onsdag 11 december 2019

RYMDENS ALFABET ~ av Maria Küchen ~ viktig läsning för PILGRIM under Klimatmötet i Madrid



"Apollo II var den första bemannade månlandningen. Ett halvår tidigare, julen 1968, hade Apollo 8 skrivit rymdhistoria genom att bryta sig loss från jordgravitationen och lägga sig i omlopp kring en annan himlakropp - månen.
   Alla som framtill dess hade skjutits upp i rymden, från Gagarin och framåt, hade stannat i bana kring vår planet. De hade befunnit sig så nära jorden att de inte riktigt fick något utifrånperspektiv. Fotografierna som sändes hem från Apollo 8 innebar något helt nytt.
   För första gången såg mänskligheten sitt gemensamma hem långt utifrån rymden - en oändligt ensam himlakropp omgiven av mörker.
   Apollo 8:s astronauter var djupt tagna av the overview effect och ville högtidlighålla den. Julafton 1968 läste de därför början på skapelseberättelsen från sin kapsel. Via radio nådde uppläsningen uppdragskontrollen i Houston i Texas och sändes vidare världen över. Idag finns den tillgänglig på You Tube, man kan söka på 'Apollo 8 Bible'. Ödsligheten i skapelseberättelsens början fick en ny dimension när orden förmedlades från månen till jorden, ledsagade av bilder med den grå månytan i förgrunden och jorden i fjärran - liten, lysande, ömtålig."


Maria Küchen, (tidigare Gummesson), har i poesi och lyrisk prosa flera gånger berört rymden. Hennes bok RYMDENS ALFABET "är en kulturhistorisk berättelse om rymdfartens utveckling, skildrad från A till Ö. Maria Küchen har förvandlat sin passion för rymden till en bok full av kärlek och mystik." 

I PILGRIM - En tidskrift för andlig vägledning - utvecklar Maria Küchen sina tankar utifrån the overview effect. För läsaren aktualiseras bilder från Harry Martinsons ANIARA. Poeterna har, med utgångspunkt från Harry Martinsons lyrik, ett kapitel i RYMDENS ALFABET, där Maria Küchen avslutar så:

   "Jag är kvar på en jord som ännu inte har förötts. Kanske finns en Ariadnetråd som kan leda oss ut ur labyrinten när vi har dödat monstret.
   Monstret, det är vi - eller snarare vår oförmåga att avstå från att tillämpa tekniska landvinningar som hotar mänsklighetens och planetens överlevnad. 
   'Rymdens grymhet övergår ej människans', skriver Harry Martinson, men där har han trots allt fel.
   Rymdens fruktansvärda renhet är så ofattbart mycket grymmare än vi. I det smutsigt mänskligt ofullkomliga finns en fara men också en fruktbarhet. Jag går hem i natten med en röst inuti som viskar att jag inte ska vara rädd."


 T A C K  Maria Küchen
för Ditt sätt att förmedla
vad Du djupt har insett !

Rune Liljenrud
  

Inga kommentarer: