fredag 27 januari 2012

Förintelsens minnesdag 27 januari

"Under de år jag var sjöman lärde jag mig genom umgänge fatta och förstå skilda folk och raser, deras särdrag och olikheter. Och med åren gick det upp för mig, att det var just mängden av egenarter, variationer i kynne och livsuppfattning, som gjorde mänsklighetens tavla så rik.

Genom sina skiftningar är mänskligheten ett skapande släkte, men vid brist på skiftningar dör kulturen. Den som inte kan fördraga sådana skiftningar visar därmed bara att han hatar själva livet och dess skapelses mångfaldighet, av vilken kulturerna med deras olikheter i sin tur är återspeglingar.

Rashat är på en och samma gång kulturhat och livshat. Rashat är sjukdom, och var och en som medvetet sprider sjukdom, vidskapelse och vanföreställning är en brottsling."

HARRY MARTINSON


"Mot antisemitismen. Svenska författare uttala sig"
utkom år 1943 på Albert Bonniers Förlag. Harry Martinsons bidrag, som citeras ovan, är ett av totalt 24 författares bidrag.

Daniel Brick skriver i bokens inledning:

"I medvetandet om att något mera verkningsfullt måste göras för att bemöta den outtröttliga antisemitiska hatpropaganda, som grasserar även i vårt land, vände jag mig till våra författaare, huvudsakligen de skönlitterära, med en vädjan om deras utlåtande om judehatet. I skrivelsen till dem omnämndes, att en pennkongress hade sammanträtt i England, vid vilken författarna, som representerade många länder, bl.a. hade antagit en resolution mot antisemitismen. [...] Det gäller att upplysa de ovetande. Och de som först och främst bör höja sin varnande stämma, är författarna, som mer än andra kan räkna på sitt folks gehör."

Harry Martinson var en av de författare som upplät sin varnande stämma och som också hade vårt folks gehör.


Den 27 januari varje år hedras Förintelsens offer med en internationell minnesdag, samma datum som koncentrationslägret Auschwitz befriades, 1945.
Förintelsen är ett skrämmande exempel på vad som kan hända om vi inte håller debatten om demokrati och människors lika värde vid liv. Cirka sex miljoner judar dog i Förintelsen. Också romer och polacker utsattes för folkmord grundade på rasistiska föreställningar. Därutöver förföljde, fängslade och dödade Nazityskland miljontals andra människor, bland annat många funktionshindrade och homosexuella.

Spelar roll
Överallt finns åskådarna. De som ser på utan att ingripa mot våld och orättvisor, i vardagssituationer och i krig. Ända sedan de första bilderna från Förintelselägret Auschwitz/Birkenau nådde världen 1945 har människor frågat sig: Hur var det möjligt? Vilka var alla de som stod bredvid och lät det ske? Om de hade agerat annorlunda, vad hade hänt då?

Forum för levande historia
har uppdraget att sprida kunskap och engagera, uppmuntra till självständigt tänkande och inspirera människor att skaffa sig egna åsikter genom nya insikter.

Forum för levande historia arbetar mot dagens intolerans med utgångspunkt i historiens brott mot mänskligheten. För demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter.

"Det spelar ingen roll hur mycket vi tror vi vet. En fråga återstår. Varför?" (F.d. statsminister Göran Persson)

Mer information, se www.levandehistoria.se

Raoul Wallenberg 1912-2012
100-årsminnet av Raoul Wallenbergs födelse kommer att uppmärksammas runtom i Sverige och världen under 2012.
Forum för levande historia arrangerar ett flertal aktiviteter under året för att hedra minnet av hans liv, öde och gärning.

Raoul Wallenberg är en förebild, inte minst i en tid då fler behöver stå upp mot förföljelse, främlingsfientlighet och antisemitism.


”Den som inte kan minnas sitt förflutna
är dömd att upprepa det”



DE SOM HA KRAFT ATT BESINNA

De som har kraft att besinna
väldenas murar av tegel
låta sitt hopp försvinna
i fjärran med bräckliga segel.
Stärkta av fallet och nöden
står de på vakt mot det tomma
klarnade, närmare döden
ser de mot tider som komma.

Framtiden ska de förlora,
graven är gränslandets dike.
Trotset skall ändå förstora
detta de stupades rike.

Harry Martinson: Ur Gräsen i Thule













... om detta må ni berätta ...

Rune Liljenrud

Inga kommentarer: