Harry Martinson: "Stundom i dröm jag dröjer..." Resor i Hitlers rike – Fredrik Böök och Gustaf Hellström, år 1933

Rättvända världens riken
drevos mer avigt än detta.
Lade du näten i viken
fick du en mina till spätta.
Galgarna fylldes med trogna.
Bödeln i rätten rådde.
Bakvända visans godmod
aldrig oss mera nådde.

HARRY MARTINSON: Stundom i dröm jag dröjer...

Lars Ulvenstam - litteraturvetare och journalist, skriver i sin monografi "Harry Martinson" att det andra världskriget bildar bakgrunden till denna dikt ur Passad: "Det är en blodig ironi mot det moraliska och språkliga kaos som rådde och råder då härtagning kallas befrielse och diktatur heter folkets demokrati."

Harry Martinson var ju mycket klar i sin observans av vad som verklligen skedde i det som Fredrik Böök och Gustaf Hellström som utsända till Tyskland år 1933 av Svenska Dagbladet resp. Dagens Nyheter skulle rapportera om, men som bara Gustaf Hellström genomskådade. Redan i ett brev 23 oktober 1930 skrev Harry Martinson till Erik Asklund: "beduinen skelögda böök lurar redan i snåret        i tistelsnåret vid oasen ta-dä-lugnt".

Göran Hägg - docent i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, skriver  i sin "Den svenska litteraturhistorien" om Fredrik Böök: "den mäktigaste av de stora kritiker som varit så typiska för det centraliserade svenska kulturlivet, mannen som med en handrörelse kunde avgöra en boks liv eller död på bokhandelsdiskarna."
 [...]
Böök blev emellertid något av en icke-person i svensk historia. Hans förtjusning över nazismen och hyllning av de tyska trupperna i Danmark 1940 gjorde honom omöjlig även i högerkretsar när krigslyckan vände. Det har till hans fördel anförts att han åtminstone inte var antisemit. Kanske kunde man lika gärna tycka det snarast är ännu mer graverande att han under de omständigheterna ändå var beredd att acceptera judeutrotningten som ett nödvändigt hjälpmedel i kampen för det älskade Tyskland mot hotande demokrati och omoral."

Resor i Hitlers rike – Fredrik Böök och Gustaf Hellström 1933

 

Sigurd Rothstein - fil dr. i tyska och universitetslektor i litteraturvetenskap vid Högskolan Kristianstad höll vid Gustaf Hellström-sällskapets årsmöte den 14 april i Gustaf Hellström-rummet på Kristianstads stadsbibliotek föredrag om den tyska utgåvan Meister Lekolm hat eine Idee. Han visade på att i den tyska utgåvan saknas text som kunde misshaga nazismen.  Idag den 23 april höll samme Sigurd Rothstein  föredrag i Hörsalen, Regionmuseet Kristianstad; Resor i Hitlers rike - Fredrik Böök och Gustaf Hellström 1933. Föreläsningen var ett samarrangemang mellan Högskolan Kristianstad, Folkuniversitetet i Kristianstad och Regionmuseet Kristianstad.

I Tyskland  utnämndes den 30 januari 1933 Adolf Hitler till rikskansler och landet förvandlades i rask takt till det så kallade TREDJE RIKET. I Sverige fanns ett stort intresse för händelseutvecklingen i Tyskland.

Svenska Dagbladet skickade samma år dit litteraturkritikern Fredrik Böök samtidigt som Dagens Nyheter sände sin Englandskorrespondent, författaren Gustaf Hellström. Under sommaren 1933 publicerades deras artiklar som böcker; Gustaf Hellström: Det tredje riket - Från Hitlerkupp till tysk folkenighet samt Fredrik Böök: Hitlers Tyskland maj 1933.

Efter en grundlig, historisk tillbakablick till det första världskriget, gjorde Sigurd Rothstein i sitt föredrag en analyserande jämförelse och presentation av Fredrik Bööks och Gustaf Hellströms texter.

Första upplagan 1933



Fredrik Böök - professor i litteraturhistoria vid Lunds universitet 1920-1924 och ledamot av Svenska Akademien från år 1922 fram till sin död 1961 samt tillhörig dess Nobelkommitté 1929-1950, försvarar i sin bok Hitlers Tyskland maj 1933, bokbålet den 10 maj 1933 på Bebelplatz vid Unter den Linden i Berlin.

I kapitlet MIDNATTSBÅLET skriver Fredrik Böök:

"NATTEN MELLAN den 10 och 11 maj såg jag de tyska studenterna förrätta en högtidlig autodafé på den gamla Opern-Platz i Berlin, under världskriget omdöpt till Franz-Josef-Plats, mitt emot universitetet vid Unter den Linden. Det stora skådespelet var lika skickligt satt i scen som alla andra demonstrationer i Hitlers Tyskland.
[...]
Strax före midnatt infann sig till slut den outtröttlige, allestädes närvarande dr Goebbels, leende och optimistisk mitt i sitt rastlösa arbete. Han talade om asfaltlitteraturens smuts, som hade strömmat ut över det arma tyska folket i mer än ett decennium, medan på universitetens lärostolar den höga vetenskapens målsmän förskansat sig bakom gamla manuskripthögar och pandekter. Han talade om det historiska under, som kallas en omvälvning, och som uppstår, då idén firar sin förmälning med makten. Han siade om framtidens tyska människa, som icke skulle vara en bokmänniska, utan en karaktärsmänniska, och han prisade den starka, stora och symboliska handling, som de unga nu begått: i midnattsbålet förintades de andliga grundvalarna för novemberrepubliken, men ur dess aska skulle en ny anda stå upp likt fågel Fenix.
[...]
Elden är ett renande element, och midnattsbålet framför universitetet får utan tvivel många verkningar, som blott den förtorkade fackmannen, den bornerade estetiska specialisten kan vara hågad att beklaga.
[...]
Skall Hitlers seger och nationalsocialismens tredje rike en gång betecknas som den stora vändpunkten?
Det finns i Europa ännu en och annan som önskar och hoppas det, och till dem bekänner jag mig höra. För Tysklands egen skull; men också därför att Tysklands undergång skulle innebära undergången av det Europa, vari jag känt mig som medborgare."
(Hitlers Tyskland maj 1933, ss. 167f., 172, 174f.)

Andra upplagan 1934

 

I den andra upplagan av Fredrik Böök: Hitlers Tyskland maj 1933, vilken utkom år 1934, har tillförts ett kapitel "OKTOBERREFLEXIONER", som inleds med texten:
 

"För den engelska editionen av Hitlers Tyskland har professor Fredrik Böök, på uppmaning av förlaget, skrivit ett avslutande kapitel."
  





Gustaf Hellström - författare och journalist, ledamot av Svenska Akademien från år 1942 fram till sin död 1953, arbetade som utrikeskorrespondent för Dagens Nyheter och hörde till de klart antinazistiska skribenterna. Han reste i maj 1933 till Tyskland och blev åsyna vittne till nazisternas bokbål utanför Berlinoperan natten mellan den 10 och 11 maj 1933 och skriver om detta i sin bok Det tredje riket -Från Hitlerkupp till tysk folkenighet (1933), som är en tidig kritisk granskning av judeförföljelserna och koncentrationslägren:
 

"För några minuter, sedan bålet tänts, medan flammorna stiga strålkastarbelysta ur det tända virket och en tjock gnistpelare höjer sig över Operaplatsen, hotande byggnaderna omkring, kommer man att tänka på brännandet av det alexandrinska biblioteket på kejsar Teodosius' tid. Men också den jämförelsen haltar, eftersom de lärda hedningarna in i det sista försökte försvara och rädda sina i Serapistemplet förvarade bokskatter. Men här reser sig ingen upp till försvar, här höjes bland de tusen och åter tusen åskådarna inte ett ord till protest. Har man ögonen med sig kan man visserligen, om man rör sig i den oöverskådliga massan, som kantar Opersplatsen, här och där upptäcka personer vilkas ansikten uttrycka både sorg och indignation över den smaklösa symboliken i ett uppträdande där facklan, den fria forskningens symbol, kastas på bokbålet av studenter, den fria forskningens bärare. Men de behålla sorgen och indignationen för sig själva."

(Det tredje riket, s. 68f.)

 



Gustaf Hellström speglade som utrikeskorrespondent och skönlitterär författare den internationella arenan för den svenska allmänheten. Inte minst hans tidigt vakna blick för vad som verkligen hände i det som syntes ske i Nazityskland, har gett honom plats som en av de främsta i sin generation. 





Bokhandelsfönster på Västra Storgatan i Kristianstad ger information om stadens store författare och inbjuder till Gustaf Hellström-sällskapet, som i år 2013, 80 år efter Hitlers maktövertagande i Tyskland 1933, ger ut nytryck av Gustaf Hellströms viktiga skrift från samma år Det tredje riket - Från Hitlerkupp till tysk folkenighet (1933).

 

De litterära skyltarna som sedan december 2012 finns uppsatta i Kristianstad, är intressant och lärorikt att följa. En karta för dessa skyltar finns att hämta på Turistbyrån i Kristianstad och på dess hemsida http://www.turism.kristianstad.se/det-litterara-kristianstad 

  

Lars Ulvenstam skriver i sin monografi
Harry Martinson :

 

I dikten "Tankar under ett svårt oväder "går åskan också i symbolisk mening, ovädret står som bild för krig och vedervärde. Under detta oväder pekar Martinson på det förfinades lugn",

 

den moraliska symbolen i källans lugne måne, eller det 

efter åratals försök fångade luftskimret på en bambugren.

 

Det är Martinsons trosbekännelse till diktens, konstens, besinningens mission i världen och samtidigt hans front mot handlingsfantomerna, rusarna, boxarmänniskorna.

 

Där ingen lugn tanke uppstår, där uppstår inte heller någon mänsklighet.

Där ingen estet lever utformas inte heller någon nyanserad mening om människovärdet.

  

Tankar under ett svårt oväder

 

När åskan har dånat bedövande länge

tar man den lugnare tills den slår ner i huset.

 

När blixtarna bli så täta att de flyter ihop

övertäcker blixtskenet hela utsiktsrutan

och förgyller den som med bladguld.

 

Med åren förstår du det förfinades lugn,

den moraliska symbolen i källans lugne måne, eller det
efter åratals försök fångade luftskimret på en bambugren.

Kinas sidenmålningar blevo till under filosofers händer

i tider av ständiga krig, skakningar, övergrepp och vedervärde.
Och de blevo till under fred, under samma aktgivande
på vad som är Tao eller Vägen.

Där ingen lugn tanke uppstår, där uppstår inte heller någon mänsklighet.

Där ingen estet lever utformas inte heller någon nyanserad mening om människovärdet.
 
 

 

HARRY MARTINSON: Ur PASSAD

 

Rune Liljenrud