Selma Lagerlöf 150 år

Viktigare vore att se dig nära,
att se vad som just nu
skyndar eller dröjer hos ditt ansikte.
Om där ilar ett skratt
eller slocknar en glädjes stjärna.

Harry Martinson: Brev / De tusen dikternas bok

Selma Lagerlöf 150 år

Selma Lagerlöf, föddes 20 november 1858, alltså idag den 20 november 2008, för 150 år sedan. Hon föddes på Mårbacka i Värmland, där hon också avled 16 mars 1940. Hon blev fil. hedersdoktor vid Uppsala universitet 1907, den första kvinnan som fick Nobelpriset i litteratur 1909 och den första kvinnan i Svenska Akademien 1914. Debutromanen Gösta Berlings saga utgavs 1891. Den blev film 1924 i regi av Mauritz Stiller, med bl a Lars Hanson och Greta Garbo som skådespelare. Selma Lagerlöf tyckte inte om filmen, på grund av förändringar som gjorts i manus och i ett brev till Mauritz Stiller skriver hon "Ett färdigt verk bör man i film nöja sig med att följa som en rik och levande illustration utan att omskapa detsamma, utan att vilja göra det till något nytt".

Selma Lagerlöfs 1900-talsböcker fram till Nobelpriset och inträdet i Svenska Akademien, kan nu firas som 100-årsminnen i tät följd. År 2002 var det 100 år sedan Jerusalem utgavs och 2004 var det 100 år sedan Herr Arnes penningar samt Kristuslegender utgavs.

Vivi Edström, som ägnat ett långt forskarliv åt Selma Lagerlöfs författarskap, presenterade Herr Arnes penningar i ett värdefullt programhäfte inför pjäsen, som gavs på Dramaten i Stockholm under jubileumsåret med duktiga unga: Lucas Svensson - dramatiker, Birgitta Englin - regi, Jens Sethzman - scenbild och ljussättning. Bland alla goda skådespelare fanns Per Myrberg och Inga Landgré. I dramats epilog drog en livgivande vårstorm in över Dramatenscenens tillskapade ismur, så att det däri infrusna fartyget kunde komma loss. En stark dramatik skapades och blev till ett hoppets tecken för det godas seger.

År 2007 firades 100-minnet av Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige och i år är det En saga om en saga och andra sagor, som 100-årsjubilerar. Selma Lagerlöf fortsatte att skriva viktiga verk också efter Nobelpriset, såsom Liljecronas hem 1911, Körkarlen 1912 och Kejsaren av Portugallien 1914.

I många hem har nu Selma Lagerlöfs böcker fjärde generationens läsare. Då Århundradets svenska böcker röstades fram av svenska folket i SVT:s kulturprogram Röda rummet, våren 1998, så hamnade inte mindre än fem boktitlar av Selma Lagerlöf på topplistan. När Harry Martinson år 1958 i sin mästerliga prolog Vildgåsresan hyllar 100-årsminnet av Selma Lagerlöfs födelse, så använder han bl a vallmoblomman som symbol. Uthållig och ihärdigt prunkande vänder den tillbaka, år efter år. Så lever idag Selma Lagerlöfs diktning och den kommer att leva.

Brev
Vad vet jag väl
om du när detta läses
behöver frid eller storm.
Genom trädens kronor
faller sedan timmar och dagar snön
medan du kanske
har sol i din trakt.
Ändå är det inte därom jag frågar,
vad som händer i våra landskap.
Viktigare vore att se dig nära,
att se vad som just nu
skyndar eller dröjer hos ditt ansikte.
Om där ilar ett skratt
eller slocknar en glädjes stjärna.

Harry Martinson: De tusen dikternas bok, 2004

Att kunna ta del av en författares brevväxling, är som att äga ett personligt referensbibliotek. Bilden av Harry Martinsons liv och diktning djupnade, när Poetiska törnbuskar i mängd-Brev 1929-1949 / Urval och kommentarer av Paulina Helgeson, utkom under jubileumsåret Harry Martinson 100 år. Martinsons dikt Brev ur De tusen dikternas bok, kan ge motivation att ta del av vad Selma Lagerlöfs brev innehåller. Där finns mycket information om diktaren och hennes samtid, men det slutar inte därmed. Breven har mera att ge.

Viktigare vore att se dig nära,
att se vad som just nu
skyndar eller dröjer hos ditt ansikte.
Om där ilar ett skratt
eller slocknar en glädjes stjärna.

Selma Lagerlöf-sällskapet har gett ut två mycket värdefulla brevsamlingar, i urval av Ying Toijer-Nilsson. Brevböckerna har sammanlagt 677 sidor och pryds med fina Selma Lagerlöf-porträtt (ovan). Bland breven kan vi få insides information om bl a hur det var när Erik Axel Karlfeldt utsågs till Nobelpriset, men avböjde att ta emot det. Han tilldelades priset postumt år 1931.

Verner von Heidenstam är aktuell i flera av Selma Lagerlöf-breven. Akademiledamoten Torgny Lindgren, som tilldelats såväl Övralidspriset som Selma Lagerlöfs Litteraturpris, har i Legender tillägnat Selma och Verner en underfundig novell, som inte kan lämna någon oberörd.

Ying Toijer-Nilsson har senare, i samarbete med Selma Lagerlöf-sällskapet, gett ut Du lär mig att bli fri - Selma Lagerlöf skriver till Sophie Elkan. Ur öppenhjärtliga brev från 28 års brevväxling fram till författarinnan Sophie Elkans död, strömmar livsvisdom och humor, som får bilden av dem båda att respektfullt djupna. Ying Toijer-Nilsson har också samlat och kommenterat 201 brev från Selma Lagerlöf till modern. Från Selma Lagerlöfs samling på Kungliga Biblioteket KB i Stockholm, har vi mycket mera att vänta - när forskare mäktat att arbeta sig igenom det stora materialet och det kan få offentliggöras, med hänsyn tagen till donations- och sekretessbestämmelser.

Den praktfulla hatten som Selma bar, kan vi beundra så fort vi tar en 20-kronorssedel i vår hand. På sedelns baksida möter oss Nils Holgersson och då kan vi tänka på det som Vivi Edström skriver i sin bok Selma Lagerlöf, att Harry Martinsons Vägen till Klockrike är en Nils Holgersson i luffarperspektiv. Vägen till Klockrike kommer att fylla 60 år den 2 december i år, vilket Harry Martinson-sällskapet markerar vid stundande årshögtid, som förläggs till Klockrike 8-10 maj 2009.

Under jubileumsåret Harry Martinson 100 år anordnades en konstutställning på Valdemarsudde i Stockholm Harry Martinson och hans konstnärskrets. Ingvar Holm har i sin bok Harry Martinson i målarnas mitt tagit med en målning, gjord av Harry Martinson, som kan föra tankarna till Selmas hatt. Ingvar Holm skriver: Naturen får kvinnlig röst hos Harry Martinson och av naturens ting, blommor och djur byggdes bilden av kvinnan i oljemålningen ”Dam i lila hatt” från 1932. Det är som förvandlingsstycke en ny hyllning till moderligheten, urvagga och urcell, symbolen för trygghet, harmoni och hälsa.
Svenska Akademien (tidigare ägd av Ivar Lo Johansson).

Några rader ur Harry Martinsons hyllning i prologen Vildgåsresan till 100-årsminnet av Selma Lagerlöfs födelse får tolka en hyllning till Selma Lagerlöf också nu vid 150-årsminnet.
Vildgåsresan finns med i Harry Martinson-sällskapets årsbok 1994, Skillingtrycket och Vildgåsresan, sammanställd av Stefan Sandelin.

Nils Holgersson blev mer än blott en pojke
som fått en tomteörfil och förvandlats.
Han blev piloten i vår första flygdröm;
och sträckets väg från Skåne upp till Lappland
var (tecknad som den blev av lärarinnan)
den första flyglinje som världen hade.
.....
Från alla land där barnen lärt sig läsa
kom fler och fler och snart låg millioner
av barn bland skyarna och red mot Sarek.
.....
All myt och dikt har alltid älskat fåglar,
och henne som vi ärar här idag
skall alltid höra hop med unga resors flykt
och mytens fågelskara.


En blomma från Abbot Hans med lekbrodern från Öveds kloster och den blommande lustgården i Göingeskogen /
Till Selma Lagerlöfs 150-årsminne och 100-årsminnet av

Legenden om julrosorna,
ur En saga om en saga och andra sagor








Legenden om julrosorna
hör till Julhelgens läsning
i många hem.



Hälsningar
Jubileumsdagen / Selma Lagerlöf 150 år
Rune Liljenrud