måndag 12 maj 2014

Martinson lever!

Det händer verkligen mycket i Martinsonvärlden. För mig som ägnar en stor del av mitt liv åt Harry Martinson och hans efterlämnade texter har det nu varit några intensiva dagar.

Först mejlet i torsdags (8 maj) från Natalie som går i klass 8 A i Internationella Engelska Skolan i Linköping där hon ber om ”en djup information om Harry” som gett henne ”en ny syn på livet” och som öppnat ”en helt ny dörr”. Sedan fredagens kulturartikel i Expressen (med stor bild av Harry Martinson) där Per Wirtén under rubriken ”De utsattas liv väger lätt för majoriteten” funderar över plats- och personalbristen på våra sjukhus. Detta leder honom till Martinson som 1958 oroade sig över ”den råa nedskrotningsanda” som rådde och som också skrev: ”Det har kommit ett drag av förryckthet över oss alla/ett fegt medflaxande ovärdigt människan”.

 Karin Sverenius Holm
 och Ingvar Holm 
Så lördagens (10 maj) besök i Vik hos den legendariske martinsonkännaren Ingvar Holm och hans kära
hustru Karin Sverenius Holm, litteraturinspirerad konstnär av Guds nåde. Att i utställningshallen och ateljén Karinholm sitta och läsa och diskutera Martinson och Elsa Grave omgiven av dessa berusande konstverk var en stor och högtidlig upplevelse för mig. Och lika stor högtid blev det att flytta över till Ingvars kombinerade arbetsrum och ateljé prydd med hans egna målningar med motiv ur Shakespeares magiska värld. Där fick jag bl a höra honom berätta om sina möten med Harry Martinson och om sin nya bok om Shakespeare som ska publiceras till hösten. Ingvar, som redan 1960 skrev boken Harry Martinson. Myter Målningar Motiv, är utan tvekan den store föregångsmannen inom martinsonforskningen och har inspirerat mängder av andra forskare att arbeta vidare. Det var därför också helt naturligt att han blev Sällskapets förste ordförande när det startade 1984. Och än i dag kan man tillsammans med honom uppleva den magi som Martinsons texter besitter och som höstadieeleven Natalie i Linköping just börjat upptäcka.

När jag på söndagen lämnar den gata vid vilken Karinholm ligger noterar jag att den har ett ”martinsonskt” namn: Ängen. Martinson, ängens store diktare, skulle säkert med sitt blida leende på läpparna tacksamt noterat Karin och Ingvars adress: Ängen 6, Vik. Och inte långt därifrån sjöng en energisk näktergal invid ett blommande kastanjeträd som en av Ingvars förfäder planterat.

Solvig Oredson
Arrangemanget i Vik ingick Litteraturrundan, en stor skånsk satsning 10 -11maj. Så gjorde också ”Aniara vid Immelsjöns strand” som jag också besökte på söndagen. Här, nära den plats dit Harry Martinson rymde från pinorna på Norda gård försommaren 1915, hade annan martinsonkännare och förkunnare av hans texter, Solvig Oredson, samlat en stor skara intresserade lyssnare till en fängslande presentation av Martinsons ständigt aktuella diktepos Aniara. Och just aktualiteten i Aniaras budskap om en mänsklighet som kommit ur kurs lyfte Solvig fram på ett fint sätt. Man märkte att åhörarna verkligen tog till sig hennes tankar. Solvig, som tidigare varit sekreterare i Sällskapet, gör en stor insats genom att i tal och skrift sprida kännedomen om Martinsons texter. Hon är en av de många ”Martinsonambassadörer” som finns på olika håll i vårt land. Till hjälp hade hon denna sköna försommardag vid Immelns strand den fine musikern och sångaren Gunnar Olofsson.

Solvig citerade och visade påpassligt upp artikeln av kosmologen Max Tegmark i söndagens DN (11 maj) med rubriken ”Våra liv ger mening till hela universum”.  Detta påminner starkt om vår rymdpoet Martinson och hans tankar om kosmos. Ännu ett tecken på att Harry Martinson lever i dag. Detta kände jag så starkt när jag tog farväl av Skånes försommargrönskande bokskogar nära Martinsons födelsehem i Nyteboda.

2014-05-12                                                     Åke Widfeldt

Inga kommentarer: