Harry Martinson-sällskapets årshögtid 6-8 maj 2011 på Brunnsvik ~ I diktares spår

TRASTEN OCH TRANAN Konstnär Lenny Clarhäll
Invigt år 1998 ~ ~ ~ Brunnsvik 90 år och LO 100 år


FREDAGSKVÄLLENS PROGRAM 6 MAJ

Harry Martinsons födelsedag (1904-1978)

Nobelpris i litteratur 1974 "för ett författarskap som fångar daggdroppen och speglar kosmos"

Nobelprisdiplomets konstnär är Gunnar Brusewitz


Harriet Martinson inleder med en dikt av sin far


BESÖK PÅ OBSERVATORIUM

Vi såg en nebulosa i en tub.
En gyllne dimflock tyckte vi oss se.
I större tuber kunde den sig te
som tusen solars ofattbara rum.

Vår tankes svindel föreställde sig
att den sig lyfte, högt från jordens krig,
från tid och rum – vår tids naivitet –
till andra dimensioners majestät.

Där härskar ingen lag av livets sort.
Där härska lagarna för världars värld.
Där bölja solarna till mognad bort
Och klinga in i alla solars härd.

En rikedom av solar finnes där.
Var sol pulserar där med alltets lag
I större solars oerhörda sken.
Och allt är klarhet där och dagars dag.

Ur PASSAD



Björn Jadling presenterar i ord och ton Dan Andersson, som han också är släkt med

TILL MIN SYSTER

Nu spelar vårens ljumma vind i myrens gula starr,
och sakta stiga sagorna kring ön i Berga fors.
Förlåt ett stänk av bitter fröjd, en visa till gitarr,
det starka oss till läkedom likt strandens unga pors.

En sång till däj, min syster, när all marken väntar vår!
Luossas ljunghed surrar yr av vind och vilda bin.
Där lärde vi oss tunga steg i våra yngsta år,
och ingen vet hur djupt vi drack vår barndoms beska vin.

Men härlig, härlig våren kom vart år i rosor klädd,
fast sorgens skymning sökte oss och blekte kindens färg.
En dag på knä för Konungen, en natt för skuggan rädd,
och sedan drack du salighet ur flod och fjäll och berg.

Kom ut, när stormen viner vild i apel, pil och hägg!
Se, vårens himlar brinna till Guds stjärnors lov!
Och när du sövts till drömmar av resedan vid din vägg,
all ängens rosor ropa, kom ut till oss och sov!

Dan Andersson Ur Svarta ballader
Tonsatt av författaren själv



Åke Åkesson har skrivit boken "Hjärtat och facklan" om författaren Ragnar Jändel. På grund av förhinder för Åke Åkesson att medverka så gör Johnny Karlsson en presentation och Åke Widfeldt läser ur Åke Åkessons manuskript om Ragnar Jändel.


Till Ragnar Jändel

I stycken slog du din franciskusbild
inför en menighet som föga anade,
hur fängslad längtan brände mörk och vild
bakom den blick som stilla spanade.
Och tunga nätter nederst ner mot gruset
en smärta tvang dig, vilken ingen vet.
Men efteråt en Alchemilla bräddad
med dagg du lyfte bävande mot ljuset.
Jordig var handen men du själv var räddad
från hjärtefrost och risig bitterhet.

Du sökte stigar bortom tryggt och känt.
Du skönjde stjärnorna och källorna i kvällen.
Men dina egna viloställen
hette endast Uppbrott och Advent.
Ljust måste den sig lära att förakta
människors domar över vilsna öden,
som fått en själens lägereld att vakta
långt ut vid nattens obekanta flöden.
Vid andens eld som lyser livet samman
till mänsklighet, där var ditt hem.
Mull är din hand, ditt bröst - men icke flamman
som brann hos dem!

OLLE SVENSSON: Till en död kamrat
(Till Ragnar Jändel)
Ur diktsamlingen Att vandra mot morgon



Ulf Redmo presenterar författaren Nils Parling, vars hustru Ingegärd Bergdahl-Parling och dotter Angelica Parling-Lindström lyssnar uppskattande.

Ändlösa rymder sig välva
omkring världar vi spanat ut.
Anade kretsar vill gäcka
våra frågor om Kosmos slut.
Sökande andar förmår ej,
hur långt teleskopen må nå,
utröna den gåtans lösning
varhän alltings gränser kan gå.

[....]

Vem kan säga vad sker om ej välvillig makt
griper in och till bättring allt rör,
vräker brandvådlig last överbord och i frid
på den räddande kursen oss för,
att vårt skepp må förunnas att framdeles lugnt
plöja sfärernas vidsträckta hav,
att vi ej må förlisa och hamna som vrak
i en v å l d e t s S a r g a s s o g r a v ...

Nils Parling: Ur Seglats genom sfärer


LÖRDAGENS PROGRAM 7 MAJ


Brunnsviks folkhögskolas rektor Per-Ola Jansson hälsar välkommen och presenterar till bilder Sveriges äldsta rörelsefolkhögskola och tillika arbetarrörelsens första



Björn Hedén presenterar i ord och ton diktaren Olle Svensson

BÖN OM FÖRNYELSE

Det är med orden
undret först begynner.
Det är med orden
först det måste ske -
hos dem som vårens
första vind skall brusa
och det förfrusna
sig till räddning ge.
Först måste dag och sky
helt plötsligt blåna
vid fjärran horisont
i slitna ord
innan den onda
vintern i vårt hjärta
kan töa bort
så det blir naken jord.

O giv mig rymd i orden
som jag stammar -
o giv dem vingar
så att livet får
sin verklighet tillbaka
i mitt hjärta
och vintern äntligt
böjer av mot vår.

Olle Svensson Ur Skallgångshöst
~
CD: Björn Hedén sjunger OLLE SVENSSON



Ingemar Lönnbom direktsänder årshögtiden via internet och han kan "läsa av" hur intresset är för att på detta sätt följa programmen. Ordföranden Åke Widfeldt gör sig beredd att öppna Harry Martinson-sällskapets årsmöte 2011


Med sedvanling ackuratess leder Camilla Odhnoff årsmötets förhandlingar


Johnny Karlsson, som med stor omsorg sköter Harry Martinson-sällskapets ekonomi, får tillsammans med styrelsen ansvarsfrihet för Harry Martinson-sällskapets 26:e verksamhetsår 2010. Johnny Karlsson får också ändrad titel, ”räntmästare”. Denna ärevördiga titel skall i fortsättningen brukas om Sällskapets kassaförvaltare


Ordförande Åke Widfeldt meddelar att Harry Martinson-sällskapets styrelse har beslutat att utse Kristin Olsoni och Martin Kurtén samt Göran Bäckstrand till nya hedersmedlemmar. Kristin Olsoni och Martin Kurtén är ej närvarande i årshögtiden medan närvarande Göran Bäckstrand apostroferas.

Årsmötets ordförande Camilla Odhnoff, Sällskapets hedersmedlem, konstaterar, att det är en imponerande samling av personer, som i styrelse och kommittéer samarbetar väl inom Harry Martinson-sällskapet. Det är liv och lust i Sällskapet. För några år sedan hade Svenska Handelskammaren ett möte i New York och hade där som devis ”Det är ont om jordklot”. Våra främsta företrädare inom näringslivet hade alltså kapat åt sig Harry Martinsons ord ur GYRO. Han tänkte nog inte på, när han själv i början av 1920-talet var i New York och stod i soppköerna utanför Frälsningsarmén, att hans ord skulle göras till näringslivets flaggskepp. Men ord som har växtkraft lever och frodas och de fortsätter att leva. Vi får alla försöka ge näring åt detta, att ”ge doft i blomma”, avslutar årsmötets ordförande Camilla Odhnoff och tackar alla som hjälper till med att driva Harry Martinsonsandan vidare


KLOCKRIKESTIPENDIET 2011


Klockrikestipendiet till Harry Martinsons minne för år 2011 tilldelas Carina Karlsson - Åländsk poet och författare - ”för ett mångsidigt författarskap i Harry Martinsons anda, som berör och från olika sammanhang öppnar frågeställningar med reflektion över nuets ansvar för natur, hav, miljö och mänsklig utsatthet."

6 maj

Det är sedan dagen
har lutat sina verktyg
mot det raka berget
Träden stiger
ur skuggorna, går
ända fram till skogens kant
och stannar just här
Kvällen
vecklar ut sina gråa kronblad
och blommar i nattens första dröm

Carina Karlsson Ur Åren ligger i drivor


Klockrikestipendiets vice juryordförande Disa Lundgren presenterar Klockrikestipendiaten 2011 Carina Karlsson, som tyvärr inte kan närvara i årshögtiden på Brunnsvik. Harry Martinson-sällskapets hedersmedlem på Åland Göte Sundberg kommer att vid en ceremoni på Åland den 20 maj överlämna Klockrikestipendiet 2011 till Carina Karlsson.



Skådespelaren och regissören Leif Olsson hade nyligen träffat Carina Karlsson när han var i Mariehamn med uppläsningar av Tomas Tranströmer. De hade då talats vid om Harry Martinson och om Tomas Tranströmer. Carina Karlsson sände därefter till Leif Olsson en nyskriven dikt, i Harry Martinsons anda och i Tomas Tranströmers anda. Leif Olsson läser den och ytterligare en dikt av Klockrikestipendiaten:


Maritim svit (1)

Jag fick ett brev
från en sjöman
i en engelsk hamn
Han skrev om
horisontellt regn
och en svår resa
över Biscaya
Efter en lång törn
skulle han hem
men landet är stumt här,
varje steg på fast mark
är ett yxhugg genom kroppen
Innan hemlängtan
som han hade seglat ifrån i Gdansk
hann ifatt honom
mönstrade han på igen

Carina Karlsson


Maritim svit (4)

I kväll såg jag
den isabellfärgade islandshingsten
skritta iväg inåt skogen
på jakt efter en bortglömd gud
där byns dofter och ljud
tonat undan
Du lossade papper
i en hamn i Indonesien,
vid en kaj som plötsligt dök upp ur djungeln
och försvann i djungeln igen
Inte alls som i Rio de Janeiro
där ni låg på redden
och såg det strålande ljuset
från staden och kristusstatyn
spela över vattnet
som ett uppochnervänt fyrverkeri

Carina Karlsson


Carina Karlsson, Harry Martinson och Tomas Tranströmer är tre besläktade lyriska temperament, menar Leif Olsson.

Han läser några dikter av
80-årsjubilerande poeten
Tomas Tranströmer

Trädet och skyn


Det går ett träd omkring i regnet,
skyndar förbi oss i det skvalande grå.
Det har ett ärende. Det hämtar liv ur regnet
som en koltrast i en fruktträdgård.

Då regnet upphör stannar trädet.
Det skymtar rakt, stilla i klara nätter
i väntan liksom vi på ögonblicket
då snöflingorna slår ut i rymden.

Tomas Tranströmer




”Quo Vadis” ~ Göran Greider och Johan Lundberg svarar för ett program, som knyter an till den litterära tidskriften ”Quo Vadis”, som 1948 startade i Göteborg och som enligt Alf Ahlberg ville levandegöra "ett rikt arv av livsvisdom" för att vara ett hjälpmedel i humanitetens kamp mot krig och förstörelse.

I det första numret av "Quo vadis" medverkar Harry Martinson med artikeln "Den godartade möjligheten", som handlar om taoismen.


Åke Widfeldt ledde den intensiva och av humor präglade diskussionen mellan Johan Lundberg och Göran Greider. Den gav vid handen, att de två delvis hade olika uppfattningar om Quo vadis humanitas? Mänsklighet vart leder din väg?

Göran Greiders avslutande, retoriska förslag om att alla gemensamt skulle sjunga ”We shall overcome” efterkoms icke, men det förstärkte den varmt uppskattande munterhet, som under hela diskussionen fanns hos auditoriet.









Åke Widfeldt avslutade med att citera det som Alf Ahlberg skriver i sin bok Tankelivets frigörelse:

”På dörren till varje lokal där en diskussion föres, borde det stå ett anslag av ungefär följande lydelse:

Tillträde förbjudet för

A. Rena pratmakare
B. Alla som icke vilja ha frågan utredd
C. Historieberättare
D. Fanatiker och dogmatiker
E. Alla som blir förolämpade när de hör en annan mening än sin egen
F. Ordryttare och sofister

ty alla dessa sex kategorier av folk fördärvar diskussionen med sin närvaro.”

Så skriver Alf Ahlberg, men samtalsledaren Åke Widfeldt konstaterade, att detta hade nu inte Göran Greider och Johan Lundberg gjort!



Kersti Berg presenterar Eva Norberg, poet, psalmdiktare och översättare

EKONOMI

På min undran
i morse
varför det ofta
just för mig
timligen
ter sig
så tämligen
knappt

svarade han mig

Det skulle
enligt detta svar
vara lättare för honom
att sörja för mig
med vad jag behöver
än för mig
att göra mig fri
från det
jag inte behöver

Eva Norberg Ur Biktbarn



Grangärdebygdens Kulturförening håller genom Vikasgården i Sunnansjö minnet levande av diktarna Eva Norberg och Olle Svensson. Här har Anneli Gullmar och Sylvia Samuelsson flyttat bokförsäljning från Vikasgården till Brunnsvik under årshögtiden. De samsas väl med Johnny Karlsson, som bjuder mycken litteratur med anknytning till de författare, som är aktuella under Harry Martinson-sällskapets årshögtid



Bengt af Klintberg, ledamot av Werner Aspenströmsällskapets styrelse, talar över ämnet "Träd i Harry Martinsons och Werner Aspenströms diktning"

Gran står tätt invid gran.
De schalar sig samman
håller ett barrbälte över linneornas klockor.
Lågt fladdrar gräsmottet framåt
med ohörda vingslag.
Här viskar skogen i Norden
sin minsta visa.

Harry Martinson Ur TUVOR



Själen i Norden

O dessa mörka skogar inom oss
där jättarna slumra.
Det som vi kallar själen
är bara en vandrande solfläck
under träden, en uthuggning
dit det snedställda ljuset når.

Werner Aspenström

Ur DIKTER UNDER TRÄDEN



Lördagskvällens högtidsmiddag serveras i Brunnsviks folkhögskolas förnämliga matsal. På bilden syns längst till vänster Harry Martinsons båda döttrar, Harriet och Eva Martinson, som är hedersgäster när Harry Martinson-sällskapet samlas. Mellan systrarna Martinson ser vi styrelseledamoten Lena Havland-Erlandson


Inge Mattson, som skrivit texter och musik till "Blekingevisor", bl a Harry Martinsons Längtan till Alltidhult, underhåller med sång. Han är Dan Andersson Sällskapets ordförande.

I önskedrömmen kan det stundom hända,
att allt tas om, får drömda perspektiv.
Vi förs av minnets ström och återvända
mot drömda utsiktspunkter i vårt liv.
Då väljer jag av hela hjärtat fullt
en ås bland dungarna kring Alltidhult.

I drömmen ser jag vårens bokar lysa
med späda lövverk nedom Boafall,
när vägen går till Alltidhult om våren
och skogen ter sig som som en ljusblond hall
med solens spel på genomlysta sväv
av friska löv som bilda vårens väv.

För skygg att låta hela hjärtat tala
om det som ligger närmast till för dikt,
gör människan orden vanliga och svala,
så snart hon närmar sig sin djupa bikt.
Men långt ur fjärran blev mitt hjärta fullt
av längtan varje vår till Alltidhult.

Så minns man våren, som blev född att svinna
mot sommarmognad på sin färd mot höst.
I soluppgången ser jag ljuset rinna
i barndomslätta floder ifrån öst.
Bland skogens lövverk bryts dess blonda ström.
I Alltidhult har livet självt sin dröm.

Harry Martinson: Längtan till Alltidhult



Ann-Katrin Tideström, Luleå talar till våren:

"Från rimfrost till grönska. Från is till vatten. Från kyla till värme. Från mörker till ljus. Solvarv efter solvarv.

Ibland tänker jag att vi som bor i Norrbotten inte skulle behöva resa någonstans. Naturen gör den stora resan åt oss. Vi skulle egentligen bara kunna sitta på våra sparkar och titta på den fantastiska färden. Från ljus till mörker. Från mörker till ljus"

Ann-Katrin Tideström har med glädje noterat vad som sagts i dagens årsmöte, att Harry Martinson-sällskapets styrelse diskuterat möjligheten av att år 2013 förlägga Harry Martinson-sällskapets årshögtid till Boden och där samarbeta med Eyvind Johnson-sällskapet. Ann-Katrin Tideströms vårtal vid högtidsmiddagen ger skäl för att fortsätta med dessa tankar. Då har vi en given medplanerare i Ann-Katrin. Tack!


SÖNDAGENS UTFLYKT 8 MAJ

VIKASGÅRDEN


I Vikasgården, Sunnansjö vårdas minnet av diktarna Olle Svensson och hustrun Berna

Månadens dikt av Olle Svensson är "Med sand och smärgel"

Psalmförfattaren, poeten och översättaren Eva Norbergs minne hålls levande i Vikasgården. Evas son Erik Hagberg finns här vid sin mors akvarellporträtt, gjort av Kersti Berg, samt Dan Andersson-prisets diplom till Eva Norberg år 1999



SKATTLÖSBERG OCH LUOSSA


Björn Jadling, släkt med Dan Andersson, visar minnesstenen på skoltomten i Skattlösberg, där Dan Anderssons far var lärare och där Dan Andersson föddes



Bengt Bejmar är van att ta emot besökare i Författarmuséet i Jämshög, inrymt i en av Harry Martinsons skolor. Här visar han vägen till Luossa. Han bär Harry Martinson-sällskapets tröja med text hämtad ur GYRO "Det är ont om jordklot"


I Luossastugan, ett litet torp vid Skattlösberg, bodde Dan Andersson mellan åren 1912-1915



Gammelgården i Skattlösberg bjuder intressant miljö



Björn Jadling talar om kolvaktare och milor



Svart smyger natten kring stenströdda land -
somna ej, somna icke in!
Om du somnar kan du väckas av en helvetesbrand
och den brödlöses sorg skall bli din.



Skådespelaren och regissören Leif Olsson läser Dan Andersson under rundresan i Finnmarken. Inför besök vid diktargravar på Lyvikens kyrkogård läser han några dikter av Tomas Tranströmer, bl a denna:

Mitt i livet händer det att döden kommer och tar mått på människan. Det besöket glöms och livet fortsätter. Men kostymen sys i det tysta.


LYVIKENS KYRKOGÅRD


God natt - god sömn jag önskar er,
ni alla vandringsmän.
Vi sluta sjunga och skiljas - vad mer
om aldrig vi träffas igen.
Jag sagt något litet och fattigt av det
som brunnit hos mig och så snart brinner ner,
men den kärlek där fanns, ej förgängelse vet -
god natt - god sömn åt er.

Dan Andersson
(Sång Björn Jadling)



Hunnen hit
ser vandrerskan sig om
Slätar håret grånat
ifrån pannan
löser sina lemmar
lämnar brådskan
i en hög vid vägen
fyller hjärtat
med en fågels sång

Det som varit
- det som verkligt varit -
är bevarat
Någonstans en dag hon vandrar
som på ängar
att återfinna
att glädjas

Eva Norberg



Utformningen av makarna Olle och Berna Svenssons gravvård med flera små polerade stenar på Lyvikskyrkogården, har inspirerats ur Olle Svenssons sista prosaverk, essay-boken Förlorad verklighet, där Olle skriver om en koja han byggde 1929:

”Jag lade ner mycken kärlek på att få det vackert både ute och inne och murade en öppen spis av blankpolerade mörka stenar, som jag bar upp från ån, som brusade fram inte långt från tunet. Stenar som hade rullat och polerats i forsen i tusentals år och som det var en välsignelse att smeka med händerna. Men de var tunga att bära upp för den branta åslänten. Men på den tiden var man inte van annat än det som var tungt att bära och brant att vandra i världen.”

GEMENSKAP

Det sitter ett nattfly och dör
på min mörknande fönsterpost.
Och vad jag än drömmer
önskar och gör
här innanför -
det sitter där grått
och brunt av rost
med trasiga vingar och dör.

Det är inte mer än några
fattiga tum ifrån
den hermetiskt slutna värld
där ett natfly sitter och dör
mellan stänglar och strån
till den hemliga värld härinne
där jag själv går ensam och väntar
på uppbrott och vinterfärd.
Några fattiga tum -
men längre ändå
än till bortesta stjärnan i Svanen
i rymdernas gränslösa rum.

Men det finns likaväl
en förbindelseled,
en hemlig gemenskap,
ett samlande spår
mellan människa, nattfly
och hasselmus -
att vi lever i samma ensamhet
och dör i samma ljus.

OLLE SVENSSON




Med oändlig tacksamhet
blickar jag tillbaka
på mitt liv
Med oändlig tacksamhet
för de strålar
av gudasänd glans
som oförskyllt fallit
på min väg

Alf Ahlberg



Karl-Erik Forsslund

Storgårdens skapare
Dalälvens skildrare
Hembygdens vårdare



DAN ANDERSSON MUSEUM


I Dan Andersson Museum, Ludvika finns en tavla, som R Hörk har målat av torpstugan Luossa



Konstverket "Kuckel och Taiko" i muséets trapphus påminner om finnmarkens folktro



Du är fager, Brogren, i eldglans röd,
där du gnider din svarta fiol...



När de gamla såren heta tära,
när din kind är vätt av ensamhetens...



Anteckningar av Dan Anderssons far, Adolf Andersson


TACK FÖRFATTARBYGD VID VÄSMAN


"Jag har velat komma till Brunnsvik i nästan 60 år, efter att ha läst om så mycket det betytt för så många unga, fattiga begåvningar - politiska och konstnärliga!"

Så skriver Disa Lundgren efter att ha vandrat tacksam ut från Brunnsvik för denna gång. Hon har bjudit Harry Martinson-sällskapets styrelse till Kristianstad för höstsammanträdet. Disa är där nyvald ordförande i Gustaf Hellström-sällskapet. Kanske öppnar detta för nya möjligheter att vidare vandra i diktares spår efter Brunnsvik.


Karl-Erik Forsslunds "Storgården" ligger som ett smycke invid sjön Väsman. Det är mycket himmel över Brunnsvik och över bygden här.

Rune Liljenrud