söndag 31 maj 2020

GUI MINHAI: "Människolivets tragedi är helt enkelt att isoleras från omvärlden"




Elva dikter, skrivna i fängelse, publicerade i Expressen och nu utgivna i en samlad volym, enligt Gui Minhais beslut till sin dotter Angela Gui: "Han sa att det var viktigt för honom att dikterna fick komma ut och publiceras. Pappa skriver att han ritar en dörr på väggen med fingret. En inbjudan att kliva in och hålla honom sällskap i minnena av ett hem."
Gui Minhai är hedersmedlem av Svenska PEN 
och Sveriges Författarförbund.

Angela Gui är doktorand i historia vid Cambridgeuiversitetet.

- En inbjudan att komma in och hålla sällskap

"I den oändliga ensamheten väntar jag på 
att du ska komma 
Medan jag uthärdar förnedring och hopplöshet
I ett hus fullständigt isolerat från omvärlden väntar jag
Mellan de madrasserade väggarna [....] 
Tiden virar sig som rep hårt om min hals
I den kalla vinternatten har jag bara en pyjamas
Mina glasögon har tagits ifrån mig, 
jag har varken penna eller papper 
Länge står jag där uttråkad, vänd mot väggen 
Ritar en dörr på väggen med mitt finger [...] 
Jag väntar på dig i tidens kvarn
Mina söndermalda känslor virvlar i vinden."

[...]
Jag törstar efter liv, efter att få sjunga färdigt de
sånger jag har skrivit ner
Även om jag utsätts för dygnslånga förhör eller 
överöses med skällsord 
(Ur Ett oväntat möte med Oden

Den största skatten i fängelset är minnena
[...]
Vem vågar påstå att solen i ens minnen inte skänker värme 
(Ur Till minne av solen i Delsjö

[…]

Ett automatgevär går till anfall mot en penna
En handgranat spränger en berättelse i småbitar 
De skjutna orden flyger som vasspipor i luften 
I floden flyter blodiga meningar 
(Ur Ett krig


DET VORE PINSAMT
ATT SLUTA SKRIVA DIKTER 
FÖR ATT POESIN HAR SATTS I BUR 

(Ur "Det vore pinsamt") 

-----

Harry Martinsons mäktiga diktsvit i Passad,
Li Kan talar under trädet, kommer i tankarna:

"I Taikalan blev jag släpad i fängelse 
och lagd på pinbänken. 
Där skrek jag högt tills jag svimmade. 
När de sedan befallde mig att berätta om vårt sällskap 
gjorde jag det osammanhängande, förvirrat och flämtande av
smärta. 
De som plågade och förhörde mig kunde ingenting få ut av 
detta. 
Ty när besinningen är borta är möjligheterna för ett sannings-
förhållande mellan människor också borta. 
En styrelse som tvingar och pinar kan aldrig få sanningen att 
vila på."

HARRY MARTINSON 

Vid läsning av GUI MINHAI 
Rune Liljenrud 


lördag 30 maj 2020

"För den jord där man är född har man ett andens intresse."

Harry Martinson skriver om detta i ett brev 25 januari 1937 till Sven Edvin Salje. Andens intresse är bundet vid de olika fosterhemmen och vid Ålderdomshem av sten. Pingstliljan kan ses som en andlig symbol.
Herr studenten
Nässlorna blomma skriver Harry Martinson om Martins möte med studenten, som frågar efter vägen till Ljungtavan. "Han vajar som en pingstlilja i vinden". Martin tänker över märket framme i studentens gräddvita mössa. "Den liknar majblomman som de säljer mot pappas och Inez' sjukdom lungsoten. "Nu sover de på Ökensjö körkegård". 

"När glimmet av hans mössa plötsligt försvinner bakom kullen vid avtagsstigen likt en åt sidan kastad pärlemoknapp, då återtar Martin sin avbrutna vandring till metodisterna." Något avgörande har då hänt i mötet med studenten, som för honom representerar en gemenskap i kunskapen, den levande, som förmår lyfta och bära honom. "Han går nu inte såsom i Lister och Göinge men såsom i evighetens land. Så skulle det vara att vara död, drömmer han, att få vandra ut på ett ändlöst humlornas täcke."
Konfirmation 
I Vägen ut beskriver Harry Martinson Martins konfirmation, "vacker att se och frossartat vårskön att vara med i. Allt som omger den är i vitt och svart: pingstliljebön, mörkan mull, vårvind. […] Trons artiklar. […] Nu kommer tredje trosartikeln. Den är vackrast. Den handlar om anden. […] Ingen har någonsin sett Gud står det i Bibeln.  Nu kommer tredje artikeln. Den är verkligen vacker.  O, Gud, om det i alla fall vore sant!

Efteråt dröjde han sig kvar på kyrkogården. De andra kunde få gå vart de ville. Vinden mötte honom, och vårsuset över gravarna. 
Här vilar 
KARLA LEONORE PÅLSDOTTER
Norda gård, Ljungstava 
*9.12.1878 - +14.9.1916
"Herre, tänk på mig då du kommer i ditt rike."

Han tog den pingstlilja han hade i kavajuppslaget, böjde sig ner och stack dess korta stjälk ner i mullen intill stenen. […] - Ja. Ja, nu har åren gått, sade han högt. Han sade det till sig själv, men också till det stora kanhända, som ligger hos alla och som bildar ovisshetens magi - den är dödsvisshetens följesven.
- Och så tänkte jag att . . .  "

Martin bodde på Ålderdomshem av sten i Jämshög när han konfirmerades.

Korfönster med tema Himmelrikets blomster av konstnärinnan Brita Reich-Eriksson

Rune Liljenrud 





fredag 8 maj 2020

Andra världskriget slut 8 maj 1945, för idag 75 år sedan. USA:s president Harry S. Truman och Storbritanniens premiärminister Winston Churchill förkunnar att segern i Europa är vunnen.




BEGÄRENS VÄG TILL FRIDEN

Än en gång skall solen lysa
på vår väg och friden komma
närmare vår önskans stigar.

Åter skall då i begärens 
riktning finnas anemoner
mogna nog för tidlösheten,
svala nog för tankfullheten.

Då när än en gång det randas
tid för knoppar, tid för vivor,
skall vår åtrå kräva daggen
och vår ånger åtrå gräsen.

Ingen man har då förbättrats,
ingen mänskas gärning väger
mer än fjunets färd kring ängen.

Trumman dämpas ner - av trötthet
hos de bullrande som slog den,
och de stridande skall flockas
lystna omkring fridens kaka.
Frid blir när begären vill det.

Li Kan talar under trädet

[.....]

Här i trädets skugga klarna våra tankar och mötas.
[.....]
Här under trädet få tankarna sitt tillfälle till enhet.
[.....]
Här under ett träd som skuggar,
övar vi vishet, odlar en sinnets ro
och få vyerna belysta av en självklar sol.
[.....]
Här under detta katalpaträd
sitta vi fria från begären.
[.....]
Den vise bör räkna med allt.
Han bör räkna med livet.
[.....]

HARRY MARTINSON: Ur Passad, 1945


8 maj 2020
Rune Liljenrud




VARMT TACK FÖR TOLV VÄRDEFULLA NÄSSELFROSSA UNDER ÅREN 2008-2019



År 2008 hölls den första Nässelfrossa, Kulturveckan i Olofström, 22 -29 juni med temat "På gränsen" och programmet angav "Reta, bränna och frossa - en kulturvecka med sting".  Bilder av programblad finns nedan!
År 2009 Nässelfrossa med temat "Vid vattnet", 21-28 juni
År 2010 Nässelfrossa med temat "Eld och lågor", 27 juni -4 juli
År 2011 Nässelfrossa med temat "Jorden vi ärvde", 26 juni -3 juli
År 2012 Nässelfrossa med temat "Över stock och sten", 24 juni-1 juli
År 2013 Nässelfrossa med temat "Från smalspår till bredband", 23-30 juni
År 2014 Nässelfrossa med temat "Ordrikedom genom sekler", 22-29 juni
År 2015 Nässelfrossa med temat "I flyktens spår", 21-28 juni
År 2016 Nässelfrossa med temat "Människan och maskinen", 26 juni-3 juli  

År 2017 Nässelfrossa med temat "Världens klimat Vår miljö", 25 juni-2 juli 
År 2018 Nässelfrossa med temat "Kvinnan och Demokratin", 24 juni-1 juli 

År 2019 Nässelfrossa med temat "Bildningens vägar", 23-30 juni 
År 2020 Nässelfrossa med temat "Träd oss nära"
INSTÄLLT (På grund av Coronapandemin)
                   
-------------------------------------------------------------------
År 2008


År 2009
År 2010

År 2011

År 2012

År 2013

År 2014

År 2015

År 2016

År 2017

År 2018


År 2019

I tacksamhet
Rune Liljenrud

torsdag 7 maj 2020

onsdag 6 maj 2020

Harry Martinsons födelsedag - 116 år



Spel i säd

I hettan där sommarn står prydd
i sin torraste blåklintsklänning
har gräshoppan lagt sina dagar helt lätt
på den leksaksglänsande nacken.

För örat som inte kan se
men som talar till inre ögon
hörs ljudliga små cymbaler av bärnsten
kattögt lysande slå de i gnisselljus röras; 
mot varann på veteaxgnistrande kuster.

__________________

Idag på Harry Martinsons födelsedag den 6 maj sänder Marianne Westholm denna dikt och skriver att hon hittade dikten i sina gömmor, skriven med Martinsons egen handstil, denna gång ovanligt läslig. 
Dikten var publicerad i GHT 16.3 1940, men den har inte ingått i någon antologi.


Marianne skriver: Hjärtliga hälsningar från oss i Svanshall, i karantän bland betande kor, får och hästar. I trädgården njuter vi av syrener, spirande sallad och andra nyttoväxter. Magnolian har blommat tre veckor för tidigt och backsipporna är nu mestadels överblommade. Vi plockar nässlor (som ibland är uppblandade med vitplister.) Ryggsäck med kaffe och nybakade bullar i skogsgläntan och på mobilen lyssnar vi till Martinsondikter.




                          Marianne och Rolf Westholm

__________________

Harry Martinsons födelsedag 6 maj ~ 116 år!


Bilder från Harry Martinsons födelsedag 6 maj 
Harry Martinson-sällskapets 
ÅRSHÖGTID I VÄXJÖ 2017


Åke Widfeldt tolkade dagen med
Harry Martinsons ord 
Ur de tusen dikternas bok

Glädjen kommer nästan alltid av sig själv.
Plötsligt står den på trappstenen
sällsam som första klara dagen efter månadslångt regn.
Den har vita lätta moln på axlarna.
Runtomkring den arbetar mängder av fåglar
snabbt för att kringsprida ryktet
om bättre klimat i människohjärtat.


Till glädje
  Rune Liljenrud


tisdag 5 maj 2020

HARRY MARTINSON: "Det spensligas bestämdhet / är inte mindre än ekens". BARNMORSKANS / JORDEMORS DAG




NÄSSLANS DAG kunde firas som temadag den första söndagen i maj och Harry Martinsons Nässlorna blomma kom naturligt i tanke denna temadag i kalendern. Kanske blev det också en omläsning av boken.

Den 5 maj är också en temadag, BARNMORSKANS DAG, "som vill lyfta fram det viktiga arbete för barns och kvinnors hälsa som barnmorskor utför."
Harry Martinson har något att bidraga med också denna temadag. I Nässlorna blomma skriver Harry Martinson om sin sockengång och hur han har kommit till ett fattigt småbondehus, Vilnäs där husmodern Hanna är havande och där hon föder ett barn med  barnmorskas hjälp. Martinson skriver: "Inne i huset gick barnmorskan, tjock om livet som en ek, kuttrande och lugnande som en mammornas mamma. Sven smög omkring i strumplästen, fylld av fadersoro."

Att Harry Martinson i  Nässlorna blomma beskriver barnmorskan med en bild av en ek, väcker intresse att leta efter mera om livstolkning i Harry Martinsons rika lyriks metaforer, där ödmjuk vördnad för livet är ett genomgående mönster. 


Nära Jämshögs kyrka finns en stenskulptur HYLLNING TILL HARRY MARTINSON med inskriptionen "Det spensligas bestämdhet / är inte mindre än ekens". 
Detta är ett Harry Martinson-citat, hämtat från dikten  Duvkullorna ur diktsamlingen PASSAD (1945)

I diktsamlingen PASSAD finns också Li Kan talar under trädet, där Martinson inleder en  avdelning med "Avfärda inte det mänskliga med ständiga hänvisningar till det upphöjda" och han påtalar varje arts och individs värde i skapelsen:


"En del stirra sig blinda på de mänskliga möjligheterna och fördömer bristerna. Andra fördöma bristerna utan att se möjligheterna. Men bristerna och möjligheterna stå i förhållande till varandra som grodden och marken. Grodden växer upp till en ek eller till ett strå, beroende på vilken av möjligheternas vägar dess art valt. Men strået är inte bristfälligt därför att det längre bort växer en ek. Strået fyller sitt mått och att det inte uppträder som vore det en ek är en förtjänst, inte en brist."




Ida Andersen, tillhör Harry Martinson-sällskapets styrelse och hennes roman I oxögat (2019) är nominerad till ÅRETS BOK 2020. Romanen är aktuell också nu på temadagen BARNMORSKANS DAG:
Läs I oxögat om hur Sissel genomlever en äventyrlig förlossning.

Rune Liljenrud 






söndag 3 maj 2020

Första söndagen i maj firas NÄSSLANS DAG



Harry Martinsons Nässlorna blomma kommer i varm tanke denna temadag i kalendern, Nässlans dag och några firar kanske dagen extra med nässelsoppa. Harry Martinson nämner ofta nässlor i sin diktning, och att just idag påbörja en omläsning av Nässlorna blomma eller söka efter nässlor i hans rika lyrik, är något mycket givande! Vad betyder nässlan som litterär metafor i Martinsons diktning?

Natur
Allt var så grått, så grått,
och världens svälta tjöt
i blodigt oförnuft -
och dö jag ville inte, ville inte.
Jag fann ett hundlokshav vi nyttorågens strand
och badade mitt ansikte i kryddor ifrån ambras
rike.
Min heta nässelbrända kropp och själ
blev ett med grön extas:
O, hemlighet! O, hemlighet!


HARRY MARTINSON: Natur


Rune Liljenrud 

lördag 2 maj 2020

HARRY MARTINSON: "Jag ser tulpandiket"



Harry Martinson målar i ett avsnitt av diktcykeln Skönhet i Nomad ett tidlöst rött inslag i landskapet, som just nu i vårens prunkande tid, på nytt aktualiseras:

 "Jag ser tulpandiket – här skenade Weibulls hästar med /frövagnen. Vagnen i spillror. En blodröd remna av tulpaner / gapar nu i gräset (och tulpaner på Weibullsdrängens grav)./ Se, millioner kalkar i en bugande, blodröd linje. En röd armé."

Rune Liljenrud