90 år - Spökskepp (1929 ~ D E B U T)
90 år – 5 unga (1929)
85 år - Natur (1934)
80 år - Det enkla
och det svåra (1939)
70 år - Elin
Wägner (1949)
Inträdestal i Svenska Akademien
Inträdestal i Svenska Akademien
65 år - Lotsen från Moluckas (Radiopjäs 10 januari 1937)
Nyutgåva 1954 / Harry
Martinson 50 år
55 år - Tre
knivar från Wei (1964)
55 år - Bestiarium (1964)
35 år - Nya
Bestiarium (1984)
15 år - Poetiska
törnbuskar i mängd (2004)
Brev 1929-1949
Brev 1929-1949
BESTIARIUM ~ Zoologins början ~ på
Ljungby Berättarfestival
BESTIARIUM - DJURBÖCKERNA
berättar med moraliskt syfte, om verkliga djur
och om fantasieggande hemska monsterdjur.
"Ett bestiarium talar om hur
människan ska leva sitt liv.
I bild och text beskriver böckerna
hur djuren som bor i den stora världen
antingen är goda eller onda, och att de
utgör bra eller dåliga exempel för människan
att efterlikna eller ta avstånd från."Bo Eriksson
och om fantasieggande hemska monsterdjur.
"Ett bestiarium talar om hur
människan ska leva sitt liv.
I bild och text beskriver böckerna
hur djuren som bor i den stora världen
antingen är goda eller onda, och att de
utgör bra eller dåliga exempel för människan
att efterlikna eller ta avstånd från."Bo Eriksson
Historikern Bo Eriksson, fil dr i historia
vid Stockholms universitet och mottagare av
Hertig Karls pris, Sveriges främsta historiepris,
leder genom bestiariers föreställningsvärld utifrån
sin bok Bestiarium ~ En medeltida djurbok,
tillsammans med Ensemble Mare Balticum,
som på tidstrogna instrument och med sångsolist,
framför musik från 1500-1700 talen för sex av
djuren ur Bestiarium: Fågel Fenix, Svanen,
Delfinen, Korpen, Räven och Enhörningen
vid Stockholms universitet och mottagare av
Hertig Karls pris, Sveriges främsta historiepris,
leder genom bestiariers föreställningsvärld utifrån
sin bok Bestiarium ~ En medeltida djurbok,
tillsammans med Ensemble Mare Balticum,
som på tidstrogna instrument och med sångsolist,
framför musik från 1500-1700 talen för sex av
djuren ur Bestiarium: Fågel Fenix, Svanen,
Delfinen, Korpen, Räven och Enhörningen
År 1964 utgav Harry Martinson Bestiarium
tillsammans med Björn von Rosen, ill.
tillsammans med Björn von Rosen, ill.
Bestiarium omfattar tretton dikter om djur
och
fåglar från jordens olika länder
och historiens åldrar infångade med
tankens snaror vid stranden av sjön
fåglar från jordens olika länder
och historiens åldrar infångade med
tankens snaror vid stranden av sjön
SILLEN, sommaren 1963 (Bibliografi 1)
År 1984 utgavs Harry Martinson Nya Bestiarium,
en utökad upplaga med förord av Björn von Rosen. Han skriver att de första
bestiarierna var zoologins början.
Harry Martinsons tretton djur från den första
upplagan finns med i nya upplagan, utökad med 14. Mammuten De
korta strofraderna innehåller mycket mera än man först anar
Förordet är extra intressant just i år när Harry Martinson-sällskapet förlagt sin årshögtid till
Förordet är extra intressant just i år när Harry Martinson-sällskapet förlagt sin årshögtid till
i Vårdinge, strax utanför Gnesta, i Vårdinge
by folkhögskola och besök på Harry Martinsons väg 1,
i den så kallade Martinson–villan vid sjön Sillen. Förordet i NYA BESTARIUM
1984 för just dessa trakter:
”Hur föddes tanken på Bestiarium? […] Det var på vårkanten
1963. Som ofta på den tiden då Martinsons bodde vid Gustafsberg, satt vi hos
Harry och språkade om djur. Jag hade just då gjort en kortdikt , Geparden, och
läste upp den. Harry svarade - jag minns det ögonblicket mycket väl – med
Björnen.
Det är en dikt jag tycker mycket om, av skäl som jag gärna
vill uppehålla mig ett tag vid. […]
"Slutradens skenbara lättsamhet är
bedräglig. "Hans lynne är hans lilla hemlighet" Björnen är ett djur för sig, i ett högst speciellt avseende. Cirkusdressörer
och djurparkspersonal av äldre typ, som var noga med
att från början 'sätta sig i ordentlig respekt' hos de
stora rovdjuren, brukade framhålla att lejon och tigrar gick det väl an
att handskas med; om dessa arter en gång fått i sig ett visst handlingsmönster
så sitter det där, och skule ett lejon någon gång tillfälligt vara på dåligt
humör, så märks det genast och man kan passa upp i tid.
Men det gäller inte
björnen. Med tjänliga medel kan denne visserligen låta sig tvingas in i ett för
honom motbjudande beteende. Inte med ett tecken förråder han när det instängda
humöret någon gång nalkas kokpunkten, och när attacken kommer är den
blixtsnabb.
(Ur förordet till Nya Bestiarium av Björn
von Rosen)
Björnen
Om björnens lynne talas för och mot,
han mötes än med glam och än med knot.
Men björnen själv om detta intet vet.
Hans lynne är hans lilla hemlighet.
HARRY MARTINSON
Björnen
Om björnens lynne talas för och mot,
han mötes än med glam och än med knot.
Men björnen själv om detta intet vet.
Hans lynne är hans lilla hemlighet.
HARRY MARTINSON
Kondoren
Kondoren stiger högt från incans nät och giller
dit upp där ingen stör.
Han lyfter sig så högt att jorden blir ett piller
som svävar nedanför
HARRY MARTINSON
"Han lyfter sig så högt att jorden blir ett piller
som svävar nedanför"
Kondoren stiger högt från incans nät och giller
dit upp där ingen stör.
Han lyfter sig så högt att jorden blir ett piller
som svävar nedanför
HARRY MARTINSON
"Han lyfter sig så högt att jorden blir ett piller
som svävar nedanför"
Astronomen och författaren Peter Nilson tilldelades år 1986
Stora Harry Martinson-priset. I boken Stjärnvägar - En bok om kosmos,
funderar Peter Nilson över tillvarons stora gåtor. Han gör det på ett sätt som
kan ge hjälp att ana något av vad som finns i Harry Martinsons tolkning
av Kondoren.
"Jag vet att perspektiven kan verka skrämmande. Vi är små och kortlivade, vår vardagsvärld är liten. Allt vi kände till och strävade efter är snart en episod i historien, och strax därefter kommer det att vara glömt helt och hållet. Eftervärlden - om det kommer någon eftervärld - minns inte ett ord av alla utredningar och betänkanden och politiska debatter som var vår tids dagsnyheter."
(Ur Peter Nilson: Stjärnvägar, kap. De flesta är redan döda)
"Jag vet att perspektiven kan verka skrämmande. Vi är små och kortlivade, vår vardagsvärld är liten. Allt vi kände till och strävade efter är snart en episod i historien, och strax därefter kommer det att vara glömt helt och hållet. Eftervärlden - om det kommer någon eftervärld - minns inte ett ord av alla utredningar och betänkanden och politiska debatter som var vår tids dagsnyheter."
(Ur Peter Nilson: Stjärnvägar, kap. De flesta är redan döda)
Om man går i mörker utanför Stadsbiblioteket i Växjö kan man få se en ljustext på väggen:
VI BRÖT UPP FRÅN VÅRA BYAR,
MEN HELA VÅR JRD ÄR BARA
EN LITEN BY I UNIVERSUM. (Peter Nilson)
Björn von Rosen har i Nya Bestiarium
trettiotre djurdikter och illustrationer Hans förord visar hur Harry och Björn
arbetade med olika versformer för sina dikter, från enkla "gammaldags" rimmade till
"moderna" orimmade.
Förordet innehåller en väl initierad bild av Bestiarium från allra mest avlägsen forntid
till moderna utgåvor, såsom Nya Bestiarium
Förordet innehåller en väl initierad bild av Bestiarium från allra mest avlägsen forntid
till moderna utgåvor, såsom Nya Bestiarium
Förordet är extra intressant just i år när Harry
Martinson-sällskapet förlagt sin årshögtid till
i Vårdinge, strax utanför Gnesta, lördagen i Vårdinge by folkhögskola och under söndagen bland annat besök på Harry Martinsons väg 1,
i den så kallade Martinson–villan vid sjön Sillen. Förordet i NYA BESTARIUM
1984 tar oss till just dessa trakter:
”Hur föddes tanken på Bestiarium? […] Det var på vårkanten
1963. Som ofta på den tiden då Martinsons bodde vid Gustafsberg, satt vi hos
Harry och språkade om djur. Jag hade just då gjort en kortdikt , Geparden, och
läste upp den. Harry svarade- jag minns det ögonblicket mycket väl – med
Björnen.
Det är en dikt jag tycker mycket om, av skäl som jag gärna
vill uppehålla mig ett tag vid. […] Björnen är ett djur för sig, i ett
högst speciellt avseende. Cirkusdressörer och djurparkspersonal av äldre
typ, brukade framhålla att lejon och tigrar gick det väl an att handskas med;
om dessa arter en gång fått i sig ett visst handlingsmönster så sitter det där,
och skule ett lejon någon gång tillfälligt vara på dåligt humör, så märks det
genast och man kan passa upp i tid.
Men det gäller inte björnen. Med tjänliga
medel kan denne visserligen låta sig tvingas in i ett för honom motbjudande
beteende. Inte med ett tecken förråder han när det instängda humöret någon gång
nalkas kokpunkten, och när attacken kommer är den blixtsnabb.
HARRY MARTINSON – TIO Jubilerande böcker år 2018
Presenterades 2018 i maj under Årshögtiden Jämshög
i juni under Kulturveckan Nässelfrossa Olofström
samt i september under Bokmässan Göteborg
85 år Kap Farväl! ~ 1933
80 år Midsommardalen ~ 1938
75 år Nomad ~ 1943
70 år Vägen till Klockrike ~ 1948
65 år Cikada ~ 1953
60 år Gräsen i Thule ~ 1958
55 år Utsikt från en grästuva ~ 1963
45 år Tuvor ~ 1973
40 år Längs ekots stigar ~ 1978
(Urval efterlämnade dikter)
35 år Bollesagor ~ 1983
(Ur det efterlämnade materialet till
Vägen till Klockrike)
Rune Liljenrud
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar