tisdag 28 juni 2016

Maskinmänniskans behov av gräspoesi på ängen



Slåtterkulturen vek undan för maskinerna i jordbruket. KOMPERSKULLA SLÅTTERÄNG är ett lysande exempel på kulturarv, ett pedagogiskt naturum. Ivar Björegren (till höger) och Åke Widfeldt (till vänster) förevisar örter och gräs, med Harry Martinsons hjälp.

Detta är ett återkommande och mycket uppskattat program under NÄSSELFROSSA! 

Idyllen vid KOMPERSKULLA SLÅTTERÄNG förstärktes denna gång av att en praktfull häst passerade oss och lät sitt gnäggande ljudligt höras.





ÄNGENS SÅNG

En blommande äng kan beskrivas bara av sina fjärilar,
bara rätt besjungas av sina bin.
Att hålla samman denna tusenflykt
och rätt urskilja biens sång
kan bara de feer som evigt övat.

HARRY MARTINSON: Ur Gräsen i Thule

Rutig buskmätare  Chiasmia slathrata


Glädjens art och sorgernas sortering

Efterlämnade dikter av Harry Martinson, utgivna och med förord av Paulina Helgeson, Litteraturbanken 2016.
Åke Widfeldt läste några av dessa dikter, som nu finns tillgängliga på nätet - Litteraturbanken


Linnés hund

Kunskap är för mig
både väg och njutningsmedel.
Under ständig läsning i
varje vrå och längs stråna
strövar jag i arternas dalar.
Snokar i bukter och nosar som en
letande stövare
i alla tuvor
tuggar gräs
och får del av ängens fina
kumarindoft.


Välkänt skeende

Vildbiet stannar dirrig i solljusets kägla
luktar  doftledande luft och finner doftens flyglar,
stannar mellan dessa och går framåt,
finner blomman som sände bud.
Detta är i fältet för den enes byteshandel: nektarbiets
och där glimmar punkten och stunden för den andres
bebådelse: blommans.
Gästen mutas av naturens mekanism att dricka sin egen instinkt
ur anordningar för ömsesidighet
och vad som är vilja och det som skall bli sällhet
tar plats  budbärarens kropp för resan till sin vän:
den blommande men i ärvda sinnen evigt levande
och innerligt älskade vännen.

Rune Liljenrud







Inga kommentarer: