HARRY MARTINSON: Ur Doriderna III "När man diktar om kosmos får man inte dikta hållningslöst"

I samband med Pär Lagerkvist-samfundets årshögtid i Växjö den gångna lördagen 19 mars 2016, inbjöds i GALAXEN på Växjö stadsbibliotek till ett program, bestående av litterärt och musikaliskt collage om Harry Martinsons och Pär Lagerkvists tankar och texter i kosmos. Programmets inledande och avslutande kosmiska toner var inspirerade av Ralph Lundsten.

Som inledning i programmet lästes ur Harry Martinsons Doriderna:

"När man diktar om kosmos får man inte dikta hållningslöst. Man måste hålla sig så nära man kan till vad vetenskapen funnit och naturlagarna kan tänkas tillåta. Först därifrån bör man ha licens att sväva ut i sökande spekulation. Även då bör man emellertid vara skyldig sig själv och logiken att i det längsta undvika paradoxer. Lika viktigt är att man ser upp för tautologier. Allt detta tillsammantaget och till sina delar uppfattat och tillämpat, bör vara den kosmiska diktens verslära och prosodi."

Efter en kort presentation av Harry Martinsons diktepos Aniara, sjöng organisten och körledaren i Växjö domkyrka Yvonne Steen-Ohlander "All strid om himlen" ur sång 49 Aniara. Därefter lästes "Gåtan" ur De tusen dikternas bok, "På sjätte året" ur sång 13 Aniara, "En gång kom jag till paradiset" ur Paradisdikter och "Jag hade tänkt ett paradis" ur sångerna 102/103 Aniara.

Ulla Ekberg, ofta anlitad kulturpersonlighet inom litteratur och teater i Växjö, svarade tillsammans med Gunnar Carlberg från PU Pensionärsuniversitet i Växjö, för presentation av "Tvenne diktares tankar" samt uppläsning av Harry Martinsons texter i programmet. De läste också, tillsammans med Leif Adolfsson, präst i Växjö, texter av Pär Lagerkvist:

Inunder andra stjärnevalv, ur Genius
Jag har gått inunder stjärnor, musik: Bo Sundström
Säg mig du, ur Aftonland 
Spjutet är kastat, ur Aftonland 
Överallt i alla himlar, ur Aftonland 
Tvillingstjärnan, ur Hemmet och stjärnan 
Tyst är det rum, ur Sång och strid
Det är vackrast när..., musik: Bo Sundström
Då bryts murarna ned, ur Aftonland 
Du vintergata, ur Aftonland 
Jag vet att bortom det..., ur Istället för tro

Pär Lagerkvist-samfundet presenterade den pågående nyutgivningen av Pär Lagerkvists samlade verk, liksom praktutgåvan av Pär Lagerkvists sista diktsamling Aftonland - Monotypier av Maja Lisa Engelhardt och efterskrift av Henrik Wivel (Kabusa Böcker).

De programmedverkande, liksom Pär Lagerkvist-samfundets ordförande Magnus Eriksson, lektor i kritiskt och kreativt skrivande vid Linnéuniversitetet i Växjö, är positiva till att ge programmet Harry Martinsons och Pär Lagerkvists tankar och texter i kosmos, på nytt i samband med Harry Martinson-sällskapets årshögtid i Växjö 5-7 maj 2017.

I litteraturtidskriften Parnass 1/2016 har ordföranden Magnus Eriksson en artikel inför högtidlighållandet av att det 23 maj 2016 är 125 år sedan Pär Lagerkvist föddes. Artikeln har titeln "Pär Lagerkvist talar till de unga" och handlar om Dvärgen - en studie i ondskans och lydnadens psykologi, Bödeln - skräckfigur och hjälte, samt Gudsskådarna Sibyllan och Ahasverus.

"Pär Lagerkvist är inte bara gudsbrottaren, han är också den store tröstaren", avslutar Pär Lagerkvist-samfundets ordförande Magnus Eriksson sin artikel i Parnass.

Pär Lagerkvist tog tidigt avstånd från nazismen. Bödeln var en av de böcker som brändes av de tyska nazisterna 1933. Han stod på nazisternas dödslistor i fall av ockupation av Sverige.

Rune Liljenrud

HARRY MARTINSON: "I själens vinterdagar"

"En sommarpsalm jag sjunga må

i själens vinterdagar..."

Lars Åke Lundberg, prisbelönad kompositör och vissångare, har hämtat titeln I själens vinterdagar från Harry Martinson till en delvis självbiografisk bok, med bilder också av människor han mött och som känt sig uträknade och fel. Han berör ämnen som skuld och skam, kränkningar som kan förvandlas till kreativitet, och vikten av att försonas med sig själv och andra.

Förlaget Libris nämner om boken I själens vinterdagar: "Vad betyder mest när livet är svårt? Lars Åke Lundberg skriver personligt och livsnära om möjligheterna att hitta ljuset och värmen i det som poeten Harry Martinson kallade själens vinterdagar".

Boken I själens vinterdagar inleds med ett citat från visdiktaren och sångaren Georges Brassen: "Livet handlar inte om de stora principerna, men om de små detaljerna. Människan är en förtätning av små detaljer".

Denna livstolkning hos den store franske kompositören Georges Brassen finner Lars Åke Lundberg också hos Harry Martinson i Utsikt från en grästuva och skriver: "Han forskar där i Skapelsens minsta detalj, i det lilla grässtrået eller i stoftet på en fjärilsvinge. Han ser det ofattbart stora i det mycket lilla. Det skapar i honom lusten till liv, som blir undran, förundran".

Lena Peterson Engseth har i sin bok Gräspoesi - i stråskog och tuvkrets flera citat från Harry Martinson som visar på dessa värderingar. Hon skriver "om att rikta sinnena mot oändlighet i tid och rum [...] Det handlar om ett grundvärde som orden i sig själva har, att de alltid kan byggas annorlunda tillsammans, omskapas och återskapas och ta sig vidare. [...] Det kommer an på vår iakttagelseförmåga och på våra egna erfarenheter hur vi fångar upp och vidarebefordrar den".

Lars Åke Lundberg har erfarenheter från socialt arbete i Stockholm och på fånganstalten Österåker.  Med denna bakgrund söker han sig till Harry Martinsons diktning och han skriver om Martinson och sitt val av boktitel: "I Stockholm tältade han bland de hemlösa vid Skanstull. När jag åker tunnelbanan över bron försöker jag få syn på var det kunde ha varit, där han slog upp sitt tält av segelduk. Att jag valde hans ord som titel är därför inte bara för att de är vackra. Det är ett tack till honom."

En sommarpsalm jag sjunga må
i själens vinterdagar
och låta tungsint tanke gå
och mana sommarns hagar
att träda fram till sinnets stöd
i vinterns långa själanöd,
att djupt i minnet skåda Gud
i evig sommarskrud. (Sv Ps 202)

Lena Peterson Engseth har i sin bok Gräspoesi - i stråskog och tuvkrets ett citat ur Harry Martinsons Vildbuketten, som kan minna om den av Lars Åke Lundberg valda psalmen med den livstolkning, som inte sällan lyser fram i Harry Martinsons författarskap. Man kan utifrån den tältplacering vid Skanstull i Stockholm som Lars Åke Lundberg tänker sig för Harry Martinson, finna hjälp i Lena Peterson Engseths Gräspoesi - i stråskog och tuvkrets, för tolkning av vad som där faktiskt skedde:

"Därifrån är det lätt att med gräsets gröna på näthinnan rikta sinnena mot oändlighet i tid och rum".

Vi låg i gräset
och våra ögon insög åt anden
allt det sammansatta som är liv och Gud.
(Harry Martinson: Ur Vildbuketten)

                                                                                               Rune Liljenrud

GRÄSPOESI: "Nu ville vi säga dig ditt livs hemlighet: nyckeln till alla hemligheter ligger i gräset i hallonbacken".

Edith Södergran (1892-1923) har som pionjär inom den finlandssvenska modernismen, betytt mycket för flera svenska författare, bl.a Harry Martinson. Hon citeras i Lena Peterson Engseths bok Gräspoesi - i stråskog och tuvkrets och många av diktcitaten där från flera olika författare, är intressanta att relatera till Edith Södergrans diktning.

Om Edith Södergran skriver Ulrika Knutson i ABF-tidningen Fönstret, att hon "skapade den moderna poesin på svenska språket [...] och att hon har påverkat fler andra diktare än de flesta. [...] Hon svängde med obegriplig lätthet mellan det överspända och det vardagliga. Hon visste att nyckeln till alla hemligheter ligger i gräset i hallonbacken".

Den citerade strofraden är hämtad ur Edith Södergrans dikt "Min barndoms träd" från diktsamlingen Landet som icke är (1925) och föregås av ett existentiellt tilltal: "Nu ville vi säga dig ditt livs hemlighet".

Lena Peterson Engseth väcker med sin bok intresse, att i gräspoesin söka efter "livs hemlighet".  De dikter hon citerar blir ingång till att söka efter mera tolkande gräspoesi hos de väl 115 lyriker och författare som samsas i hennes bok Gräspoesi - i stråskog och tuvkrets, och där Harry Martinson med väl 140 diktcitat, intar en särställning. Vart och ett av dessa citat, längre eller kortare, blir belärande att relatera till. 

...gräset mig hälsar välkommen ur främmande land.

Mitt huvud jag lutar i gräset: nu äntligen hemma.

[...]
nu dricker jag makt ur det minsta och spädaste grässtrå:
en väldig beskyddare räcker mig nådigt sin hand.

(EDITH SÖDERGRAN: "Hemkomst" Ur Landet som icke är)

Språket är paradisgräs

(HARRY MARTINSON: "Paradisdikter" i Dikter om ljus och mörker)

Några av de många citaten från Harry Martinsons diktning i Gräspoesi - i stråskog och tuvkrets, är hämtade ur Utsikt från en grästuva (1963). När denna bok utkom skrev Reidar Ekner en erkännande recension i BLM, Bonniers Litterära Magasin, som bjuder hjälp att i Harry Martinsons diktning se det stora i det lilla:

"Många gånger är det de okonstlade småtingen som får den största spridningen, som läses mest och som visar sig ha en förbluffande förmåga att tränga in i människors sinnen. [...] Det som är genuint och fött i ett lyckligt ögonblick sprunget ur den lågande inbillningens sköte, kan många gånger visa sig ha en större samlad verkan än de andliga jättelyften."

vi sitter kvar och fininställer våra ögon på det
omedelbart näraliggande: på livet i grästuvan.

(HARRY MARTINSON: Ur Utsikt från en grästuva)

I en solig sommar genomkorsas gräset av
blomsterblickar av alla tänkbara slag

(HARRY MARTINSON: Ur Utsikt från en grästuva)

                                                                              

"Så kan en blick in i det lillas värld öppna vyer som inte bara är miniatyrkonst. Det minsta landskapet, tuvans landskap omkring skon, har rätt betraktat lika mycket att säga som den stora och vittberömda dalen."

(HARRY MARTINSON: Ur Utsikt från en grästuva)

     BOK, 1963 
 E-BOK, 2012

Rune Liljenrud

HARRY MARTINSON: PARADISDIKTER - Gräspoesi - "gräset vandrade in från kanterna"

                                                                          

En gång kom jag till paradiset. Det var tomt. En övergiven by i en avlägsen lövskog.

Även skolhuset stod till uthyrning. Men ingen kom.
Och byvägen smalnade av att gräset vandrade in från kanterna.
Ändå låg det över denna by en aning av människor. Sådant sitter kvar. Skolbarnen hade rast. De stojade och lekte. Det var bara det att de inte syntes. Liksom lärarinnan var de osynliga. Och nu kom lärarinnan mig till mötes. Det kunde jag se på gräset när det rörde sig för hennes osynliga steg. Hon stannade framför mig och jag såg in i hennes ögon. De var himlen över skogen. När hon hälsade med några ord hörde jag att hennes röst var vinden blandad med fågelsången. Ett enda steg till och jag hade själv varit som hon, osynlig. När jag slutligen gick därifrån hörde jag henne ropa. Tre gånger ropade hon i paradiset.

HARRY MARTINSON:
PARADISDIKTER VIII 

"Och byvägen smalnade av att gräset vandrade in från kanterna.
[...]
Och nu kom lärarinnan mig till mötes. Det kunde jag se på gräset när det rörde sig för hennes osynliga steg."

Rune Liljenrud

HARRY MARTINSON ger "utblickarna från en grästuva till de underverk som förmår böja samman det lilla med det kosmiskt gränslösa" (Kjell Espmark: Harry Martinson MÄSTAREN)

Harry Martinson citeras i väl 140 utdrag från hans omfattande diktning av Lena Peterson Engseth i boken Gräspoesi - i  stråskog och tuvkrets (2016), där hon skriver: "I hans målningar med orden spelade gräset en viktig roll. Han uppehöll sig vid och återkom mycket ofta till gräsen, dessa markens ögon och väktare." 
Harry Martinson är MÄSTAREN, det förstår man också efter att  ha läst Kjell Espmarks bok med denna titel (2005).

Språket är paradisgräs
(HARRY MARTINSON: Ur "Paradisdikter"
i Dikter om ljus och mörker)



Vägen som vänder i fjolårsgräset
(KJELL ESPMARK: Ur När vägen vänder)


Werner Aspenström ges med ett 30-tal citat i  Lena Peterson Engseths bok, en god andraplacering vad gäller antal citat, vilket må synas naturligt eftersom "Aspenström var Harry Martinsons bäste lärjunge", så som poeten och kritikern Tommy Olofsson uttryckte sig Under strecket i SvD den 27 januari, efter att Werner Aspenström avlidit den 25 januari 1997.

Olle Svensson
Fil. dr Alf Ahlberg, lärare och rektor vid arbetarrörelsens folkhögskola Brunnsvik, har i Dala-Demokraten den 22 februari 1963 en artikel där han skriver om "en författare Olle Svensson, som skrivit lyrik som efter mitt förmenande mycket väl skulle kunna jämföras med Harry Martinsons." I boken Gräspoesi - i stråskog och tuvkrets, har Lena Peterson Engseth med ett tiotal citat ur den diktning, 12 diktsamlingar och 12 prosaverk, som Olle Svensson från Sunnansjö, har skapat.

Rabbe Enckell
I boken Gräspoesi - i stråskog och tuvkrets finns också citat från cirka 115 andra lyriker och författare. Bl.a finns där Rabbe Enckell, som Harry Martinson talar om i termer av mästerskap och lärjungaskap: "Jag underordnar mig såsom lärjunge till Rabbe Enckell och anser mig fortfarande vara hans lärjunge och han är min mästare".

I boken Gräspoesi - i stråskog och tuvkrets finns citat från många kvinnliga diktare, som Harry Martinson hade goda kontakter med, kanske inte minst Karin Boye, Kerstin Ekman, Britt G Hallqvist, Edith Södergran och Maria Wine, m.fl, m.fl. Varje litteraturälskare kan i denna bok säkert finna sina favoritförfattare och finna citat från dessa "i oändlig gräsmark", så som Lena Peterson Engseth uttrycker sig.

Vinden letade i skogsgräset
och fann ett ord,
det lät som outsägligt liv
(HARRY MARTINSON: Ur De tusen dikternas bok)

 Gräspoesi - i stråskog och tuvkrets 
    Boken kan beställas på tel 0471-10549

    eller mejl lcpengseth@hotmail.com

    ISBN 978-1-329-76713-3

Rune Liljenrud

Lena Peterson Engseth ger stor läsupplevelse med GRÄSPOESI - I STRÅSKOG OCH TUVKRETS

I en blogg 12 februari 2016 "GRÄSPOESI - I STRÅSKOG OCH TUVKRETS" görs här en anmälan om att denna bok av Lena Peterson Engseth i år har utkommit på Armarium Förlag. 

Lena Peterson Engseth skriver i ett förord För det gröna gräsets skull: "Det här är en poesibok om gräs fylld av reflekterande iakttagelser och essentiella rader som alla på ett eller annat sätt kretsar kring gräs och gräsmarkens grönska. 

   Det mesta om gräs i poesin återger just grönska i olika stadier, skir och luftig, tät och ogenomtränglig eller tvinande och vissnande, ofta med ett begrundande djup därtill - filosofiskt och existentiellt. [...] Gräset bildar en scen på vilken små obetydligheter ofta utspelar sig i stora mått. Därifrån är det lätt att med gräsets gröna på näthinnan rikta sinnena mot oändlighet i tid och rum."

Bokens kapitelindelning "gynnar möjligheten att särskilt visa på något, samtidigt som den ger utrymme för reflektion. Ett spelrum skapas för egna och nya tankar hos läsaren."

De flesta citaten i Lena Peterson Engseths bok "GRÄSPOESI - I STRÅSKOG OCH TUVKRETS" är hämtade ur Harry Martinsons diktning och hon skriver om Harry Martinson: "Vår gräspoesi skulle vara väsentligt mer tuvtufsig och fjolårsbleknad utan hans penna. I denna samling samsas han med i runt tal 115 andra lyriker och författare. Deras ord välkomnar oss ut i oändlig gräsmark."

Språket är paradisgräs.
(Harry Martinson: Ur "Paradisdikter" i Dikter om ljus och mörker)

Lena Peterson Engseths genomgång av bokens kapitel bjuder gott stöd för läsningen:

Märkliga och oändliga - en mängd av vajande strån ger en kort introduktion dels till hur vi kan betrakta gräs med en poetisk aspekt, dels till vad som botaniskt sett innefattas i begreppet gräs.

Det märkligaste var kanske ändå gräsen, sädeslagens
fattiga kusiner, de hade enkelhetens sinnrikhet och
själ, och de sörjde inte för att de var anspråkslösa.
(Ivar Lo-Johansson: Ur Lyckan)

Oändliga är markens gräs, både de styva och de
slokande.
(Walt Whitman: Ur Leves of Grass)


Växtlighetens eget barn förmedlar både barns och vuxnas naiva och basala känslor kring och upplevelser av gräs genom i första hand lek och lättja.

då ligger jag här 
på min lilla äng
och marken är en säng
och himlen är ett täcke
och gräset är en sjö
(Evert Taube: Ur Lille Johan i Liten Lyrikstund)

Det går ett barn genom gräset
Det växer för varje steg
(Sun Axelsson: Ur Sand)

Vi låg i gräset 
och våra ögon insög åt anden
allt det sammansatta som är liv och Gud.
(Harry Martinson: Ur Vildbuketten)


I Gräskonsert och stråpromenad anammas ett småkryps- och insektsperspektiv vid gräsrotshorisont.

Präriesus i gräset
och ängsringsspinnarens larv
som i toppen på ett strå
pekar mot oändligheten.
(Nina Södergren: Ur Gulsparvens sju toner)

Runtom är sommar med högt gräs
och tumlande skalbaggar.
(Werner Aspenström: Ur Dödgrävaren och en fjäril)

Jag valde att sjunga om små ting,
om grässtrånas klättrande matroser
och lysmaskens koleld i tuvan
(Harry Martinson: Ur De tusen dikternas bok)

Kapitlet Gräsband och ängsrike - genom gräs tar oss till den prunkande delen av året.

Byväg och bortväg.
Hjulspårens dubbelkanaler
och gräsen en sträng
i dess mitt.
(Olle Svensson: Ur Skallgångshöst)

Hon går på vägen och sjunger
grässträngen.
(Katarina Frostenson: Ur Joner)

Från sidan solbelyst
blir gläntans mark ett guldgolv
och dess gräs en solfäll
(Harry Martinson: Ur Tuvor)

Färg, ljus, skiftningar talar för sig själva och talar till vårt öga.

på knä i sin gräsgröna kjol
(Anders Österling: Ur Hundra dikter)

Nuet ligger smultronrött 
i gräset
(Ebba Lindqvist: Ur De fåvitska jungfrurna)

Naturskildraren är en konstnär som, på ett sådant sätt att
det verkar nytt, kan meddela de gamla enkla sanningarna
att gräset är grönt
(Harry Martinson: Ur Utsikt från en grästuva)

Regnpärlor och himladagg bjuder skimmer och nyvaknad, nytvättad värld.

Regndropparna i
det späda smaragdgröna gräset gnistrade
(Gunnar Ekelöf: Ur Sent på jorden)

Om morgnarna glimmade redan frostens stänk
som mjölkdroppar på grästopparna.
(Vilhelm Moberg: Ur Sista brevet till Sverige)

Gräsens oräknade mängder
reser sig, hälsar förtorkat
regnets oräknade mängd
(Harry Martinson: Ur Dikter om ljus och mörker)

I de tre kapitlen om våra årstider, Död grönska, bitsk vind, Cirkustält och grässäng samt Ordfrossa och grässkum, agerar växlingarna intensivt och effektfullt.

I gränslös snöyra
en liten sparv sig svingar
ett grått streck.
"icke så, icke så" skallra gräsens
tomma vippor i snön.
(Rabbe Enckell: Ur Fågelpoesi)

Gräs under snö: varken sömn eller väntan
(Ann Margret Dahlquist-Ljungberg: Ur Rapport om öar)

Våren har mycket att göra.
För det första: lyfta solen
högre upp, och för det andra
måla gräset grönt i hagen,
så att där blir skönt att vandra
(Britt G Hallqvist: Ur Gräset skrattar)

Sav stiger i knotiga grenar
och förvandlas i gräset
till en ängels mörklagda kontur
för de svartaste skuggorna
är sommarens
(Nina Burton: Ur Ett svar i 24 skärvor)

solen faller tyst
över ensliga strån
(Karin Boye: Ur För trädets skull)

De döda sova under sommargräsen.
Må döden sova. - Och må livet vaka.
[...[
En sommar blommar. Och en humla sjunger.
Må döden sova - under torv och glitter,
och livet vaka - ej i hets och hunger,
men som det vakar i ett fågelkvitter.
(Nils Ferlin: Ur Får jag lämna några blommor)

en trakt av rymden full av gröna krafter
av blomstersolar och av gräsplaneter
(Kerstin Anér: Ur Sommarrymd)

Man ser sommaren sammanvävd av gräs
och sammankvittrad av fåglar
(Harry Martinson: Ur Utsikt från en grästuva)


Nyttan av gräs speglas i Liens viskning.

Låt gräsen stå med blommor i sin grönska!
(Harriet Hjorth: Ur Blomstervandringar)

Förr en trädgård, nu förvildad. Stillastående brottsjöar av
ogräs, pagoder av ogräs, framvällande text, upanishader
av ogräs, en vikingaflotta av ogräs, drakhuvuden, lansar,
ett ogräsimperium!
(Tomar Tranströmer: Ur Det blå huset)

grönt svallar modet i dess gräsbröst,
i slängiga vågor det kastar sig mot kniven
(Harry Martinson: Ur Slåtter i Skillingtryck och Vildgåsresan)



Kapitlet Dofter låter oss stanna kvar i höskörd och på höskulle.

och gräset där var kryddat som timjan eller pors,
doften var på vissa ställen så stark att det
sved i näsborrarna.
(Karen Blixen: Ur Den afrikanska farmen)

Doft av gräs vars sötma söver,
svävar ännu i din dröm
(Johannes Edfelt: Ur "Gräset" i Ansikten)

Hur upplevde man inte ett fång nyslaget grönfoder
med alla dess dofter och safter
(Harry Martinson: Ur Utsikt från en grästuva)



I Ett strå bland sträva strån- inte bara gräs är samlad gräspoesi med nära anknytning till själen och dess stämningar.

gräset mig hälsar välkommen ur främmande land.
Mitt huvud jag lutar i gräset: nu äntligen hemma.
[...]
nu dricker jag makt ur det minsta och spädaste grässtrå
(Edith Södergran: Ur Hemkomst)

rym vårens valv, smek öknens träd
(dock är vi alla som ett gräs).
(Erik Lindegren: Ur Betraktelse)

Här susar i vart gräs den stora frågan
om meningen med alla arters liv
(Harry Martinson: Ur Dikter om ljus och mörker)


I kapitlet I gräs och av gräs - ljud och rörelse finns en intensitet. Gräset viskar, vinden viskar i gräset - att lyssna till detta tissel under och över jord, att ge akt på förändringar, kräver att vi själva stillnar och tystnar.

Himlen har landat
på ett grässtrå,
därför darrar det.
(Bo Setterlind: Ur Från hjärta till hjärta)

Med gräsets gröna drömmar ännu sjungande kring
mina fötter, med skogens djupa mörker ännu
drömmande i mina ögon mötte jag stadens stenöken
(Maria Wine: Ur Man har skjutit ett lejon)

Vinden letade i skogsgräset
och fann ett ord,
det lät som outsägligt liv.
(Harry Martinson: Ur De tusen dikternas bok)


I Samma gräs - kring ett nu och ett då sträcker vi ut mot oändligheten och bollar med tid, som om den verkligen fanns. Hur tidlösa gräsen än må vara binds tidsrelaterade ord till dess strån.

Torpstenarna under gräsets fosterhinna.
Jorden skyddar sina hus.
(Per Wästberg: Ur Raderingar)

En gång skall du vara en av dem som levat för längesen.
Jorden skall minnas dig så som den minns gräset och
skogarna,
det multnade lövet.
(Pär Lagerkvist: Ur Aftonland)

Bland starren lösas alla band
och vinden spelar på sitt rö.
Grön mossa ler åt tidens tand
och glömskan bärgar tidens hö.
(Harry Martinson: Ur Gräsen i Thule)

Kapitlet om kvällen avrundar, Skymningsflor och mörkare mörker - mot natten. Låt oss lyssna till och ge akt på kvällens tystnad. 

Blott den som hör hur gräset gror 
förstår de tysta orden
(Bo Bergman: Ur Kväll i markerna) 

Jag väntar och väntar. Det är april,
en ljum och lyhörd natt i april,
då gräset växer och stjärnorna lyssna -
(Karin Boye: Ur Önskenatt)

Månen ruvar sitt silverskägg i almens krona
på sömngångarvingar seglar molnen förbi.
Tulpanernas klockor hänger spruckna mot gräset...
(Hjalmar Gullberg: Ur Födelsenatt)

Fortsätt skina, åh du sommarens måne
Skin för grässtråna, för löven å catalpa och ek
Allt blir silver under dina strålar ikväll
(Carl Sandburg: Ur "Back Yard" i Chicago Poems)

Tyst gåtan speglas. Den spinner afton
i stillnad säv.
Här finns en skirhet som ingen märker
i gräsets väv.
(Harry Martinson: Ur Kväll i inlandet)

Lena Peterson Engseth skriver i kapitlet För det gröna gräsets skull: "Kanske kan vår syn på världen vidgas genom gräsens liv och kanske kan gräsen ge oss ögon för tillfällen vi lätt annars skulle förbise." 

Detta får i överflöd läsaren av "GRÄSPOESI - I STRÅSKOG OCH TUVKRETS". Detta är ingen bok att sträckläsa. Det är en bok för meditation och stillhet, då livets högsta världen får komma till mötes. Textcitaten här vill enkelt visa till mängden av citat ur dikter, romaner och essäer, som Lena Peterson Engseth under ett par decenniers arbete, som en guldvaskare, funnit och nu ger vidare. 

Varmt tack, Lena Peterson Engseth!

Boken kan nu beställas på tel 0471-10549

eller mejl lcpengseth@hotmail.com

ISBN 978-1-329-76713-3

Rune Liljenrud

                                     

Att rätt hedra författaren Elin Wägner

Den 23 februari 2016 hade programmet "Liv och Horace i Europa" premiär på SVT2. Serieskaparen Liv Strömquist och Akademiledamoten Horace Engdahl gör en bildningsresa i Europa och har hittills hunnit bjuda två program, det första i Köpenhamn till spåren av Søren Kirkegaard och Victoria Benedictsson (Pseudonym Ernst Ahlgren). Det andra programmet förde till Weimar och spåren av syskonen Goethe. 

Som en upptakt till bildningsresan i Europa gjorde Liv Strömquist och Horace Engdahl en promenad i Stockholm en vinterdag och om detta skriver journalisten och författaren Karin Thunberg i Litteraturtidningen "Vi Läser" 1/2016.

Liv Strömquist och Horace Engdahl möts vid Elin Wägners staty vid S:t Eriksplan i Stockholm. Skulpturen "Elin Wägner håller tal" av Siri Derkert är tolkad och förstorad av konstnären Rune Rydelius.

I artikeln står bl.a detta: "Elin Wägner var viktig på många sätt; hon arbetade för kvinnlig rösträtt, hon hade tidigt tankar om miljön och hon kombinerade pacifism med feminism. Förutom att hon var en lysande och respekterad författare".
Elin Wägner inträdde i Svenska Akademien år 1944 och efterträddes där på stol nr 15 av Harry Martinson år 1949.

Planerad staty i Växjö skändar Elin Wägner

Detta är rubriken för ett debattinlägg i Smålandsposten 27 februari 2016 av medlem i Elin Wägner-sällskapet. Flera kritiska inlägg har funnits. Statyn är tänkt vara ett offentligt konstverk och minnesmärke i Växjö över Elin Wägner. Debatten om detta är inte slut och kan lätt följas via Smålandsposten.

Den 5-7 maj 2017 förläggs Harry Martinson-sällskapets årshögtid till Växjö. Då besöks bl.a Elin Wägners hem och diktarstuga Lilla Björka i Berg, ca tre mil från Växjö. Det planerade minnesmärket över Elin Wägner skall då finnas på plats intill Växjösjön, men hur kommer det att se ut och tas emot?

Rune Liljenrud