lördag 10 december 2011

Harry Martinson i brev av Tomas Tranströmer ~ och av Robert Bly


"När ständige sekreteraren Peter Englund öppnade sin magiska dörr i Stockholms Börshus och berättade att Tomas Tranströmer tilldelats årets Nobelpris i Litteratur, ja, då bröt jublet loss. I Sverige och runtom i världen!"

Så inleder Stefan Edman sin krönika i tidningen MÅL & MEDEL, under rubriken "Poesin ger livet en djupare klang". I dag, Nobeldagen 2011 mottager Tomas Tranströmer Nobelpriset och vi får på olika sätt dela glädjen med honom och hans hustru Monica, som är hans goda stöd.

När jag besökte mitt bibliotek samma dags afton som Nobelpriset tillkännagivits, blev jag förvånad över att några diktsamlingar av Tomas Tranströmer fanns kvar där, ännu outlånade. Bibliotekarien tolkade säkert situationen helt rätt: "Tomas Tranströmer har nog redan de flesta där hemma". Glädjande nog är det så. Han är läst, beundrad och älskad.

Tomas Tranströmers författarskap finns med i de mest olika sammanhang, till eftertanke och uppbyggande glädje. Jag har efter Tomas Tranströmers Nobelpris hunnit möta hans lyrik vid Adventsfest och Julbord och i Frimurarloge, gemensam för svenska och tyska gäster. Motiveringen till Tomas Tranströmers nobelpris i litteratur är mycket välformulerad:

”för att han i förtätade, genomlysta bilder ger oss ny tillgång till det verkliga”

Det har hänt något.
Månen lyste upp rummet.
Gud visste om det.

TOMAS TRANSTRÖMER: Den stora gåtan

~

„weil er uns in komprimierten, erhellenden Bildern neue Wege zum Wirklichen weist“

Vom Dunkel getragen.
Ich begegnete einem großen Schatten
in einem Paar Augen.

TOMAS TRANSTRÖMER: Das große Rätsel


Tomas Tranströmers brev ger fördjupad insikt i hans författarskap. Torbjörn Schmidt, som 1982-1993 var redaktör för tidskriften Lyrikvännen och FIB:s Lyrikklubbs bokserie med svensk och utländsk poesi, har sammanställt "AIR MAIL", som innehåller BREV 1964-1990 mellan Tomas Tranströmer och Robert Bly.

Det är intressant att i dessa två hundra brev som finns i "AIR MAIL", läsa om de båda författarnas intresse för Harry Martinson och hans diktning, liksom för många andra poeter som aktualiseras genom breven. Titelsidans teckning: Monica Tranströmer.



I ett brev, daterat 28 jan. 73 från Robert Bly till Tomas Tranströmer, ber Robert Bly om hjälp med att tolka en dikt av Harry Martinson, för att kunna översätta den. Brevet är ett bra - och roligt - exempel på det vänskapliga och givande utbyte som finns i brevväxlingen mellan de båda diktarna.

Käre Tomas,

jag begriper inte en Martinsondikt i Nomad som heter "Nära havet". "På måfå" tycks vara 'en vild gissning' men vad har det att göra med björkskogar som skjuter ut sina gröna tungor - eller uddar... eller fingrar (eller bröstvårtor, nej!) i den tysta mossen där det ligger en ängslada - som är torkad och har frusen nöd i sitt trä - vad befinner vi oss på för planet?
Och i skuggan under några aspar ligger en gammaldags hästdragen räfsa med hjulet drunknat i gräs och biter med sina långa vilda tänder i en grästuva där en vit claspis (som min ordbok skyggar för) blommar.
Det visar sig att Martinson har sett en fiskmås komma in från havet och sätta sig på räfsans sits... (det var en fin syn) och sedan visar det sig att bilden på något sätt ledde honom in i det undermedvetna där han fick syn på någon slags tavla... som har kommit till slumpvis... vilken tavla? Hjälp!!! Den måste vara en del av svenskarnas undermedvetna, den där tavlan, inte en del av det kollektivt undermedvetna, norrmän saknar den...

Tillgivne
Robert


Nära havet

Liksom på ett oändligt måfå
har björkskogen här skjutit sina gröna uddar i
den tysta mossan
där en ängslada ligger - skev av vind och torka,
med en frusen nöd i sitt trä.

I asparnas gemensamhetsskugga
står en hästräfsa nedsjunken
med hjulen drunknade i gräs
och där hennes långa häxtänder bita ned i tuvan
blommar en vit claspis.

Jag har sett en fiskmås komma in från havet
och sätta sig på räfsans sits.
Och med denna bild har jag drömt
det slumpvisa skeendets tavla.

Harry Martinson: Ur Nomad, 1931


I en blogg här på Harry Martinson-sällskapets hemsida - "Man kan säga att en blomma har värde för oss i och med att vi funnit dess symbolik" - den 23 juni 2011, behandlas dikten "Nära havet" och där finns också Harry Martinsons förklaring till "vit claspis".

Tomas Tranströmers dag, i dag!
~ Nobeldagen 10 december 2011


Rune Liljenrud

Inga kommentarer: