söndag 8 november 2020

"Stororden" i motiveringen till Harry Martinsons Nobelpris i litteratur 1974 finns redan i Ivar Lo-Johanssons snabbporträtt av Harry Martinson i Spektrum 1932. "Stororden" berör på djupet existensens grundfundament.

Artisten Staffan Hellstrand, född 1956 i Stockholm, välkänd musiker, uppskattad låtskrivare och skivproducent, var middagsvärd nu den 6 november i Tv-program Go'kväll. Platsen var Ivar Lo:s park högt uppe på Mariaberget med underbart vacker utsikt över Stockholm och med författaren och portalfiguren i svensk arbetardiktning Ivar Lo-Johansson som första middagsgäst. (*1901 i Ösmo, +1990 i Stockholm)  Ivar Lo:s far var analfabet och kom från väldigt fattiga förhållanden. Tidigt bestämde sig Ivar Lo för att bli författare. Han var självlärd, otroligt bildad, hade ett fint språk och en klar mission med det han skrev. Ivar Lo har verkligen något att säga och han har  varit en stor inspirationskälla, framhåller Staffan Hellstrand, som har en personlig koppling till Ivar Lo, som han också har skrivit en hyllningssång till. 

Go'kväll-programmet med Staffan Hellstrand och Ivar Lo-Johansson aktualiserar Ivar Lo:s bok "Författaren", som fördjupar bilden av arbetardiktarnas villkor vid tiden omkring den stora Stockholmsutställningen 1930 och dess värderingar.


Ivar Lo-Johansson formulerar sig redan år 1932 på ett sätt, som för tankarna till motiveringen för Nobelpriset i litteratur 42 år senare, 1974 till Harry Martinson"för ett författarskap som fångar daggdroppen och speglar kosmos".

Ivar Lo-Johansson skriver redan år 1932 i Spektrum om "vår nya stora poet" Harry Martinson, "att han i nya symboler och på ett ytterst fängslande sätt företagit den gamla resan från vattendroppen till kosmos."

"Daggdroppen" i motiveringen för Nobelpris kan ses som ett diminutiv för "vattendroppen" i Ivar Lo:s text, en förminskningsform för att uttrycka känsla av respekt, ett erkännande av Harry Martinsons stora kunnande om vatten som helt livsnödvändigt element. Hans djupa insikter om kosmos är rymdeposet Aniara ett varnande bevis för. Han tolkar detta i ett förord: "Aniara handlar om allt som vi inte personligen bemästrar, men som vi ändå ingår i och sammanhör med. Hur vi än lever så sker det inom ramar som på ett eller annat sätt är obevekligt bestämda." 


Ivar Lo-Johansson slutar sitt snabbporträtt av Harry Martinson i Spektrum, 1932 på detta klarsynt framåtblickande sätt: "Han tillhör det slaget författare som är nyskapande. Han har sådant som för en del i förstone ter sig som brister. Pass opp där! Det är ur sådant det brukar växa fram något som gör världen rikare."

Frimärke IVAR LO-JOHANSSON Sverige 2001 Inrikes brev 

Rune Liljenrud

Inga kommentarer: