Nyhetsflödet just nu handlar oroande om ett troligt sabotage på gasledningarna Nord Strem 1 och 2 öster om danska ön Bornholm. Havet är i uppror där gas nu läcker.

 

Harry Martinsons Gåtan 

ur "Dikter om ljus och mörker"

 reser de svåra frågorna

"hur ser det ut på hav 

när mänskans saga slutat 

och minnet klingat av"

Debutromanen ”Kromosomparken” av Jonas Gren, efter hans angelägna diktsamlingar och pris 2014 av Harry Martinson-sällskapet för hans diktning i Harry Martinson-sällskapets skrivartävling "I dialog med Harry Martinson", känns  viktig. 

Jonas Grens ”Kromosomparken” är dystopisk ett par decenniers Sverige framåt i tiden.  Världen har gett upp om att nå utsläppsmålen och i stället försöker man att med avancerad teknik leda ut värmen i atmosfären. Ingen vet dock vad sådant "utsläpp" kan få för konsekvenser, men allt måste pröas. 

Under långa konferenser diskuteras för att rädda vad som räddas kan. "En tanke var att lasta upp lagom mycket reflekterande partiklar i stratosfären så att den värmehöjning växthusgaserna orsakade balanserades av parasollet. /.../ Småskaliga försök att skjuta upp partiklar hade gjorts. Man hade kört klimatmodeller med aerosoler. Resultaten var blandade, frågan stod och vägde.  Ledarna för vissa länder som drabbats av fallande skördar och dödlig hetta, som Indien och Australien, ställde sig försiktigt positiva. Motståndet var starkt bland många klimatforskare och hos miljörörelsen och urfolk."

"Den här teknologin är inget annat än ändhållplatsen för en månghundraårig dröm om kontroll. Förstår vi riskerna? Vad händer om en stormakt drabbas av torka på grund av en klimatmanipulation som en annan stormakt genomfört? Vem tar ansvar för detta krig i himlen?... Vi får inte, vi kan inte, ta makten över naturen. Jorden slår alltid tillbaka."

Harry Martinsons dikt Idéerna letar efter svar

ur "Dikter om ljus och mörker"

Idéerna 

Lyftade över den verklighet 

som spränger och sönderspränger 

svävar idéerna rädda att bli tillämpade, 

skrämda inför perspektivet att bli verktyg 

för hårdare välden. 

Hellre svävar de 

vässade som cirrusskyar,

en skingrad fenixfågels

frostiga vingpennor

doppade i tankeskrift

i flyende hav.

Jonas Gren är en viktig miljöröst också som romanförfattare. Starkast når dock hans budskap fram i lyriken. Det är som Harry Martinson menar, att "om det riktigt svåra skriver man dikter, av den anledningen att man kommer lättast fram till att det måste antydas och att andra ska tänka vidare över samma problem."

Rune Liljenrud