Kärlekens ljus i förintelsens mörker

Högkomiker Sandon i rymderna
levde och gladde
.....
Vi tjöt när på scenen han kom med sin
trebenta kärra

Det är en stor glädje för oss i Harry Martinson-sällskapet att ungdomar intresserar sig för och arbetar med Harry Martinsons rika författarskap. Nu inför Julen 2008 vill jag lyfta fram en novell, som jag nyligen fått del av men som skrevs för tio år sedan, som ett specialarbete i svenska inom estet Es3f vid Fässbergsgymnasiet i Mölndal av en ung Camilla Prell, med Gunnel-Maria Palmqvist som handledare: ”Kärlekens ljus i förintelsens mörker - En novell i skuggan av Harry Martinsons Aniara.”

Camilla Prell nämner i ett förord att bland mörka sidor skymtas även glimtar av ljus i Aniaras sånger. Hon framhåller Martinsons förmåga att skildra kontrasterna mellan två stora makter och genom sin novell försöker hon förmedla och återskapa sin känsla angående de ljusa stunderna i mörkret på skeppet Aniara.

Specialarbetet är en parallellnovell till Aniara med personer därifrån invävda. Högkomikern Sandon ur Aniara (Sång 50) utgör en av huvudkaraktärerna och till hans motsats har tillskapats en oskuldsfull och bekymmerslös liten flicka. Ett vackert möte mellan de två bildar grund för novellens utveckling och förmedlar vad som Camilla Prell ”fann mest tilltalande i Martinsons beundransvärda rymdepos; det vackra i det fula, det mjuka i det hårda, det varma i det kalla, det lilla i det stora, glädjen i skräcken och framförallt ljuset i mörkret.”

Alla som upplevt Aniara med skådespelare Helge Skoog och kompositör Gunnar Edander, har därigenom mött en oförglömlig tolkning av Aniaras Sandon. Även i gruppen Xinombras föreställning "Aniara - människan och den stora flykten" i Lilla Gasklockan, Gävle har högkomikern Sandon extra mycket utrymme, vilket säkert uppskattas särskilt av ungdomar. Den unga Camilla Prells novell ”Kärlekens ljus i förintelsens mörker” bjuder överraskande och fascinerande tankar - aktuella inte minst nu i Juletid:

Kärlekens ljus i förintelsens mörker

Vid årshögtiden i Jämshög 2-4 maj 2008 medverkade två unga uppsatsförfattare, gymnasisterna vid Malmö Borgarskola Harry Granqvist och Martin Söderström, vars uppsatser då presenterades och nu finns utlagda på vår hemsida: ”Varför då detta blinda och mångerfarna hasardspel med milen och benen?” (Vägen till Klockrike) - En studie av civilisationskritikens betydelse för vägfararna i Harry Martinsons Vägen till Klockrike och Jack Kerouacs På drift respektive ”Men det finns inget skydd mot människan” (Aniara, sång 26) - En studie av civilisationskritiken i Harry Martinsons ”Aniara”.

Vid stundande årshögtid 8-10 maj 2009 i Klockrike kommer ännu en ung uppsatsförfattares arbete att fokuseras. Semir Susic från Stockholms Universitet redovisar då sitt arbete ”Harry Martinsons stilistiska upptäcksfärder - En stilstudie av debutdiktsamlingen Spökskepp" (1929). Hans essä därom, ur Stockholms universitets studentkårs tidning, Gaudeamus finns nu att läsa på vår hemsida inför 80-årsfirandet av Harry Martinsons debutdiktsamling Spökskepp, där sista diktstrofen är:

Det går ett mummel i karavanen,
vi stirra åter i ökensanden.
Det var en hägring, vårt mål Jordanen
är ännu långt bortom ökenranden.
Och fram i brännande ökenban -
går släktets eviga karavan.



God Julhelg
och
Gott Nytt År



Kärlekens ljus i förintelsens mörker


Rune Liljenrud