämnade materialet till
Vägen till Klockrike)
Rune Liljenrud
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar