Kritikern Olof Lagercrantz ~ ~ ~ Klädd i sitt språk

Ernest. But is Criticism really a creative art?
Gilbert. Why should I not be? It works with materials, and puts them into a form that is at once new and delightful. What more can one say of poetry? Indeed, I would call criticism a creation within a creation.

Oscar Wilde, “The Critic as Artist”.


Stina Otterbergs doktorsavhandling Klädd I sitt språk, inom litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet 2010, inleds med citat från Oscar Wilde och bjuder en nyckel till förståelse av Olof Lagercrantz i hans olika roller som kritiker, författare och poet.

Avhandlingen inleds på ett anslående sätt, som illustreras av omslagsbilden av Olof Lagercrantz, tecknad av Stina Wirsén:

”Olof Lagercrantz hade ett signaturplagg: flugan. Det är en dräktdetalj som fått namn efter ett djur med starka symboliska betydelser. Flugan har ansetts vara en smutsig varelse som står i förbindelse med sjukdomar och död; med underjorden och med djävulen själv. På andra språk har samma klädaccessoar namn av fjäril: bowtie butterfly, noeud pappillion. Symboliken är den rakt motsatta – fjärilen är sommarfågeln som inte övervintrar, den tillfälliga gästen hos verkligheten som är ett tecken på en vackrare värld och på livets återkomst.

Det tygband Olof Lagercrantz knyter runt sin hals pekar mot både inferno och paradis. Mellan de två platserna rör han sig också i sitt författarskap – mellan mörker och ljus, mellan livet här och nu och det som (kanske) finns bortom. Att han uppfattar helvetet som det närvarande och paradiset som det frånvarande är tydligt i Från helvetet till paradiset: En bok om Dante och hans komedi från 1964, där han skriver om infernosångerna i Divina Comedia som är en skildring av den meningslösa smärta som tynger människorna i världen.

Och samtidigt är det tvärtom. Är det egentligen i vardagen och det pågående livet som paradiset träder fram? Och varför kan man inte nöja sig? I en dikt i samlingen Linjer från 1962 tecknas en vardagssituation präglad av lugn, växande och små framsteg i ett hem. Men diktjaget är ändå otillfredsställt. Maten smakar bara luft. Han har varit i helvetet och han vill dit igen, ner till mörkret. Fallandet, dragningen nedifrån, är ett lika återkommande motiv i Lagercrantz texter som önskningar om sol och stjärnor som också finns där. Sådana motsägelser utgör en dominerande princip i Lagercrantz författarskap: i dikter såväl som i kritisk prosa och essäistik.”

Harry Martinson berörs på flera ställen i Stina Otterbergs doktorsavhandling om Kritikern Olof Lagercrantz Klädd I sitt språk och Lagercrantz formuleringar kan vara måleriska, som när han om Harry Martinson skriver: "Martinson kom som folksagans yngste son och doftade sommar och blommande ljung."

1957 förs en debatt om filmcensur i Dagens Nyheter och Olof Lagercrantz för över diskussionen till litteraturen. "Kulturredaktören frågar sig om man inte följdriktigt borde engagera några ingenjörer som kunde påpeka tekniska misstag i Harry Martinsons Aniara. På samma sätt kunde arkeologer avslöja historiska felaktigheter i Pär Lagerkvists Sibyllan."

1969 summerar Olof Lagercrantz 1960-talet med hjälp av Harry Martinsons Aniara.

"Vad pessimism beträffar finns en svensk strof som överträffar det mesta. I Harry Martinsons rymdskepp, i Aniara alltså, sitter den vackra Chebeba vid sitt döda barns bår:

Chebeba satt i sina bästa år
med gränslös lycka vid en liten bår.
På båren låg den lilla rosenknopp
hon hade skyddat från att växa opp
i Aniaras stad.

'Aniara stad' kan bli hela jordklotet en gång om en förändring ej sker" skriver Olof Lagercrantz i Dagens Nyheter 16.6.1969

Samma år kommenterar Olof Lagercrantz en artikel i Aftonbladet av Björn Håkansson, "där denne menar att Harry Martinsons författarskap numera omges med 'generad tystnad' och ger sig i kast med att återupprätta den 'förment bortglömde' Martinson. Anledningen att författarskapet verkar passa in i ett program, en läsart som Lagercrantz menar reducerar litteraturen."

Stina Otterberg tar i sin doktorsavhandling upp vad Olof Lagercrantz skriver i sin dagbok om att Harry Martinson var intresserad av vilken kritik Olof Lagercrantz skulle ge en nyutkommen bok av honom. Detta exemplifieras med att när Lagercrantz sitter med ett korrektur av Cikada 1953 så ringer Harry Martinson "ganska nervös" till honom, innan han hunnit läsa.

Flera än Harry Martinson tog intresserat del av kritiken från Olof Lagercrantz. Den ledde ibland till personliga motsättningar, som t.ex efter Lagercrantz recension av Artur Lundqvists Darunga. "De blev så ledsna över min recension av Arturs revolutionssaga och det kan jag ju förstå", skriver Olof Lagercrants i Dagens Nyheter 4.10.1954.

"Ytterligare exempel är Lars Gyllensten - en tidigare vän och medarbetare som bröt kontakten åren efter Laagercrantz kritik av att Nobelpriset tilldelats Harry Martinson och Eyvind Johnson", nämner Stina Otterberg i sin avhandling.

Efter att ha läst Stina Otterbergs doktorsavhandling om Kritikern Olof Lagercrantz Klädd I sitt språk, vill jag travestera Oscar Wilde "Indeed, I would call Draped in Style a creation within a creation." Den får mig att återvända till Olof Lagercrantz texter.


Jag säljer ut allt vad i huset finns.
Ej ens ett ord får lämnas kvar. Vräk ned
i glödhet ugn min apiv, vops och nedna.
Var egniv flyger i den smältan in
för att bereda sig till högre flykt...

Ur LINJER: Jag säljer ut

Stina Otterberg ger i sin doktorsavhandling hjälp till tolkning. "Läser man 'apiv', 'vops' och 'nedna' baklänges får man fram tre av mosslandskapets fåglar som Lagercrantz omhuldat som motiv i sina tidigare diktsamlingar, nu uppochnedvända och nedstörtade i helvetet som den glödröda ugnen symboliserar i Lagercrantz diktning."


Rune Liljenrud