tisdag 1 september 2020

Stefan Edman: Bråttom men inte kört

Stefan Edman ställer de svåra frågorna om klimatet och ger svaret "Bråttom men inte kört". Det finns förvisso mycket allvarliga hot i klimatfrågan, men ännu finns det hopp om världen fortsätter och fullföljer de positiva trender som forskning och engagerade miljökämpar visar. "Får vi lite bättre politiska ledare kan förändringen gå snabbt", tror Stefan Edman och för honom är klimatet en existentiell fråga. Det gäller livet för oss och för efterkommandes liv! Hoppfull är hans boktitel Bråttom men inte kört.


År 1960, för i år 60 år sedan, skrev Harry Martinson sin samhällskritiska diktsamling Vagnen. Också häri finns hopp, trots allt som Harry Martinson så djupt och framsynt insåg. Särskilt i dikten CREDO finns detta:


CREDO 

Världen är fullt av självklarheter,

obeaktade kärnor,

hållfasthet av djupare grund

än vårt falska och virriga liv.

Det finns en värld av trogen mull 

full av rosor som gärna dö,

av vågor som gärna gå,

av vingar som gärna lyfter,

av pelare som gärna bär

tider och tak 

länge, långt.


Det finns ett hav där tro födes 

ständigt likt fiskar.

En skog där förtröstan uppstår 

likt nyutslagna löv.


Vad tjänade det till att sörja djupt

om allt vore uppgivet och förlorat redan av sin grund.

Vad tjänade det att känna skuld 

om allt som är utanför oss och på djupet 

vore ett brott redan mot sig själv.




 Rune Liljenrud 





lördag 8 augusti 2020

Boken Trösta mig, humlemor av Agneta Ekman och Jonas Gren är en angelägen och estetiskt tilltalande tankebok ~ (blackbook publications)



Boken Trösta mig, humlemor

är en gripande, poetisk berättelse med starka bilder av fotografen Agneta Ekman och texter ur ett konstnärligt samarbete mellan ekopoeten Jonas Gren och Agneta Ekman. 

Genom texterna Artist statement och Heritage, ger Agneta Ekman del av liv och kamp med existentiella frågor, i samspel mellan ande, jord och växter. Jonas Grens angelägna tankar anas från hans Antropocen och hans texter ur Riksteaterns pjäs Nationalparken. Den presentation han fick när han 2014 mottog pris i skrivartävlingen "I dialog med Harry Martinson" gäller också här:

"Hans poesi kretsar kring jordsystemets och civilisationens små- och storskaliga processer, allt ifrån svampmycel och motorvägsdån till kartritande och strövtåg i vind och fågelsång". 

Boken Trösta mig, humlemor är en angelägen och estetiskt tilltalande tankebok.

Från mörkret dök jag upp
ett grässtrå i tiden vajande, vissnande, mjuknande


Den amfibiska skriften:
Du förstår inte. Vad är det? 
Kväkandet i botten av världen


Jag hade städdag i skogen

Jag stod där bland murkna träd och samlade ihop
dem till en hög

Så lyfte jag på en ruttnad alstam och där fann jag 
i en hålighet en hög med hasselnötsskal

Hasselmusens hem

Och här gick jag och trodde jag gjorde något gott


Rune Liljenrud 

lördag 1 augusti 2020

Grattis Harry Martinson! DU VANN DNs tävling om VÄRLDENS BÄSTA SVENSKA SOMMARDIKT!!!!! Hipp Hipp Hurraaaaa!!!! Gunnar Edander



Ur DAGENS NYHETER LÖRDAG DEN 1 AUGUSTI 2020


Gunnr Edander som tillsammans med Helge Skoog tilldelats 
Harry Martinson-sällskapets hederspris
deklamerar Harry Martinsons dikt JUNINATTEN
 under Sällskapets årshögtid i Stockholm maj 2013


JUNINATTEN


Nu går solen knappast ner,
bländar bara av sitt sken.
Skymningsbård blir gryningstimme
varken tidig eller sen.


Insjön håller kvällens ljus
glidande på vattenspegeln
eller vacklande på vågor
som långt innan de ha mörknat
spegla morgonsolens lågor.
 

Juni natt blir aldrig av,
liknar mest en daggig dag.
Slöjlikt lyfter sig dess skymning
och bärs bort på ljusa hav. 

HARRY MARTINSON: Ur CIKADA 

söndag 26 juli 2020

Harry Martinsons dikt JUNINATTEN går till Final i DN:s tävling "Sveriges vackraste sommardikt" ~ Kompositör Gunnar Edander bjuder generöst sin fina tonsättning!


Gunnr Edander som tillsammans med Helge Skoog tilldelats 
Harry Martinson-sällskapets hederspris
deklamerar Harry Martinsons dikt JUNINATTEN
 under Sällskapets årshögtid i Stockholm maj 2013


JUNINATTEN


Nu går solen knappast ner,
bländar bara av sitt sken.
Skymningsbård blir gryningstimme
varken tidig eller sen.


Insjön håller kvällens ljus
glidande på vattenspegeln
eller vacklande på vågor
som långt innan de ha mörknat
spegla morgonsolens lågor.
 

Juni natt blir aldrig av,
liknar mest en daggig dag.
Slöjlikt lyfter sig dess skymning
och bärs bort på ljusa hav. 

HARRY MARTINSON: Ur CIKADA 




Se DN 22.7.2020
Rune Liljenrud 

tisdag 21 juli 2020

20-årsjubilerande Gustaf Hellström-sällskapet gratuleras till sju värdefulla böcker i Skriftserien och fylliga Medlemsblad


Volym 7 (2020)
MORGONSTÄMNING
och andra noveller 
Red. Lennart Leopold 

"Berättelser från Paris, London, New York, Söderköping, Åhus och en del andra platser, behandlande skurkar, advokater, affärsmän, städ-fruar, studenter, sjömän, grönsaksmånglare och andra mera vanliga dödliga. Gustaf Hellström

Bonniers blänkare i Dagens Nyheter 5 dec.1926,
 formulerad av Gustaf Hellström

I skriftseriens sjunde boks första del, novellen "Morgonstämning", möter i Köpenhamn en ung man, studenten Ville och kvinnan Fanny. Ville besöker Glyptoteket för att där beundra skulpturerna, särskilt Stephan Sindings skulptur ”To Mennesker” (Un homme et une femme) som han beundrar. Bokens omslagsbild visar denna skulptur, som hänfört beundras också av Stellan Petreus i romanen "En mycket ung man" 1923.

Novellen "Morgonstämning" avslutas:

"Han kunde stå en hel kvart i sträck orörlig framför den och bara se och beundra. Och hans beundran steg till häpnad varje gång han tänkte på, att denna hymn till två människosjälar, som flöt samman i en darrande kyss, endast för några år sedan varit ett kantigt och oformligt marmorblock någonstans nere vid Medelhavet". 

MORGONSTÄMNING
och andra noveller

Gustaf Hellström-sällskapet har i sin skriftserie tidigare satsat främst på utrikeskorrespondenten Gustaf Hellström. När det nu i den sjunde boken är dags att lyfta fram novellisten Gustaf Hellström har sällskapet valt ut fyra noveller vardera ur samlingarna "Ungkarlar" (1904), "Olsson går i land" (1924) och "Mannen vid ratten" (1926). 


Lennart Leopold 
ger i Efterskrift intressanta upplysningar gällande de tolv nu publicerade novellerna, om geografisk lokalisering och om samtidens mottagande av de olika novellsamlingarna.  Han nämner exempelvis att  "Ungkarlar" är en originalbok, i den meningen att novellerna där inte hade varit publicerade tidigare. Detta till skillnad mot "Olsson går i land" och "Mannen vid ratten". 

Två av novellerna i "Olsson går i land", Silvio och hans Bianca liksom Teodor, har tidigare publicerats i författarföreningens jultidning Vintergatan 1922 resp. i DN:s julnummer 1923.

Möjligen är En räddningsbragd ur "Mannen vid ratten" en originalnovell, då Red. inte har kunnat finna någon tidigare publicering.


Gustaf Hellström-sällskapet har med sina nu totalt sju böcker i Sällskapets skriftserie åstadkommit något ytterst värdefullt, 
för alla som är intresserade av historia och samhällsfrågor. Böckerna kan berika såväl allmänna som privata referensbibliotek. Här har var och en som arbetar med undervisning en rik källa att ösa ur och Gustaf Hellströms skönlitterärt färgade journalistik, från många av 1900-talets historiska platser med avgörande skeenden, gör att läsningen blir medryckande. 

Gustaf Hellström var verksam i Dagens Nyheter under nästan ett halvt århundrade och det han därigenom förmedlar är sakkunnigt, klokt övervägt, belärande och i språket lättillgängligt.

"Det är svårt att tänka sig ett mer perfekt reportage" skrev Jolo om Gustaf Hellströms Tysklandsbrev, som den första boken i Sällskapets skriftserie handlar om, men detta omdöme kan lika väl gälla för skriftseriens alla delar. Kunniga kännare av Gustaf Hellströms författarskap lämnar i skriftseriens böcker, liksom i Sällskapets fylliga MEDLEMSBLAD, informativa och värdefulla kommentarer.

Glädjande nog har nu i skriftseriens sjunde bok turen kommit till novellisten Gustaf Hellström, där hans goda gåvor som karaktärsskildrare kommer fram. Ett genomgående drag är att Gustaf Hellströms sympatier finns hos människor, som på olika sätt har det svårt. Bertil Malmberg, som 1953 efterträdde Gustaf Hellström på stol nr 18 i Svenska Akademien, nämner i sitt inträdestal att Gustaf Hellström hade sympatier för vanlottade. "Redan som gymnasist hade han - känslo- och stämningsmässigt - attraherats av mullret ur samhällsdjupen, och studieåren i Lund hade ytterligare befäst hans radikalism. Den kan spåras med större eller mindre tydlighet under hela hans liv".  (s. 15)

MORGONSTÄMNING och andra noveller innehåller Förord och Efterskrift av Lennart Leopold 
Ur Ungkarlar (1904)

Morgonstämning
Herrarna Svenning 
En dubblett
Före giftermålet

Ur Olsson går i land (1924)
Silvio och hans Bianca
Ätenskapsskolan 
Teodor
Olsson går i land 


Ur Mannen vid ratten (1926)

Mannen vid ratten 
Triangeln 
Fru Pettersson 
En räddningsbragd


"Jag tycker mycket om folk som tänker" 
 "Folk som tänker, jag tycker mycket om folk som tänker", säger Harry Martinson i en intervju där han talar om liv och diktande (18.11.1952 Harry Martinson-sällskapet & Radio Blekinge).

I Gustaf Hellströms noveller finns mycket tänkande, som kan utgöra material för studium och fördjupande samtal. Ett exempel på detta är att under Kulturarvsdagen 2016 i Harry Martinsons skola i Nebbeboda, med temat TIDENS RÖRELSER, berördes ämnet andlighet, utifrån de händelser som skildras i Gustaf Hellströms novell Träbenet ur trilogin Kaos 1907 och i Harry Martinsons självbiografiska roman "Nässlorna blomma" 1935.

Den sedelärande och troskyldiga andliga visan "Lilla Anna", som frälsningssoldaten Josefina i novellen "Träbenet" lär ut till den hårt prövade Bohlin, som lever i extrem trasighet, har såväl i text som innehåll, en direkt motsvarighet i visan "Martyrflickan", som sockenbarnet Martin sjunger när han lämnat Tollene gård och vandrar till Norda, grubblar och tycker synd om sig själv "för att han var på socknen". 

"Lyssna till! Jag vill förtälja 
om en lite späd martyr, 
som med Jesus i sitt hjärta
var ett ljus som klippans fyr". 

Gustaf Hellström skriver:
"I denna lilla sång tyckte sig Bohlin ha funnit det uttryck han sökte för allt det, som tryckte honom". 

Harry Martinson låter i "Nässlorna blomma"  det sorgsna sockenbarnet Martin sjunga sig till tröst i "Martyrflickan":

"Lyssna nu, jag vill berätta
om en liten späd martyr
som i söndagsskolan lärde
älska Jesus, barnens vän". 

Berättelserna handlar i mycket om de stora livsfrågorna, vilja, personligt ansvar, skuld, nåd och frälsning, som Gustaf Hellström och Harry Martinson väl känner och förmår att skildra med psykologisk realism. Hos båda finns, uppenbart och dolt, självbiografiska drag. 
Varje läsare hittar i Gustaf Hellströms noveller sina igenkännanden från Hellströms romaner, kanske främst hos huvudpersonen i de sju mer eller mindre självbiografiska och utlämnande böckerna om Stellan Petreus. Av texten här i bloggen framgår erkännande uppskattning av Gustaf Hellströms novell "Träbenet" ur trilogin "Kaos". Något motsvarande kan gälla särskilt för fyra av de nu totalt tolv presenterade novellerna i Gustaf Hellström-sällskapets 
skriftserie bok nummer 7: 
Morgonstämning
Teodor
Olsson går i land
Mannen vid ratten 

Vid inträdet i Svenska Akademien år 1949 skrev Harry Martinson  till Gustaf Hellström: "Det känns tryggt att veta, att Du sitter där". Hur deras samarbete där var, kunde kanske vara något för Gustaf Hellström-sällskapet att vidare utforska och informera om. Harry Martinson-sällskapet har på Vekerum förlag till sitt 30-årsjubileum 2014, utgivit en skrift om "Harry Martinson i Svenska Akademien"  och en motsvarande om Gustaf Hellström  i Svenska Akademin 1942-1953 vore välkommen. Vilka direktörstal höll Gustaf Hellström och hur utformades dessa? Intressant är att notera, att medan Gustaf Hellström och  Harry Martinson samarbetade i Svenska Akademien 1949-1953, och då hade möjlighet att påverka Nobelpris i litteratur, gavs priser till humanitetens och tankefrihetens förkämpar Bertrand Russel 1950, Pär Lagerkvist 1951 och Winston Churchill 1953.

Volym 6 (2018)
Kriget, Wilson och freden
Gustaf Hellström i Amerika 1918-20
Red. Roland Persson och Lennart Leopold 

Volym 5 (2017)
Resa i Stalins Ryssland 

Gustaf Hellströms reportage från
Sovjetunionen sommaren 1937
Red. Sigurd Rothstein och Lennart Leopold 

Volym 4 (2016)
Reporter i världens största stad
Gustaf Hellström i London 1907–1910
Red. Lennart Leopold, Disa Lundgren 
och Jane Mattisson Ekstam

Volym 3 (2015)
Världsreportern från Kristianstad
Kring Gustaf Hellströms journalistik i Dagens Nyheter
Red. Lennart Leopold och Roland Persson 

Volym 2 (2014)
1½ mil härifrån står världens största slag
Gustaf Hellström som korrespondent i
första världskrigets Frankrike
Red. Lennart Leopold och Sigurd Rothstein 

Volym 1 (2013)
Gustaf Hellström i tredje riket
Vittnesmål från Hitlers nya Tyskland
 Red. Lennart Leopold och Sigurd Rothstein 




Gustaf Hellström-sällskapets medlemsblad
kan laddas ner från sällskapets hemsida

Rune Liljenrud 


torsdag 9 juli 2020

Gåvor till Författarmuséet i Jämshög


Katalin Hajas tillsammans med
 Ing-Mari och Bengt Bejmar 
på Författarmuséet i Jämshög 

Idag har Författarmuséet i Jämshög fått några fina gåvor från Katalin Hajas. Det är bl.a två tavlor som hon målat, en som hon kallat Aniara och en som inspirerats av Martinsons dikt Fjärilen. Tavlorna kommer snart att finnas upphängda i Martinsonrummet på Hembygdsgården. Katalin Hajas har även tonsatt den text av Sven Edvin Salje som finns på en av kyrkklockorna i Jämshög. Den framförde hon på piano. En fin text som förhoppningsvis kommer att spelas även i kyrkan så småningom.





I klocktornet i Jämshögs kyrka hänger två klockor. Den större, som blev installerad år 1988, har en inskription med ord av Sven Edvin Salje:

Min malm vill sjunga Ditt lov, o Herre.

Min ton må trösta, glädja och vägleda 
den som söker stigen upp mot 
Guds blommande ängder.


Bengt Bejmar 

måndag 22 juni 2020

"Den epidemi som påverkat Europas författare mest är tuberkulosen", skriver Ulrika Knutson i reportage i ABF:s tidning Fönstret (Nr 2.2020), om böcker som berör fruktade farsoter



Omslag av Svenolov Ehrén

Delfinbok skriver om Harry Martinson: "Med Nässlorna blomma har han gett oss en mirakulöst rik och ärlig skildring av sin fattiga barndom och uppväxt". Tuberkulosen härjade. Martins far Olav dog i tuberkulos, så även storasystern Inez och tuberkulosen grasserade i stenhuggeriet, som "levde på de döda. Allt gick där i gravarnas och gravvårdarnas tecken". 
Omskakande stark är inte minst skildringen av Martins rädslor för sjukdomen under tiden på ÅLDERDOMSHEM AV STEN , där han fått gott förtroende för Syster Tyra, och så hans hjärtskärande sorg "då nervfeberepidemien ryckte in i trakten", Tyra insjuknar, hamnar på den fullbelagda sjukstugan bland "mycket dåliga". 
På grund av epidemiens svårartade karaktär äro besök tills vidare icke tillåtna, stod det på en pappersskylt, som hängde på den vita grinden vid ingången. - "Lever Fröken Tyra? skrek han hest. Lever hon? Lever hon! Jag vill veta om hon  l e v e r ! ! ! " 
En vikariefröken är där.
"Han bultade med de knutna nävarna mot hennes bröst, bultade, bankade tills det tvingades, trycktes och pressades ur henne allt det han inte v i l l e  höra:
- Nej! Hon är  död!!! "

"Livet gjorde mycket för att svika Er, men ni svek inte livet". Så formulerade sig Sigfrid Siwertz när han hälsade Harry Martinson välkommen in i Svenska Akademien på stol 15 år 1949. Epilogen ur Nässlorna blomma kan omöjligen tänkas i en starkare kontrast.

Ulrika Knutson påminner i sin artikel  i ABF:s FÖNSTRET om tio böcker om fruktade farsoter, bl.a BIBELNS ANDRA MOSEBOK, EXODUS med pesten under israeliternas fångenskap och uttaget ur Egypten, Johan Olof Wallins DÖDENS ENGEL, Selma Lagerlöfs KÖRKARLEN och Torgny Lindgrens PÖLSAN. Av de tio böcker hon nämner om fruktade farsoter är det kanske ändå Albert Camus PESTEN (1947) som nu är mest läst. Alf Elmberg skriver i en blogg nyligen, att han nu läser den pestromanen för tredje eller fjärde gången. Boken handlar om nazisternas ockupation av Frankrike, en synlig fiende. Nu läses boken med tankarna kretsande kring osynlig fiende, Coronavirus COVID-19. 

I en blogg på Midsommardagen lyfter Marianne Westholm hoppfullt blicken och manar: "Corona eller inte, låt oss gå ut i den ljumma juninatten och där lyssna till Harry Martinsons klassiska dikt Juninatten (Cikada,1953) Så lätt, så ljus, så rofylld utan något som skaver." Gädje också att som Dagens Dikt  i SR Midsommardagen lästes Juninatten:

Juninatten

Nu går solen knappast ner,
bländar bara av sitt sken.
Skymningsbård blir gryningstimme
varken tidig eller sen.


Insjön håller kvällens ljus
glidande på vattenspegeln
eller vacklande på vågor
som långt innan de ha mörknat
spegla morgonsolens lågor.


Juni natt blir aldrig av,
liknar mest en daggig dag.
Slöjlikt lyfter sig dess skymning

och bärs bort på ljusa hav.

HARRY MARTINSON: Ur Cikada


Med bilder ur den sköna sommarns natur tolkar Harry Martinson ett ljust hopp:




MIDSOMMARDRÖMMEN

När solen ger sommarn dess flöden

då uppväcker näktergalen
de drömmar vi hopat kring döden
som midsommarmyter i dalen.

Då viskas att en gång när döden
oss söver med skuggornas eter
församla sig vårar och somrar
till ändlösa saligheter.

Då föras de samman likt hjordar
de skingrade somrarnas dagar
och bilda tillsammans den sommar
som härskar i eviga hagar.

HARRY MARTINSON: Ur Gränsen i Thule

Rune Liljenrud