måndag 28 oktober 2013

BERÄTTARKRAFT I OLOFSTRÖM

 
Så en tanke - skörda en historia
Varje liten rännil av tankar, minnen och drömmar kan bli en betydelsefull berättelse.
Berättarkraft väcker lusten att läsa, skriva och berätta.
I mötet mellan konstformens olika utövare spirar nya gemenskaper och inspiration.
 
(Citat ur inledningen för programfoldern BERÄTTARKRAFT)
 
Lördag 26 oktober under BERÄTTARKRAFT 2013, höll författare och litteraturvetare Karl Lindqvist, i Harry Martinson-rummet på Olofströms bibliotek, en mycket belärande föreläsning Lille Martin och Kjell Loväng - Berättarstilar hos Harry Martinson och Sven Edvin Salje. Han uppehöll sig främst vid böckerna  Harry Martinson: Nässlorna blomma (1935) och Sven Edvin Salje: På dessa skuldror (1942), som filmatiserades 1948. 
 

Karl Lindqvist (bild), Jönköping har ett stort författarskap. År 1980 framlade han vid Uppsala universitet avhandlingen Individ grupp gemenskap: Studier i de unga tiotalisternas litteratur. Den behandlar främst Ludvig Nordström samt Elin Wägner, som han också skriver om i antologin Elin Wägner - Det första fotstegets moder (2009). Tillsammans med Anders Lindqvist svarar han för ett studiematerial för gymnasiet Människans texter: Litteraturen (2012). Till detta material hör också en webbdel. 
 
 
I Harry Martinsons Nässlorna blomma är huvudpersonen Martin ett barn med mycket av svåra självbiografiska minnen från författaren, som han på Moas torp Johannesdal i Ösmo, samlade krafter till att bearbeta för att kunna berätta. Tryggheten som Harry upplever på Moas torp gör att han kan skriva om sin svåra barndom, som genom Martin alltifrån han är tre år, bearbetas och beskrivs såväl konkret utifrån som inlevande inifrån med inre monolog. Det är fantasin som räddar Harry Martinson i hans svåra uppväxt, framhöll Karl Lindqvist i sitt föredrag.    
 

År 1941 inbjöd Lantbruksförbundets Tidskriftsaktiebolag (LTs förlag) till romanpristävlan med verk som "böra behandla den svenska jordbruksbefolkningens liv och gärning i nutiden". Tävlingstiden utgick 15 maj 1942. Prissumman var 10.000 kr att fördelas på ett första pris om 5.000 kr, ett andra på 3.000 kr och ett tredje på 2.000 kr. I juryn som skulle döma ingick förutom LTs representanter också författarna Vilhelm Moberg, Albert Viksten och Irja Browallius.
 
Karl Lindqvist menade i sitt föredrag under BERÄTTARKRAFT att det var Vilhelm Moberg som gav utslaget, så att Sven Edvin Salje erhöll första pris i tävlingen för bidraget På dessa skuldror (1942) och därmed var Sven Edvin Salje berömd och hans kommande stora författarskap om Familjen Loväng i Motorpa by påbörjat. På dessa skuldror filmatiserades 1948 med bl.a. Ulf Palme, Holger Löwenadler och Anita Björk som skådespelare.
 
Huvudpersonen Kjell Loväng i På dessa skuldror är en vuxen, i jämförelse med Martin, som är ett barn i Harry Martinsons Nässlorna blomma. Båda berättelserna påverkas av uppväxt, natur, arbete och människor. Martin mister sin far vid sex års ålder och Sven Edvins Saljes far dog då Sven Edvin var 16 år gammal. Hur skulle det bli?

Martin genomlever sin svåra uppväxt i hembyn, buren av en längtan att komma bort därifrån. Det är en markering i att Harry Martinsons fortsättning på barndomsskildringen Nässlorna blomma heter just Vägen ut. Då är han 16 år och Harry Martinson hade aldrig tanke på att vilja komma tillbaka och leva i det han lämnat. Nässlorna blomma slutar, och måste sluta mörkt efter den uppgörelse med sin barndom som Harry Martinson orkat med att göra i boken, som han inleder med "Jag frös vid min barndoms härd". Boken slutar i besvikelsen på "Ålderdomshem av sten", där Martin börjat känna en spirande trygghet i föreståndarinnan Fröken Tyras omsorg om honom, men hon skördas av den svårartade nervfeberepidemin som härjar i bygden och boken slutar med att Vikarie-Fröken svarar på Martins förtvivlade fråga "Lever Fröken Tyra?" med "det han inte ville höra:  - Nej! Hon är död!!!"
 
Efter att en tid ha arbetat som spårvagnskonduktör i Stockholm återvänder Kjell Loväng hem till sin barndoms by och hemgården, som under tiden vanskötts och han satsar all sin kraft på att resa gården ur förfallet. Tillsammans med sin livskamrat Birgit ser han framåt, trots alla motgångar, och hoppfullt slutar På dessa skuldror med att Kjell och Birgit låter blicken glida "bort till ett par grå spåntak och en vitrappad gråstensskorsten, som sticker upp ur högsommargrönskan. Där är det de ska börja." 
 
 
Karl Lindqvist gjorde i sitt föredrag under BERÄTTARKRAFT  Lille Martin och Kjell Loväng - Berättarstilar hos Harry Martinson och Sven Edvin Salje flera hänvisningar till Staffan Söderbloms bok HARRY MARTINSON (1994) och Kars-Fredrik Björns bok  SJUNG DIG SJÄLV EN SÅNG (1981)

Staffan Söderblom, professor i litterär gestaltning vid Göteborgs universitet, föreläste under årshögtiden i Stockholm 4 maj 2013 över ämnet "Harry Martinson - hemlöshetens diktare" och inledde med Harry Martinsons dikt "Hembyn", en dikt som tidigt var med och formade föreställningen om hans författarskap.
 
  
 
Karl-Fredrik Björn var den förste utanför familjen som läste Sven Edvin Saljes prisroman På dessa skuldror och han skrev manus till filmen efter romanen som hade premiär i oktober 1948, alltså i år för 65 år sedan.

 
Halva texten är läsarens: Om författande och reception av litterär text  är titeln på en bok av Karl Lindqvist (1996) och han fick varmt tacksamma applåder för sin föreläsning Lille Martin och Kjell Loväng - Berättarstilar hos Harry Martinson och Sven Edvin Salje under BERÄTTARKRAFT 2013 i Olofström. Vid omläsning av böckerna Harry Martinsons Nässlorna blomma och Sven Edvin Saljes På dessa skuldror ger Karl Lindqvist god hjälp vid "reception av litterär text".  

Olofström kommuns kulturchef Elisabeth Jansson, som är styrelsesuppleant i Harry Martinson-sällskapet överlämnade från Olofströms kommun, utsedd av SKTF/Vision till årets kulturkommun 2013, en innehållsrik kasse med "litterärt godis", bl.a. boken Utflykt i tiden ~ Olofströmsbor berättar om bygdens historia. Boken innehåller vidare läsning om Harry Martinson och Sven Edvin Salje  liksom om många andra personligheter i denna kulturrika bygd!

Rune Liljenrud
 
  

fredag 25 oktober 2013

Ett "loppisfynd" med anknytning till HARRY MARTINSON

 
KARLSKRONA Hoglandspark
 
Harry Martinson-sällskapets majdagar 2012 på Jämshögs folkhögskola avslutades med en söndagsutflykt till Karlskrona, där programmet bl.a. innefattade en samling i Hoglands park vid Gunnar Nilssons staty "Blekingeflickan", som invigdes Pingstafton 1960 av Harry Martinson. Harriet och Eva Martinson berättade om invigningen och om detta finns att läsa i Doris Nr 22/2012.
 
Mitt "loppisfynd" med anknytning till HARRY MARTINSON handlar om just detta. I Tolg, inte långt från Elin Wägners "Lilla Björka"  i Småland, fanns i en bok som jag inhandlat ett vykort visande "Blekingeflickan" i Hoglands park i Karlskrona.  Kortet är daterat 6/7 (årtal oklart) och adresserat till en mottagare i Vislanda. Frimärke 10 öre med bild av kung Gustaf V.
 
Det hade varit mycket diskussion innan "Blekingeflickan" kunde invigas och just på denna plats. Karlskronafullmäktige 1955 började diskutera frågan om ett nytt offentligt konstverk i Hoglands park, men i Hoglands park fanns redan marmorskulpturen av Karl XIII som togaklädd romersk imperator sedan 1902. Var det möjligt att flytta på honom? Nej! Kungen fick stå kvar trots att han vände ryggen åt "Blekingeflickan" i brons, som slutligen kunde invigas av Harry Martinson Pingstafton 1960 och som då konstaterade att Sverige fått ett nytt konstverk av rang. Marinens musikkår berikade högtiden.
 
Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet skriver den 5 juni 1960 om talet vid invigningen av  "Blekingeflickan" att Harry Martinson funnit hur skulptören Gunnar Nilsson lyckats få fram inte bara en symbol för Blekinge som "de små detaljernas landskap". Också den mindre kända men ändå så påtagliga kärva sidan av Blekinge återspeglas i fontänanläggningen, havets Blekinge, stenhuggeriets Blekinge. 
 
Rune Liljenrud

söndag 20 oktober 2013

HARRY MARTINSON invigde, tillsammans med OLOF PALME, Stadsbiblioteket i Kristianstad den 13 januari 1966. GUSTAF HELLSTRÖM-rummet där tillkom efter donation av BRITT HELLSTRÖM, 30 år senare

 
Bild på Stadsbiblioteket
Stadsbiblioteket Kristianstad
 
I samband med invigningen den 13 januari 1966 av nya Stadsbiblioteket i Kristianstad med Bror Thornberg som arkitekt, hade Kristianstadsbladet ett samtal med Harry Martinson och i tidningen fredagen den 14 januari publiceras en artikel, undertecknad Call. (Bengt Carnevall), "Möte med Harry Martinson", där bl.a. detta finns att läsa  om Harry Martinson bland böckerna på Kristianstads nya Stadsbibliotek:
 
BIBLIOTEKET är som en lykta, den skall värma och lysa upp. Böckerna skall väljas med omsorg, man skall välja en bok som berikar ens vyer, livet är alldeles för kort för att man skall läsa underhållningsböcker. Man kan ta dessa som ett russin, men inte som huvudmål.
[...]
HARRY MARTINSON är en sällsynt ordriktig människa. Han fångar in ord och ordkonstellationer som vittnar om stark förtrogenhet med litteratur i dess riktiga bemärkelse, vittnesbörd från levande människor i en levande värld. Hans ord är mer än så, han formar inte meningarna till abstrakta och i viss mån stereotypa samlingar av ord, han formulerar dem och ger dem en egen valör, det är som just det ordet eller just den meningen sas för första gången.
Hans ord blir med andra ord poesi, meningarna får vingar och attribut som orden dagligen sällan utrustas med.  Hans konversation är något av en dikt, svindlande perspektiv än in i rymdåldern, än in i kulturhistorien, och detta med en intellektuell lätthet och rörlighet som aldrig känns påträngande, orden blir riktiga och väsentliga när han uttalar dem.
ATT SONA det förgångna, det är vår och framtidens största uppgift, säger han och pekar därvid på det ansvar vi har för allt skeendet. [...] Och tänka det måste vi göra, en människa som inte tänker hon är onyttig, inte bara för andra utan också för sig själv.
[...] Hans eget engagemang är så starkt att man tvingas lyssna, tvingas att själva börja tänka...  
 
Gustaf Hellström porträtterad av
 skolkamraten Axel Kleimer 1906,
samma år som Axel Kleimer
avslutade sina studier vid
Konstakademien i Stockholm
 
Gustaf Hellström-rummet fick sitt namn i samband med att Stadsbiblioteket i Kristianstad fick en donation av Britt Hellström. Till donationen var knutet villkoret att Gustaf Hellströms liv och verk skulle lyftas fram. Roland Persson var då bibliotekschef och den som mottog den glada donationsnyheten. Han vill nu minnas att donationen kom omkring 1996/97, alltså 30 år efter invigningen år 1966 av det nya Stadsbiblioteket i Kristianstad, som i samband med donationen anordnade ett seminarium kring Gustaf Hellströms liv och verk, gav ut en trycksak, tryckte upp diverse material, samt namngav rummet med dess målning till Gustaf Hellström.
 
 
Gustaf Hellström beskriver sin hemstad Kristianstad i bl.a. Snörmakare Lekholm får en idé, 1927 och Gustaf Hellström-sällskapet tar gärna emot andra litterära sällskap och visar på stadens många sevärdheter, som bl.a. de många litterära skyltarna i staden vittnar om.  
 


Norreport byggdes ursprungligen 1766
Till höger syns Norra kasern från 1760-talet
 
Frans G Bengtsson-sällskapet besöker oktober 2013 Kristianstad på sin höstutflykt för att lyssna till Gustaf Hellström-sällskapets ordförande Disa Lundgren tala om Athenaeum, där Frans G Bengtsson var en aktiv deltagare, både muntligt och skriftligt, liksom Fredrik Böök före honom och Birgitta Trotzig flera decennier senare. Gustaf Hellström var också medlem, men en betydligt stillsammare sådan. 
 
Våren 2014 kommer först Harry Martinson-sällskapet och sedan Hjalmar Söderberg-sällskapet för besök i det litterära Kristianstad.  
 
Rune Liljenrud
  

torsdag 3 oktober 2013

HARRY MARTINSONS BIBLIOGRAFI 2 har nu kommit och den presenterades på Bokmässan i Göteborg 26-29 sept. 2013

 
 
HARRY MARTINSONS BIBLIOGRAFI 1 av Carl-Otto von Sydow utkom 2005 som nr 40:1 Uppsala universitets Actaserie och den utgjorde Harry Martinson-sällskapets årsbok 2005. Boken är helt oumbärlig för varje läsare av och sökare i Harry Martinsons omfattande författarskap.
 
Omslaget är taget ur Harry Martinsons eget exemplar av Kap Farväl! från år 1933 och där står att läsa:   "Även i de färdigtryckta böckerna fortsatte Martinson att göra ändringar. Han smakade på orden, letade efter de mest talande bilderna och tyckte sig aldrig vara riktigt klar."
 
Carl-Otto von Sydow arbetade med en fortsättning som avsåg dels intervjuer och referat, dels översättningar av Martinsontexter. Han omkom tragiskt i en bilolycka 2010 innan hans bibliografiska arbete helt avslutats.

HARRY MARTINSONS BIBLIOGRAFI 2 utkom till Bokmässan i Göteborg 26-29 september 2013 och presenterades där, ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS 2013(ISBN 978-91-554-8397-5, ISSN 0346-7465 /AUU). Denna förkortade bibliografidel innehåller intervjuer och referat, ordnade och kommenterade av Xtina Wootz och Peter Ejdewall. Avsikten är att mera material framdeles skall nätpubliceras.
 
Register i Bibliografi 2:
 
Dagstidningar
Övriga publikationer
Intervjuare och referenter
Fotografier
Illustratörer
Personregister
Sak- och ortsregister
 
Främre omslaget till HARRY MARTINSONS BIBLIOGRAFI 2 bär bild av Idun-Veckojournalen 1963/10. Foto Lennart Nilsson / Scanpix (nr 593)
 
Varmt tack till var och en som arbetat för att färdigställa HARRY MARTINSONS BIBLIOGRAFI 2. Kommande nätpublicerat material förväntas med stor tacksamhet!
 
Rune Liljenrud