Striden för livet och friden i aftonen
mötas i solnedgången.
Ängarnas surr och utbredda vapenrassel
faller till tystnad i tuvornas gräs.
Koltrasten håller ett vackert tal om vapenstillestånd.
Daggsvalt avsynar den kistsvarta snigeln
spåren av dagen som varit.
Vi var några vänner av Harry Martinsons rika diktning som i dag 12 juni samlats i Alvesta, där vi i Sällskapets Arbetsutskott brukade mötas under Åke Widfeldts ordförandeår för våra överläggningar om Sällskapets arbete.
I dag som alltid annars, har Åke någon text av Harry Martinson aktuell, i dag ur TUVOR och därtill Åkes kommentar till Bob Jonsons dikt
KOLTRAST
Vaknar, öppnar ett fönster.
Lyssnar till koltrastens
sång.
I sången blandas nutid
med tid som var en gång.
Runt sången sprids ett väsen
släkt med denna gåta
att kärlek blott förunnas
den som kan förlåta.
Tidlös är den tid
som alla tider ser.
Och tidlös är den sång
som koltrasten oss ger."Tack, Bob Jonson, för din fina dikt om koltrastens tidlösa sång som vi nu får njuta av i denna sköna försommartid. Harry Martinson har, vad jag vet, inte skrivit någon hel dikt om koltrasten, men i ”Striden för livet” (Tuvor, 1973) ägnar han en rad åt denna storsångare: ”Koltrasten håller ett vackert tal om vapenstillestånd” som en effektfull kontrast till ängarnas och dess insekters ”vapenrassel”. Och det är väl just en påminnelse om vapenstillestånd vi behöver i de ofredstider vi nu upplever!"
Åke Widfeldt
Vår gemenskap avslutades med Musikgudstjänst i Lekaryds medeltidskyrka, som har genomgått en väl genomförd inre renovering. Alvestakonstnären Sven Joanns fina glasfönster där, Såningsmannen med budskap om god sådd, skörd och ansvar, är nära andemeningen i Harry Martinsons diktning. I den sjungna Trosbekännelsens ord Sv.ps 766 ges kampglöd och identitet:
Jag tror på en Gud som är helig och varm,
som ger kampglöd och identitet.
En helande Gud som gör trasigt till helt,
som stärker till medvetenhet.
Rune Liljenrud
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar