Harry Martinson skriver i småprosasamlingen "Utsikt från en grästuva" om näckrosen och om sin rädsla inför de mörka vattnen

"Näckrosen förband jag med döden. 

Där det växte näckrosor varnades man 

för bottengyttja och bråddjup."

Litteraturbanken har faksimilbild av 

Harry Martinsons manuskript

Om näckrosor [ms] (1924) 

"Sent en vinterkväll kommer jag att tänka på näckrosor. /.../"

Litteraturbankens avbildade manuskript tillhör 

Uppsala universitetsbibliotek (H. Martinson 196).

Rune Liljenrud 

"Om våtmarkens roll i det utdikade landskapet"

 

Bo Lundin och Lennart Henriksson "tar i denna rikt illustrerade bok oss med på intressanta vandringar längs vattendrag som berättar en historia om livet i vattnet som livsförutsättning".

Citat från bl.a Harry Martinsons diktning ger fördjupning

Natt

Böj dig och se. Det finns stjärnor i källan.

Mellan ormbunkars speglade blad

tyst den glimmande Venus lyser.

Det är en grönskande jordisk natt.

Stjärna vid stjärna tittar fram

klart som genom ett fönster i jorden,

HARRY MARTINSON: Dikter om ljus och mörker

Rune Liljenrud

Pär Lagerkvists "BÖDELN" läst idag

Ingrid Nettervik talade vid Harry Martinson-sällskapets årshögtid i Växjö maj 2017 om  Vilhelm Moberg, Pär Lagerkvist och Harry Martinson, aktiva i kamp för frihet mot nazismen" Hon betonade att "Pär Lagerkvist var tidigt ute med sin kritik av utvecklingen i Tyskland. 

Redan 1933 kom romanen Bödeln ut. Pär Lagerkvist visar med denna starka roman att våldet ständigt följer i människans fotspår och han varnar för det krig som han inser är på väg. Bödeln hörde till de svenska böcker som brändes på de tyska bokbålen.

Pär Lagerkvist-samfundets ordförande Magnus Eriksson talar i dagens program om att läsa Bödeln idag och väcker allvarstankar. TACK, inför omläsningen av Bödeln!

Rune Liljenrud

 

Göran Greider får Elin Wägner-sällskapets VÄCKARKLOCKA

Motiveringen till ÅRETS VÄCKARKLOCKA 2022

 

Elin Wägner-sällskapets ordförande

Ann-Margreth Willebrand överlämnar priset

Göran Grejer mottog i dag på Stadsbiblioteket i Växjö Elin Wägner-sällskapets VÄCKARKLOCKA och höll också ett mycket uppskattat föredrag med frågestund

"HÖR DE CIVILATIONSKRITISKA ROPEN!"

Göran Grejer delade från sitt stora kunnande och omfattande rika författarskap, med sig allvarstankar, som Elin Wägners författarskap bär vittne om. Han citerade ur Elin Wägners viktiga bok VÄCKARKLOCKA och manade till en reflekterande omläsning av den, särskilt kapitel "Molnfödelse", där allvarlig diskussion förs om "de nödvändigaste förutsättningarna för hög levnadsstandard". Han varnade för "våldsam upprustning utan tanke på framtiden", betonade "tillväxtens gränser" och att människan i den miljö som nu är hotad "måste maka på sig", påminde om "förkonsumistiska förebilder" och framhöll att "det går att ställa om".

I Väckerklocka skriver Elin Wägner:

"Människans frihet och lycka har kommit att betyda herravälde över jorden. Detta erövringsmål, som allt mer kommit att bestämma utvecklingens hållning, har inte tålt att några gränser bestod för människan. Därför har civilisationen även under fredstid varit på krigsfot. Den arbetar med fart, massa, med krafter som den väcker upp och inte helt behärskar. Den älskar att bryta lagar och motstånd. Den är krigisk och medbrytande, även där den skenbart arbetar uppbyggande. Där den går fram, måste äldre kulturer raseras, naturen skändas och plundras. Dess uppbyggande, uppfinnande, producerande har ett hetsigt, nervöst drag."

Ett diktcitat från Göran Greider "jag tackar orden för att orden finns", gav tankeutbyte om hur viktigt det är att orden och litteraturens språk vårdas. Som en god förebild för detta nämndes Harry Martinson. 

Högtiden avslutades med diktläsning ur Göran Greiders BARNOMSBRUNNEN:

Så älska varje årstid som du fått

och se i alla skiftningar ett mönster:

Den tid som kommer och den tid som gått.

Rune Liljenrud 

"... söker svar på människans eviga frågor."

Pär Lagerkvist erhöll 1951 års Nobelpris i litteratur "...för den konstnärliga kraft och djupa självständighet, varmed han i sin diktning söker svar på människans eviga frågor."

Prismotiveringen för Nobelpriset 1951 känns aktuell när Pär Lagerkvists 101 åriga diktcykel "Den lyckliges väg" från år 1921 framförs med musik och tonspråk i tolkning av musiker, som nu för första gång uppträder inför publik med detta program: 

Frank Jonelid, Stefan Bergwall, Magnus Årenäs, Mattias Söderberg och Sara Lundmark. Ungdomarnas engagemang tyder på att Pär Lagerkvists texter är aktuella och berör varje generations eviga frågor.

Av de totalt 35 dikterna i "Den lyckliges väg" hade följande 11 dikter valts ut:

O själ som söker blott ett enda...

Ifrån mitt väsens skymning...

Ingenting får störa vår stund med varandra...

Den lilla hand som jag älskat mest...

Som ett blommande mandelträd...

Långt borta i mitt väsens skymning...

Har du mött den unge konungen i dag?

Tvivla än en liten tid...

Som ett brinnande skepp min själ sökte hamn...

Träd ut du frie man ur livets fängsel...

Det kom ett brev om sommarsäd...

• Det kom ett brev om sommarsäd,
• om vinbärsbuskar, körsbärsträd,
• ett brev ifrån min gamla mor
• med skrift så darrhänt stor.

•  
• Ord intill ord stod klöveräng
• och mogen råg och blomstersäng,
• och Han som över allting rår
• från år till år.

•  
• Där låg i solen gård vid gård
• inunder Herrens trygga vård,
• och klara klockor ringde fred
• till jorden ned.

•  
• Där var en lukt av trädgårdsgång
• och av lavendel, aftonsång,
• och söndagsfriden då hon skrev
• till mig sitt brev.

•  
• Det hade hastat natt och dag,
• utan att vila, för att jag
• långt borta skulle veta det
• som är från evighet.

Gott samarbete Harry Martinson-sällskapet och Pär Lagerkvist-samfundet 

Gunnar Carlberg tolkade med sin varmt inkännande röst Pär Lagerkvists texter. Vi minns honom som uppläsare av texter ur program med Harry Martinsons diktning i samband med Harry Martinson-sällskapets årshögtid i Växjö maj 2017. 

Tilman Fuchs gav under programmet med 11 dikter ur Pär Lagerkvists diktcykel "Den lyckliges väg" kunnig information om Pär Lagerkvists liv och författarskap. Han nämnde också om sitt medlemskap i Harry Martinson-sällskapet.

Rune Liljenrud 

"Men friheten själv är [...] ett himlavalv under solen och en grönskande skog."

"Men friheten själv är [...] ett himlavalv under solen och en grönskande skog."

Så skriver Harry Martinson i Bollesagor, som innehåller texter som aldrig kom med i Vägen till Klockrike, 1948 men som finns utgivna sedan 1983.

Den himmel som finns i Bollesagor förenas i sin frihetslängtan med de rop mot himlen

som tolkas i Ariel förlags år 2022 utgivna, mycket angelägna antologi Under Ukrainas öppna himmel – Röster ur ett krig. 

Boken innehåller nära tre hundra sidor poesi, dramatik, krönikor, dagboksanteckningar och essäer om och ur det krigsdrabbade Ukraina – det mesta skrivet under det senaste halvåret. Boken är den första litterära antologin från Ukraina som kommer ut på svenska på nära tre decennier. 

Det finns himmel i Nobels Fredspris 2022 till den fängslade demokratikämpen Ales Bjaljatski från Belarus samt organisationerna Memorial och Center for Civil Liberties från Ryssland respektive Ukraina.

Olena Stepanenkos bön "Hjälp Ukraina" i antologin Under Ukrainas öppna himmel – Röster ur ett krig, söker svar:

att gråta och be

snälla snälla

tag detta ifrån mig

ge mig tillbaka min kropp

ge mig tillbaka MITT liv

Rune Liljenrud

Nyhetsflödet just nu handlar oroande om ett troligt sabotage på gasledningarna Nord Strem 1 och 2 öster om danska ön Bornholm. Havet är i uppror där gas nu läcker.

 

Harry Martinsons Gåtan 

ur "Dikter om ljus och mörker"

 reser de svåra frågorna

"hur ser det ut på hav 

när mänskans saga slutat 

och minnet klingat av"

Debutromanen ”Kromosomparken” av Jonas Gren, efter hans angelägna diktsamlingar och pris 2014 av Harry Martinson-sällskapet för hans diktning i Harry Martinson-sällskapets skrivartävling "I dialog med Harry Martinson", känns  viktig. 

Jonas Grens ”Kromosomparken” är dystopisk ett par decenniers Sverige framåt i tiden.  Världen har gett upp om att nå utsläppsmålen och i stället försöker man att med avancerad teknik leda ut värmen i atmosfären. Ingen vet dock vad sådant "utsläpp" kan få för konsekvenser, men allt måste pröas. 

Under långa konferenser diskuteras för att rädda vad som räddas kan. "En tanke var att lasta upp lagom mycket reflekterande partiklar i stratosfären så att den värmehöjning växthusgaserna orsakade balanserades av parasollet. /.../ Småskaliga försök att skjuta upp partiklar hade gjorts. Man hade kört klimatmodeller med aerosoler. Resultaten var blandade, frågan stod och vägde.  Ledarna för vissa länder som drabbats av fallande skördar och dödlig hetta, som Indien och Australien, ställde sig försiktigt positiva. Motståndet var starkt bland många klimatforskare och hos miljörörelsen och urfolk."

"Den här teknologin är inget annat än ändhållplatsen för en månghundraårig dröm om kontroll. Förstår vi riskerna? Vad händer om en stormakt drabbas av torka på grund av en klimatmanipulation som en annan stormakt genomfört? Vem tar ansvar för detta krig i himlen?... Vi får inte, vi kan inte, ta makten över naturen. Jorden slår alltid tillbaka."

Harry Martinsons dikt Idéerna letar efter svar

ur "Dikter om ljus och mörker"

Idéerna 

Lyftade över den verklighet 

som spränger och sönderspränger 

svävar idéerna rädda att bli tillämpade, 

skrämda inför perspektivet att bli verktyg 

för hårdare välden. 

Hellre svävar de 

vässade som cirrusskyar,

en skingrad fenixfågels

frostiga vingpennor

doppade i tankeskrift

i flyende hav.

Jonas Gren är en viktig miljöröst också som romanförfattare. Starkast når dock hans budskap fram i lyriken. Det är som Harry Martinson menar, att "om det riktigt svåra skriver man dikter, av den anledningen att man kommer lättast fram till att det måste antydas och att andra ska tänka vidare över samma problem."

Rune Liljenrud