HARRY MARTINSON: "Verkligheten är svår. Boye önskade den annorlunda." Ur KARAKTÄREN BOYE (Första gången publicerad i ”KARIN BOYE. Minnen och studier, 1942”.)

HARRY MARTINSON:s

"Karaktären Boye"

också publicerad i 
Karin Boyes liv och diktning X

           "Våren gryr i vinterns trakter

           där jag frös.

           Jag vill möta livets makter

           vapenlös."

(Ur HÄRDARNA, 1927)

                       

Karin Maria Boye

* född 26 oktober på Vasaplatsen 11 i Göteborg,

+ död natten till den 24 april 1941 i Alingsås / Nolby

 

Karin Boyes minne vårdas av Karin Boye Sällskapet, Fullersta Gård, Huddinge och Huddinge bibliotek. Sällskapets ändamål är att hålla Karin Boyes diktning aktuell, att ge den ytterligare spridning, att underlätta forskning samt uppmärksamma litterär och musikalisk produktion kring Karin Boyes författarskap.



Karin Boye Sällskapets Medlemsblad utkommer med tre nummer per år och Sällskapet har utgivit värdefulla Minnessskrift I-XIII Karin Boyes liv och diktning. Minnesbok nr 13 utkom vid årsskiftet 2017/18 och innehåller bl.a Karin Boyes sista novell "Den korrekta" och "Karin Boyes insats för att motverka den svenska nazismen", skriven av professor Jan Erik Björk, son till Leif Björk. Professor Johan Svedjedal skriver om "Karin Boyes förslag till pristagare inom Samfundet De Nio". Ledamöter i Sällskapets styrelse Lasse Camehagen och Jan Forsell skriver om "Alingsås - en trevlig stad med sorgliga minnen" och "Statyer och skulpturer av Karin Boye". Huddinge kommuns litterära pris till Karin Boyes minne gick år 2018 tilldelades författarna Elisabeth Hjort och Rasha Alqasin, som vardera fick mottaga 25 000 kronor. 

Harry Martinson och Karin Boye var goda vänner och efter nazisternas anfallskrig på Danmark och Norge 9 april 1940 med flera års plågsam ockupation därefter, samarbetade Harry Martinson och Karin Boye för att på olika sätt stödja våra lidande nordiska grannar. I oktober 1940 hölls en uppläsningsafton på Uppsala universitet till förmån för Norgehjälpen. Förutom Harry Martinson och Karin Boye medverkade också Karl Asplund, Johannes Enkelt, Karl-Gustaf Hildebrand och Gunnar Mascoll Silfverstolpe .
I januari 1941 anordnades i det ockuperade Danmark en svensk diktarvecka. Inbjudna författare var förutom Harry Martinson och Karin Boye också Hjalmar Gullberg och Sigfrid Siwertz. Karin Boye erbjöds en egen uppläsningskväll under bokveckan i Köpenhamn. I ett brev till Anna Ringenson, daterat Alingsås 9.1.41, oroar sig Karin Boye inför mötet i Köpenhamn och skriver: "...de har särskilt bett mig läsa ur Kallocain. Man får väl bara hoppas att inte nassarna griper mig och dräper mig."
I ett brev till Ebbe Linde, efter att Karin Boye avlidit natten till 24 april 1941, skriver Harry Martinson om den svenska författarveckan i Köpenhamn och Karin Boyes deltagare i den. "Hon brast i häftig gråt då vi lämnade Köpenhamns rådhussal efter den officiella avslutningen. Men stämningen var där så speciell: nordisk apoteos. […] Karin tillhörde dem man under alla förhållanden vill se levande."

I ANIARA ger karaktären Isagel en bild av Karin Boye och Harry Martinsons och Karin Boyes gemensamma upplevelse under författarmötet i det av nazisterna våldtagna Köpenhamn samt Karin Boyes reaktion på allt detta svåra, kan ses tolkat i ANIARA Sång 88:

Den klara andens Isagel bröt samman.
I hennes ögon kom en sjuk demon.
Pupillen vidgades mot själens källa.
Hon hörde rop och ekon fjärranfrån. 

Hon sade sig ha hört en röst som kallat
på henne med ett namn hon aldrig känt
och ropet hade ofta återskallat 
i Mimas salar sedan detta hänt.

Det kom från Mimas grav och så en natt
hon lydde rösten och när alla sov
hon smög till gravens kakel och där satt 
ett sändebud från evighetens hov.

[…]

Men då jag såg vartåt hon gled försökte 
jag hennes själ för andra tankar vinna.

*
Vår andes stöd, den rena tankens drottning 
för härlighetens rike sig beredde.

[…]

Osynlig för vårt öga gled hon undan
till trakten för De stora talens lagar
där eviga reserver finns att fånga
när slumpens nya välde så behagar.

HARRY MARTINSON: Ur ANIARA, Sång 88

I ett brev 17 maj 1941 till sin vän litteraturprofessorn Olle Holmberg, summerar Harry Martinson mycket erkännande om Karin Boye: "Hon var mig personligen ett stöd under många år och vi utbytte ständigt tankar då vi träffades. När jag låg på sjukhus besökte hon mig och dessa besök står nu framför mig som de starkaste minnena jag har av henne." 

Harry Martinson-sällskapet och Karin Boye Sällskapet har samarbete på olika sätt. I Harry Martinson-sällskapets styrelse ingår Paulina Helgeson, som år 2000 utgivit "KARIN BOYE - Ett verkligt jordiskt liv, Brev" samt år 2004 "HARRY MARTINSON - Poetiska törnbuskar i mängd, Brev 1929-1949".

Harry Martinson-sällskapet har i början av juni månad sin traditionella cikadaguidning och brukar då inbjuda Karin Boye Sällskapet. Från Harry Martinson-sällskapet deltog Göran Bäckstrand på Sundby herrgård den 17 juni 2018 och bidrog då med läsning ur Harry Martinsons diktsamling Cikada.  


"Karin Boye är ständigt aktuell" skriver ordförande i Karin Boye Sällskapet, Yvonne Philipsson i senaste Medlemsblad. Detta visas på många olika sätt.



Växjö var 21-23 september 2017 värd för en stor vävmässa, VÄV 2017 i Arenastaden /Tipshallen med flera program vid olika lokaler i staden. Vävmässan arrangeras på olika platser vart tredje år av Svenska Vävrådet. KHD - konst Hantverk Design Grimslövs Folkhögskola, bjöd på en vackert arrangerad textilutställning/installation, där man visade fram vävar, som inspirerats av Karin Boyes dikter ur "För trädets skull". En informativ folder med dikter eller utdrag av dikter skrivna av Karin Boye, samt vävarnas egna tankar/texter, förhöjde mycket värdet "Genomskinlig, klar och het, vackra mantel..." och gav hjälp för samtal om utställningen utifrån Karin Boyes diktsamling FÖR TRÄDETS SKULL.

"...en tillit till livets makter" 

Harry Martinsons ord ur "Karaktären Boye" aktualiseras:

"Tillit, förbehåll, väljande. Detta tresteg som i sig inneslöt hennes karaktärs paradox upprepade hon alltid. Hennes käraste ord var tillit, en tillit till livets makter, men denna tillit gömde en skygghet som blev till många förbehåll; ur förbehållen formade sig sedan hennes stränga väljande. Ibland ser vi bara tilliten, såsom i dikten: "Ja visst gör det ont när knoppar brister", och lägger inte märke till de förbehåll som ligger utsagda i själva bildvalet. [...] hon väljer en så tilltalande bild av själva bristningsprocessen att den går fram på ren skönhet. Få är de som kan motstå denna dikts bild av vårliga ängsliga knoppar som omedelbart försättes i en bild av kristallklara vattendroppar på en späd och vårlig gren. [...] De kristallklara vattendropparna står ett ögonblick och darrar på den späda kvisten, de tvekar och ängslas, men de dras neråt, de glider längs kvisten så långt det går, men snart skall de falla. Och nu sker det; de

glömmer att de skrämdes av det nya,
glömmer att de ängslades för färden -
känner en sekund sin största trygghet,
vilar i den tillit
                   som skapar världen."


Aftonbön 

Mina dagar du förvandlar

så från grus till ädla stenar.

Du får lyfta, du får bära, jag kan bara allting lämna.Tag mig, led mig, var mig nära! Ske mig vad du sen må ämna! 

KARIN BOYE: Ur diktsamlingen "Moln" 

Rune Liljenrud