Nils Parling och Harry Martinson

N. OLIVER (NILS PARLING)

Offerrökar och andra dikter, 1947
(nyutgåva 1981)

Se vi söka
städse något som vi anar -
något, som vi osagt veta,
som en hunger stark frammanar. -
Hur vi böka
uti smuts, som Livet grumlar -
eller bön till Himlar mumlar -
hur vi leta -
vägar falska - vägar rätta -
aldrig Meningen vi veta.
Varför detta - - - ?

När Harry Martinson-sällskapets årshögtid förläggs till Brunnsviks folkhögskola, Ludvika 6-8 maj 2011, läggs vikt vid att lokala författare blir presenterade, bl a Dan Andersson (1888-1920), Olle Svensson (1904-1972) som fick Dan Andersson-priset 1964, Eva Norberg (1915-2004) som fick Dan Andersson-priset 1999, Nils Parling (1914-2002) som fick Dan Andersson-priset två gånger, 1966 och 1976 samt Harry Martinson-pristagaren 1990 och tillika Aniarapristagaren 1992, Werner Aspenström (1918-1997), som år 1981 invaldes i Svenska Akademien.

Information och upptaktsartiklar inför Harry Martinson-sällskapets årshögtid på Brunnsviks folkhögskola finns på vår hemsida och här på vår blogg. Tidigare artiklar har handlat om Dan Andersson, Werner Aspenström, Olle Svensson, Eva Norberg och nu Nils Parling ~ "diktar med vishet och ömhet om de opriviligierade människornas kamp för tillvaron" ~ Så löd motiveringen då Nils Parling, år 1976 för andra gången, fick Dan Andersson-priset.

Artiklarna är på olika sätt relaterade till Nobelpristagaren i litteratur 1974, Harry Martinson:

Dan Andersson och Harry Martinson
(2010-09-16)

Werner Aspenström och Harry Martinson
(2010-10-10)

Olle Svensson och Harry Martinson
(2010-11-12)

Eva Norberg och Harry Martinson
(2010-11-27)

Nils Parling och Harry Martinson
(2010-12-18)


Nils Parling föddes 1914 i ett finntorp i Palahöjden en halvmil norr om Strömsdal i Säfsnäs socken och Ludvika kommun. Nils Parling avled 2002 i Silverhöjden, Ljusnarsberg, söder om Grängesberg. Han är begravd på Säfsnäs kyrkogård.

Nils Parlings produktion som författare omfattar dryga 50 titlar, varav mest kända är kanske 26 romaner, som ständigt för de förtrycktas talan, dessutom Noveller och berättelser, Sagor och ungdomsböcker samt Dikter och Visor. Under Harry Martinson-sällskapets årshögtid på Brunnsviks folkhögskola, Ludvika 6-8 maj 2011, kommer ett program att handla om Nils Parling.


Den första romanen, MOTORSÅGEN, 1950 räknade Nils Parling som sin egentliga litterära debut. Sveriges Television AB Örebro har gjort film efter romanen MOTORSÅGEN.

Filmfakta: "En berättelse om hur ett lag skogsarbetare reagerar när skogsbolaget vill införa motorsågen". Manus och regi: Lars-Göran Pettersson. Skådespelare: Bo Lindström, Göran Nilsson, Åke Lindman, Anders Nyström, Gustav Kling, Anja Landgre, Emy Storm, Rune Jansson, Henning Lundström, Bill Lindfors och Holger Tångström. Filmen sändes 1983-04-21 i TV2.


Nils Parlings roman MOTORSÅGEN, som utgavs på Tidens förlag 1950, kom i ny upplaga 25 år senare, 1975 då Åke Bergman skrev i en anmälan: "Det som präglar berättandet i MOTORSÅGEN är värmen och solidariteten. Och det tillsammans med Parlings humor och fina naturskildringar gör att denna arbetarroman fungerar väl ännu 25 år efter första utgåvan."

I MOTORSÅGEN skildrar Nils Parling striden mellan män och maskin i timmerskiftet vid Gorrmossen, tidigt en bitande kall och snörik vintermorgon. Det är ödesdiger tävlan och tvekamp mellan å ena sidan Manne och hans son Elov, som brukar handkraft med yxa och stocksåg vid skogsarbetet, och en av förvaltar Bergfors för striden utvald, bensindoftande främling, Engström som arbetar med motorsågen.

Förvaltar Bergfors' vältaliga anförande över den nya maskinens företräden lämnade huggarna rätt oberörda. Maskinens vikt på ungefär sjutton kilogram skulle nog skapa problem i den djupa och besvärliga skarsnön, som varken bar eller brast. Mannarna med bara stocksågens tyngd rörde sig utan hinder på skaren mellan träden. Motorsågaren Engström "är likvit i synen av trötthet, och det bultar en tung smärta bak tinningarna, född av bensingas och överansträngning."


Redan i Nils Parlings debutroman från år 1950 MOTORSÅGEN, finns tankarna på miljö och hälsa. Dessa har förstärkts i romanen FÄLLAN, som är en fortsättning till MOTORSÅGEN. Nils Parling bok FÄLLAN, 1973 är en engagerad miljöroman. Huvudpersonen Algot Kvarnström är märkt av det tunga skogsarbetet med motorsågen.

"Det där att han inte så ofta känner... Kan det ha något samband med detta att hans fingrar blivit gråvita och händerna domnar bort och de små smärtorna i bröstet och tröttheten som tynger så svårt om kvällen? Med vibrationerna hos det redskap han brottas med dagen igenom, med avgaserna han ständigt tvingas supa in tillsammans med luften? Vem kan veta? Kanske själva livskörtlarna..."

Nils Parlings roman FÄLLAN är ett tungt inlägg i miljödebatten. Kapitlet Döda gatan avslutas på ett sätt som i mycket påminner om allvaret i Harry Martinsons ANIARA.

"Människans verk i teknikens och rationaliseringens tid. Sprida död. En död gata. Döda marker. Död jord. Död värld till slut. Varför? Han får inget svar på frågan. Radiak, kvicksilver, växtutrotningsmedel, allt möjligt fanstyg. Kanske som Per-Erik Gran ibland i stunder av pessimism vill låta påskina: Vore kanske lika bra om dom släppte loss oss och blåste rent för gott. Människan är inte längre värdig att besitta Jorden..."

En Aniarametafor finns i Nils Parlings dikt "Seglats genom sfärer", som Angelica Parling-Lindström har med i sin bok "... och här vill jag bo", med efterlämnade Nils Parlingdikter. Dikten "Seglats genom sfärer" har sex strofer. Den första och sista lyder:

Ändlösa rymder sig välva
omkring världar vi spanat ut.
Anade kretsar vill gäcka
våra frågor om Kosmos slut.
Sökande andar förmår ej,
hur långt teleskopen må nå,
utröna den gåtans lösning
varhän alltings gränser kan gå.

[....]

Vem kan säga vad sker om ej välvillig makt
griper in och till bättring allt rör,
vräker brandvådlig last överbord och i frid
på den räddande kursen oss för,
att vårt skepp må förunnas att framdeles lugnt
plöja sfärernas vidsträckta hav,
att vi ej må förlisa och hamna som vrak
i en v å l d e t s S a r g a s s o g r a v ...



Nils Parlings roman Av mjölk och honung handlar om invandrare. "Men hur bemöter vi dem? Hur lätt har vi att acceptera deras särart, att förstå deras svårigheter att smälta in i ett alldeles nytt samhälle? Ofta kan de ju inte ens språket!" Nils Parling utgår ifrån den finska invandringen som en flykt undan fattigdomen i efterkrigstidens Finland, men skriver om detta på ett tidlöst aktuellt sätt. Det handlar om drömmar om en bättre tillvaro i ett land "Av mjölk och honung" och så en kontrasterande verklighet.

Idag läser man Nils Parlings roman mot en annan klangbotten än då den gavs ut år 1966 på Federativ förlag, men människoskildringen är belärande och tidlös. Bokförlaget Bra Böcker AB gjorde år 1973 en nyutgåva Av mjölk och honung, med ett prydande bokomslag av Eric Palmquist.


Nils Parling väl förtrogen med Alaska

Nils Parling reste till Alaska för att göra naturböcker, först två gånger tillsammans med Lars Åby och Gösta Tysk. En av gångerna var också hustrun IngeGerd med. Makarna fick i Alaska goda vänner och kontakterna med dessa har bestått. Den tredje gången reste hela familjen Parling dit en sommar för att Nils skulle skriva en roman om indianernas situation. Hustrun IngeGerd har under resorna fotograferat och det har sedan blivit en mängd föredrag.


I boken Björnfrossa - Jaktberättelser från Alaska, 1972 tar Nils Parling läsaren med till Alaskas vildmarker. Med humor och berättarglädje skildrar han exotiska miljöer och människor.

Från Nils Parlings samarbete med Lars Åby och Gösta Tysk härrör bl a praktböcker som Bäversommar av Nils Parling /Lars Åby, Älgmark av Nils Parling / Gösta Tysk, Myskoxar och Fågelmyr i DOVREFJÄLL av Nils Parling / Lars Åby, Storfågels lek av Nils Parling / Gösta Tysk samt Grizzlyland i text och bild - En skildring från Alaska, av Nils Parling / Lars Åby. Det är Nils Parling som svarar för text medan Lars Åby och Gösta Tysk svarar för bild i böckerna, som med realistisk sakkunskap i text och bild ger läsaren rika naturupplevelser.


Dikter och Visor

Redan 1947 gav Nils Parling ut en diktsamling Offerrökar under pseudonym av sina förnamn N. OLIVER. Denna utkom 1981 i faksimilupplaga, som inleds med ett förord av Nils Parling, där han med ett mustigt språk beskriver en författares drömmar om litterär verksamhet. "Efter att i åratal ha försökt övertyga ett flertal förlag i kungl huvudst., råkade en lika många gånger refuserad skald in spe fastna i en trål, försåtligt utlagd av en skum figur..."

Vad som hände under Nils Parlings författardebut kan bara han själv rättvist beskriva, så Tag och läs!

Nils Parling utgav efter Offerrökar, 1947 ytterligare tre diktsamlingar, som kanske är mindre kända än hans romaner, varför de här avbildas för att väcka intresse och kanske också lättare går att finna i någon boklåda. Finnbäcks-Lars visor, 1956, I detta tillstånd, 1958 och Stormfågel, 1982.



NILS PARLING: Finnbäcks-Lars visor, 1956.

Nils Parling säger som introduktion till symbolfiguren i dessa visor före det han själv spelar och sjunger dem:

"Finnbäcks-Lars före motorsåg och barkmaskin var en det ihärdiga skogsslitets man. Hans dag blev lång från gryning till skymning med timmersvans, yxa och barkjärn. Det kan antas, att den inte var sprängdfylld av livsens glädje och att slitets gråhet dominerade. Men ibland lyste det likväl opp av en känsla av att bara vara till i lycka och harmoni med omgivningen, som i följande visa där vi finner honom, Lasse på hemväg från skogen medan stjärnor stilla tändas över hans ensamma led."

Finnbäcks-Lars under stjärnorna

Nils Parlings dotter Angelica Parling-Lindström skriver i sin bok med Nils Parlings dikter "... och här vill jag bo" (Artéa förlag 2007) - myckert vackert illustrerad med Angelicas egna foton och texter:

"Finnbäcks-Lars under stjärnorna, den kanske mest önskade visan, har en särskild plats i mångas hjärtan. Som liten tänkte jag mycket på hur han strävade hem efter en lång och slitsam arbetsdag och undrade varför någon dessutom håste ha besvär med agtt bära kött över myren..."

Första och sista av visans åtta strofer i Finnbäcks-Lars under stjärnorna:

När en går så här en kväll ifrå arbete å hem,
å en känner slite värka djupt i rygg å skröv å lem,
ä dä skönt när mörkre faller, fastän bare halvvägs ä,
att uppå himmelen små lyktor vandrer mä.

~

Tack för lyse stjärner små! Nu ä Finnbäcks-Lasse där
han har si lilla stuga fastän fatti nog så kär,
å när ja nu kommer in, så ska ni alla på en gång
få se e litta stjärna mitt i skogens fång.



NILS PARLING: I detta tillstånd, 1958

Ännu en bön . . .

Giv, herre, grönskans valv,
solstrålehöjd, lian
och trädgårdsgunga,
- - -
o, giv en gren att gripa,
en gren som bär och håller ...!



NILS PARLING: Stormfågel, 1982.

I vissa, ofta för torka utsatta, provinser i det gamla Kina lär i forna tider ha förekommit en "Regnfågel", föremål för tillbedjan och riter, bevekanden och offer. När den omsider uppenbarade sig med välsignelsens regn i följe, var åsynen av den mytiska fågeln sålunda av positiv karaktär, jorden och folket till fromma.
Diktens "Stormfågel", oidentifierbar men likväl en realitet som uppenbarelse för en skådare, föranleder inga visioner av positiv karaktär utan istället det rakt motsatta. Vingad siare. Om vad? Den är sedd av ett fåtal, igenkänd av ingen. Väcker icke fröjd och hopp. Bådar knappast som "Regnfågeln" välsignelsens fruktsamma regn över törstande jord och orons barn. När? Hur snart? Och i vilken form? Tanken bävar - med rätta som världen ter sig ...

Nils Parling



Ulf Redmo var med och startade Harry Martinson-sällskapet år 1984 och är nu en av Sällskapets hedersmedlemmar.

År 1977 skrev Ulf Redmo, tillsammans med Tommy Johansson, ett specialarbete vid Bibliotekshögskolan i Borås



NILS PARLING - DE FÖRTRYCKTAS RÖST
PRESENTATION AV ETT FÖRFATTARSKAP

Specialarbetet är ännu aktuellt även om Nils Parling diktade 25 år efter att detta skrevs. Det bjuder en god introduktion till hans stora författarskap, som gör honom till en av våra främsta arbetarförfattare.



Yngve Lindung, lektor i skönlitteratur vid Bibliotekshögskolan i Borås, är redaktör för

LANDSKAPSSKILDRARE
- SJU FÖRFATTARPORTRÄTT



Boken gavs ut år 1979 på LTs förlag och däri ingår det författarporträtt av Nils Parling, som Tommy Johansson och Ulf Redmo gav i sitt specialarbete vid Bibliotekshögskolan i Borås år 1977.

LANDSKAPSSKILDRARE
- SJU FÖRFATTARPORTRÄTT
har en värdeull, kommenterad förteckning över landsbygdsskildringar hos såväl svenska som finlandssvenska berättare. Bland dessa finns - förutom Nils Parling - bl a Dan Andersson, Werner Aspenström, Harry Martinson och Olle Svensson, som alla ges program under Harry Martinson-sällskapets årshögtid på Brunnsviks folkhögskola, Ludvika 6-8 maj 2011.


... och här vill jag bo

Nils Parlings dotter Angelica Parling-Lindström - som välvilligt gett godkännande att få citera ur Nils Parlings författarskap - har hämtat titeln till diktsamlingen "... och här vill jag bo", med urval från sin fars dikter, ur sista strofen av dikten Vildmarkshem:

Här är långt ifrån hets.
Här är frid och ro.
Här är vildmark ung
och här vill jag bo.



Göran Greider skriver i sitt förord till boken ... och här vill jag bo: "I dikterna i den här boken finns en renhjärtad, liksom tacksam naturkänsla: det är morgon i dem, dimman lyfter. Så tänker jag på dem när jag läst boken. Fotografierna, av hans dotter Angelica, vandrar fritt in och ut ur dikterna: De finns där i sin egen rätt, men talar med dessa dikter och gör dem ännu klarare i sin naturkänsla."

Angelica Parling-Lindström ger i korta minnestexter en bild av fadern Nils:

"Om man föddes 1914, innebar det en barndom och uppväxt i det stora krigets skugga. Farfar, på sofflocket med boken på magen, var en beläst och insatt man och på det lilla torpet hördes all världens nyheter, skrönor och sånger i brasans sken om kvällarna. Världens höga herrar och dignitärer fick, utan pardon, utstå både granskning och dom. Kampen för den lilla människans rätt blev allas angelägenhet."

"Uppväxten i storskogens rike var måhända den tändande gnistan för den stora kärleken till naturen och dess mysterier. Otaliga dikter, många hopknåpade redan i skolåldern, baeskriver den trolska stämningen och snuddar också vid de eviga frågorna Av vem? och Varför?"

"Ett barn av skogen, bergen och sjöarna, det var han. Årstidernas växlingar inlemmades i själen och livet. Naturens rikedom och skönhet är tillägnad oss alla och gåvan att kunna njuta därav är viktig att föra vidare från släktled till släktled. Det man förstår och uppskattar, det värnar man."


Med Angelica Parling-Lindströms bok "... och här vill jag bo" följer en CD, där Nils Parling berättar och sjunger till eget musikackompanjemang några av Finnbäcks-Lars visor. På denna CD läser också Nils Parling två av sina många, humorfyllda och djupt livsfilosofiska noveller: Gamle stinsen fyller år och Garanten.

Ett stort och varmt TACK till Angelica Parling-Lindström, för att hon genom sin underbart vackra bok "... och här vill jag bo" låter oss ta del lite grann av allt som fanns i Pappa Nils' Skrivarstuga av kvarlämnat material. "Här vilar ett livs slit och strävan, prestationsångest och inspirerade ögonblick", skriver hon. Där fanns - och hon fylldes av alltmer stigande vördnad - bl a 396 dikter, de flesta för henne okända. "Tanken föds - de vackra orden borde få läsas av fler, inte bara glömmas bort i dammiga arkiv". Angelica har valt ut några av sina egna favoriter och illustrerat dem med texter och bilder.

Ur Pappa Nils' dikter i Angelicas bok:

Arm vandrare...

Det finns så många portar, det finns så många lås,
det finns så många hindrande stängsel
för vandraren som kommer från krubba och från bås
till marknaden av jäkt och av trängsel.

Det lycks så många portar, det stängs så mången dörr -
jag föddes väl för ringa till Jorden -
vem aktar att min knackning är vädjande som förr
och ännu lika ödmjuka orden...

Det är så mycket glädjerus kring Julens stora fest,
stor glans över öar, hav och stränder.
Vem bryr sig för en ensam och huttrande gäst
som vädjar med tvenne öppna händer...

Det finns så många hjärtan, och lika många lås
och isstjärnor irar över taken...
Jag får nog vandra åter till krubba och till bås
och värmas av åsnan och kraken...

(1960)

~~~~~


Med denna dikt av Nils Parling
önskas alla bloggläsare
allt gott för
Julens stora fest

Rune Liljenrud