Klockrikestipendiet 2015 till MAIPING CHEN

HARRY MARTINSONS ANIARA 

ÖVERSATT TILL KINESISKA

Text från bokens baksida

”En doldis med stor betydelse för nutida kinesisk litteratur”

   I Kulturtidskriften KARAVAN 1/2001 presenteras "en doldis med stor betydelse för nutida kinesisk litteratur, Maiping Chen" (Wan Shi). "Han är en av de största kunskapskällor man kan finna till den kinesiska litteraturen av idag. Men han är en 'doldis', blygsam med sina bedrifter", skriver redaktören för KARAVAN Birgitta Wallin. Egentligen känns det inte helt rätt att tilldela Maiping Chen  ett stipendium. Han borde istället ha fått ett pris, som vore mera adekvat, men just nu är Klockrikestipendiet vårt finaste att kunna ge honom.

   Redaktören för KARAVAN med Kina-Special, Birgitta Wallin, skriver mycket erkännande om Maiping Chen  och hans hustru Anna Gustafsson Cheng, som är översättare av Nobelpristagaren Mo Yans böcker: "Hur jag ska kunna tacka dem för all hjälp med detta nummer [...], det vet jag inte. Det är bara att konstatera att utan dem hade aldrig denna kinesiska karavan kunnat anträda sin resa. Jag blir bedrövad när jag får höra att Maipings ansökan om visum till Kina blivit avslagen. Han skulle besöka sin mor, det är många år sedan sist. Denna gång får han inte ens lämna in visumansökan, han anses ha bidragit till att skapa 'dåliga relationer' genom sitt litterära arbete. Reseförbud har även drabbat professorerna Torbjörn Lodén, Göran Malmqvist, och Tom Hart. Hur ska det avtalade internationella kulturutbytet mellan Sverige och Kina kunna pågå, när framstående sinologer inte får resa in i Kina?"

”Ut ur järnhuset”

   I artikeln "Ut ur järnhuset", om kinesisk litteratur efter Mao, ger Maiping Chen  tillsammans med Torbjörn Lodén en litterär överblick av Kina och den börjar med kejsardömets sammanbrott i början av 1900-talet. En senare version av artikeln finns 2004 med i Kina berättar: ”Solskenet i munnen”, Tio noveller som innehåller texter av författare som alla är födda under eller strax före kulturrevolutionen. Översättning från kinesiska är gjord av Anna Gustafsson Chen, som också har ett förord om vad dagens unga kinesiska litteratur har att erbjuda.

Harry Martinsons inledning av "Verklighet till döds" med beskrivning av 1934 års allryska författarkongress i Moskva med mottot från ett citat av Lenin "Diktaren är människosjälens ingenjör", kommer osökt i tankarna!

  

"Skriva är ett sätt att gripa efter minnen, efter det som kommer från det egna hjärtat", svarar Maiping Chen på en fråga i KARAVAN, om varför han skriver, "och det gäller att använda språket så levande som möjligt", tillägger han. Detta gäller om hans fängslande novell "Det öppna fältet". Läsaren blir djupt berörd av hans minnen "som kommer från det egna hjärtat".

Demokratiseringsprocess och media

   Protesterna för en ökad demokratisering i Kina slogs brutalt ned av armén på Himmelska fridens torg den 4 juni 1989. Maiping Chen hade tidigt avslöjat den politiska verkligheten och ifrågasatt kommunismen. Redan 1979 engagerade han sig i demokratirörelsen, som myndigheterna pressade ned och detta har medfört att han sedan 1986 tvingats leva i exil. Hans arbete för åsikts- och yttrandefrihet fortsätter under exilen och ger ibland nyhetsrubriker. År 2008 framförde han som sin åsikt att kungen borde bojkotta OS-invigningen och manade "Kung Carl Gustaf, hoppa över OS-invigningen i Peking! - Han kan åka dit och följa de svenska idrottarna men att vara med vid invigningen, det är en politisk handling", uttalar Maiping Chen  genom Aftonbladet. 

   Kinas internetcensur är massiv, inte minst i tider omkring årsdagen av massakern på Himmelska fridens torg 4 juni 1989. Exempel på tabubelagda ärenden att skriva om är kommunistpartiets smutsiga historia, demokratiseringen i Taiwan och det som 1979 hände på Himmelska fridens torg, nämner Maiping Chen. Inför 20-årsdagen år 2009 av massakern blockerades bloggar och de sociala medierna Twitter och Flickr stängdes, men exilkinesen Maiping Chen överlistade regimen, rapporterar då Dagens Nyheter.

   Den internationella nyhetstidningen Epoch Times, som grundats av exilkineser som svar på att det inte finns någon oberoende kinesisk media i Kina, har publicerats på kinesiska sedan maj 2000. Den svenska upplagan av Epoch Times började publiceras på Internet i januari 2006 och i tidningen 2 juni 2006, skriver Tony Lingefors om "17 år sedan massakern på Himmelska fridens torg". Däri ges viktiga uppgifter om bl.a Maiping Chen, generalsekreterare för ICPC (Independent Chinese PEN Center) och hans engagerade arbete i demokratirörelsen.

Litterär Tidskrift KARAVAN

   Samma år då Gao Xingjian som förste kinesiske författaren tilldelades Nobelpriset i litteratur, utsågs Litterär Tidskrift KARAVAN till Årets kulturtidskrift - Litterär tidskrift på resa mellan kulturer - och dess första nummer 1/2001 blev STORT KINA-SPECIAL. 

    Maiping Chen har i KARAVAN en artikel om Nobelpristagaren år 2000 Gao Xingjian, ”Underbart brott med förstelnade traditioner", där han mest uppehåller sig vid denne som dramatiker. Deras första möte ägde rum en minnesvärd augustikväll på en teater i Beijing i början av 1980-talet, då Gao Xingjian med pjäsen "Varningssignal" påbörjade en omstörtande nydaning av kinesisk teater. Maiping Chen redogör för flera av Gao Xingjians nydanande pjäser, som inte accepterades i det rådande politiska systemet. Hans andra pjäs "Busshållplatsen" fick spelas endast tre gånger. I den pjäsen står en grupp människor vid en busshållplats och väntar på en buss som aldrig kommer. De väntar och väntar tills deras hår vitnat och klockan på väggen skenar som en galen häst. Konservativa personer i partiet ansåg att pjäsen innebar ett angrepp på det socialistiska systemet och menade att "i vårt samhälle var det otänkbart att en buss inte skulle dyka upp. Och hur kunde medborgare här vara till den grad passiva att de bara väntade utan att göra någonting?" Maiping Chen och Gao Xinjiang har som exilkineser samarbetat och på olika sätt verkat för att få omvärlden att se klart på hur förhållandena är i deras forna hemland Kina.
   När en del kineser hävdat att det inte var rätt att tilldela Gao Xingjian Nobelpriset i litteratur, så har Maiping Chen svarat "att det möjligen kan finnas poeter, romanförfattare, och essäister som kan tävla med honom i sina respektive genrer, men att ingen kan slå honom vad gäller dramatik".

    

Två Klockrikestipendiater från Kina

   Klockrikestipendiaten 2009 Li Li, har i KARAVAN 1/2001 fem dikter, som senare kom att ingå i hans diktsamling "Ursprunget", som lästes i Klockrike, när han där mottog det första Klockrikestipendiet. Det är intressant att KARAVAN år 2001 uppmärksammade Li Li och betecknade honom som "en författare på väg", samtidigt som samma KARAVAN 2001 ger stort utrymme åt Maiping Chen, som nu är Klockrikestipendiat år 2015. I KARAVAN 2/2007, som är en specialutgåva med ny kinesisk dikt, är Li Li översättare tillsammans med Göran Sommardal, som också har en artikel om den nya dikten i Kina.

   Li Li framhåller: ”Många yngre kinesiska poeter betraktar år 1989 som ett avgörande vägval, där en hel generations poeter ställdes inför ett val, ett val som var både ofrånkomligt och angeläget på grund av de politiska, ekonomiska och sociala förändringarna i Kina.”

Kinesisk litteratur i översättning

    Maiping Chens hustru Anna Gustafsson Chen, översättare av Nobelpristagaren Mo Yans verk, ger med sina översättningar av modern kinesisk litteratur, god hjälp till att följa utvecklingen i Kina och kraven på politisk frihet och demokrati. Under 2014 utkom Jia Pingwas första bok på svenska "Lyckan", i Anna Gustafsson Chens översättning. Den visar att Kina fortfarande är långt ifrån en demokrati. Maiping Chen har i Old Snow, tillsammans med S. McDougall, översatt dikter till engelska av Bei Dao, en av Kinas mest namnkunniga poeter.

   Bei Dao mottog 9 mars 1990 Tucholsky-stipendiet, som utdelas av Svenska PEN-klubben och är avsett att bereda en exilförfattare en tids arbetsro i Sverige. Lars Gyllensten, som överlämnade priset till Bei Dao, uttalade bl.a detta:

   "Den som öppnar dörrarna för Bei Daos diktkonst möter en alternativ värld av rikt liv, sinnlighet, medkänsla och människokunskap. Jag är övertygad om att de som beger sig på resor i Bei Daos värld får mycket med sig tillbaka, som också kan göra deras aktuella världar rikare - vare sig de lever i exil eller inte."

   Bei Daos diktsamling, som i Maiping Chens översättning till engelska heter Old Snow, har översatts 1990 till svenska av Göran Malmqvist med titeln Färdskrivare.

 

   Diktsamlingen innehåller ett förord av Göran Malmqvist och även Lars Gyllenstens anförande vid överlämnandet av Tucholsky-stipendiet den 9 mars 1990 till Bei Dao, liksom dennes svarstal vid mottagandet av stipendiet.

   Akademiledamoten och sinologen Göran Malmkvist följer noga vad som händer i Kina och han finns ofta som översättare av kinesisk litteratur, såsom Bei Daos dikter, som finns i samlade dikter i tolkning av Göran Malmqvist 1995, Gao Xingjians ”Andarnas berg”, 556 sidor med värdefullt förord och "En ensam människas bibel", 446 sidor med översättarens förord.

Malmqvist har översatt Li Rui's "Träden vill vila"som utspelar sig under några intensiva vinterdagar, när kulturrevolutionen rasar som värst i Krymplingbyn i norra Kina, en by som fått namn av alla sina krymplingar.

Malmqvist har också översatt "Den molnfria rymden" av Li Rui, där det gamla ställs mot det nya.

Kinesisk film

   När den kinesiska filmen "Den röda lyktan" hade premiär på svenska biografer våren 1992 blev den genast mycket uppskattad av både kritiker och publik. Den vann också pris i Cannes. Filmen baseras på en novell "Hustrur och bihustrur", från 1989 av den kinesiske diktaren Su Tong, som var en av de mest framstående unga författarna i Kina. Det var något typiskt för en framväxande våg inom den kinesiska filmindustrin, att den baserades på litteratur, noveller och romaner, som redan blivit varmt mottagna av kinesiska kritiker och läsare. "Det röda fältet" är ett sådant exempel och bygger på Mo Yans roman från 1987, som blev hans internationella genombrott. Filmen hade premiär i Sverige Juldagen 1988.

 Su Tongs novell "Den röda lyktan" blev film och den gavs ut i bokform på svenska med ett värdefullt efterord av Maiping Chen, som däri ger en kunnig överblick över Su Tongs litterära stil och metod

Maiping Chen översätter Harry Martinsons verk

   Akademiledamoten Göran Malmkvist har flera gånger gett Maiping Chens arbete med översättningen av Harry Martinsons Aniara till kinesiska sina högsta lovord, som upprepades i samband med publiceringen i Shanghai och finns beskrivet i Doris 22/2012

"Jag åkte hem med Aniara"

   Maiping Chen har i KARAVAN 3/2013, temanummer om ”Nutida kinesisk litteratur”, en krönika om sitt arbete med att översätta Aniara till kinesiska, "Jag åkte hem med Aniara”.  Han inleder på detta sätt:

   ”2012 landade rymdskeppet och goldondern Aniara i Kina, där man ofta upplever sandstormar som liknar dem rymdskeppet mötte på väg mot Lyran. Det var en av orsakerna till att jag ville översätta Harry Martinsons diktverk till kinesiska. Det fanns goda skäl att ge mina landsmän en riktig Kassandravandring: om de fortsätter att ohämmat förstöra vår natur, vår jord, så skall de drabbas av samma katastrofer som människorna på Aniara. Kanske är de redan där! På något sätt är Kina ett stort rymdskepp som precis som Aniara har tappat kursen.”

   Maiping Chen redogör i sin krönika för Aniaras publicering av bokförlaget Shanghai Century Literary Publishing, hur känt Harry Martinsons författarskap var i Kina tidigare och vilken stor effekt som publiceringen av Aniara har inneburit. Den första utgåvan på 5000 exemplar såldes snabbt slut och man har fått trycka ny upplaga. Den dåvarande svenske generalkonsuln i Shanghai Bengt Johansson talade vid presskonferensen länge och varmt om Aniara. Också Mo Yan, som fick Nobelpriset i litteratur senare samma år, deltog och lyfte fram verket. 

   Nästan alla stora kinesiska dagstidningar och kultursajter rapporterade nyheten om att Aniara publicerats på kinesiska och betonade att detta är ett av de viktigaste verken i modern svensk litteratur. Shanghais radio gjorde en lång direktsändning om Aniara där Maiping Chen intervjuades. Harriet Martinson läste ur det svenska originalet och olika kinesiska poeter ur översättningen av Aniara. Också Eva Martinson deltog i högtiden. Detta radioprogram blev senare nominerat av lyssnarna som ett av årets bästa. Kinesiska journalister rapporterade om att en ”nationell skatt” hade kommit till Kina, skriver Maiping Chen i sin krönika i KARAVAN.

   Maiping Chen har i många år haft som en dröm att få översätta Aniara och han gläds över det fina mottagandet för att det har en aktuell betydelse när det gäller miljöfrågan och viljan att försöka påverka Kina även via litteraturen. Men lätt har det inte varit att klara av rytm eller rim och förstå verkets musikaliska element. Han nämner Martinsons  många nyskapade ord, nästan obegripliga även på svenska, och anger Aniaras sång 27 som exempel. ”Det var som om en kinesisk dröm talade med en svensk dröm”, skriver han.

   Maiping Chen har haft mycket svårt att få inresetillstånd till Kina och har inte heller kunnat publicera sina egna litterära verk i landet, ”Men  jag vet att om jag översätter svensk litteratur, särskilt med sådan hög kvalitet som Aniara, kan jag ta mig över gränsen”, skriver han i sin mycket intressanta krönika i KARAVAN 3/2013.

Nässlorna blomma

   Också Harry Martinsons Nässlorna blomma har nu översatts till kinesiska av Maiping Chen och detta sker alltså 80 år efter att boken först utkom och fanns i bokhandeln den 13 november 1935. Det är något mycket stort och viktigt som sker när nu Martin Tomasson från sina enkla förhållanden i Blekinge, med Maiping Chens hjälp, går att möta miljardbefolkningen i Kinas rike. Hur kommer han att förstås och där tagas emot?

NATUR

Allt var så grått, så grått,

och världens svälta tjöt

i blodigt oförnuft –

och dö jag ville inte, ville inte.

Jag fann ett hundlokshav vid nyttorågens strand

och badade mitt ansikte i kryddor ifrån ambras

                                                    rike.

Min heta nässelbrända kropp och själ

blev ett med grön extas:

O, hemlighet! O, hemlighet!

HARRY MARTINSON: Ur NOMAD

   Staffan Söderblom skriver i ett efterord till Harry Martinson-sällskapets utgåva av verket i Harry Martinsons samlade verk, något som är intressant att tänka över när nu Nässlorna blomma också i Kinas rike:

”Berättelsen brukar ses som en psykologisk barndomsskildring, och är det naturligtvis. Men den är också: folklivsskildring, bygdeskildring och ett lågmält men starkt ställningstagande för det gammel-Sverige som Martin vill finna vägen ut ur. Man brukar säga att det är pojken Martins kärlek till naturen som får Nässlorna blomma att skimra, och det är delvis sant.  Men än mer skimrar boken av författarens tillgivenhet för detta urbota skogsrike, som genomlyser berättelsen, dess landskap och gestalter. Det är hans andedräkt – avkroksvärlden som han knappt tio år senare vill gå i krig för, mot modernitetens nivellering.”

   Göran Malmqvists bok "Strövtåg från svunna världar" är delvis självbiografisk och innehåller hans egna hågkomster från den sydvästkinesiska provinsen Sichuan före, under och efter den kommunistiska nyordningen. Göran Malmqvist har i boken ett mycket belärande kapitel om översättandets konst, som han under ett halvsekel har ägnat sig åt. Boken ger minnen från svunnen tid i Kinas rike och den hjälper oss bättre förstå Maiping Chens "rotjord och ursprungsbotten" där. Detta är värdefullt att ha i tankarna när nu lille Martin från Nite, med Nässlorna blomma, vandrar in i Kinas stora rike.

Rune Liljenrud