Motivering Augustpriset till Patrik Svensson Ålevangeliet lyder:
En svindlande historia med filosofiska och existentiella förtecken om den utrotningshotade ålens ursprung och plats bland människan och myter som för läsaren ut på djupt vatten, både bokstavligt och bildligt.
I den poetiska Eddan sägs i dikten Allvismål att jättarnas namn på havet var Ålhem.
Tor sade:
23. »Säg mig du, Allvis -
alla varelsers öde
väntar jag, dvärg, att du vet -
huru den sjön,
som skepp ro på,
heter i varje värld!»
Allvis sade:
24. »Sjö den heter bland människor,
vida skivan hos gudar,
vanerna kalla den våg,
jättarne ålhem
alferna vätskeämne,
namnet djupt hav giva den dvärgar.»
Harry Martinson skriver i KAP FARVÄL! om Sargassohavet och i hans lyrik finns ålens gåtfullhet med, såsom i Skapelsenatt ur NOMAD eller Japansk legend ur VAGNEN:
SKAPELSENATT
Vid stenbron möttes vi,
björkarna höllo vakt,
ån blank som ålen slank mot havet.
Vi slingrade oss samman för att göra Gud,
suset gick i höstsäd
och rågen sköt ut en bölja.
JAPANSK LEGEND
Seglivad som en ål
överlevde han sina fienders önskningar om en snar död.
Han kom till Sepi,
en ö i Gröna sjön bortom Kawa.
Där gled han in i en bäck
och lät sig fångas av en bondkvinna
nära Starrängens vaktstuga.
Han fann att det var i andra Ashikaga-shoguns tid
och Daimyos for hårt fram i landet.
Sedan han förvissat sig om detta
förvandlade han sig, omfamnade bondkvinnan och sade:
var håller Moritomos baneman sig gömd.
Jag är den hämnande handen ur hav och skog.
Ödet omringar honom och har sänt mig hit.
Sven Edvin Salje tecknar i sin bok "Hantverkaregatan" måleriskt detaljer från livet vid bygatan i Jämshög, där han växte upp bland duktiga hantverkare, som alla nu är borta. Salje ger levande bilder av livsvillkoren för människorna och deras hårda kamp för överlevnad. Ålen nämns och när hästekipage efter sex- eller sjumilafärder från Listerlandet kom till Jämshög, fanns i fisklådan förutom flundror, sill, torsk, någon gång beställningslax, också "en knippa ål". Sven Edvin Salje delade, tillsammans med jämnåriga kamrater, ålrevar under sin barndoms fisketurer.
Werner Aspenström berör ålen i dikten Språket ur ORDBOK
[...]
En stormig natt lämnar ålen åmynningen.
Med stängd mun,
levande på sitt eget hull
simmar den ljudlöst bort
från allt den lärt sig,
glider som en kälke
genom Atlantens mörka dalgångar,
i den mikroskopiskt tunna snön
som hela tiden faller,
medan ögonen hela tiden växer
och smälter samman till en enda blick.
Flitig såsom nålen ilar ålen,
stirrar med sitt synålsöga mot Sargasso,
som den aldrig skall nå...
Patrik Svensson tar i sin bok Ålevangeliet läsaren med på flera djupt belärande litterära utflykter, i Bibeln och inte minst intressant det som Nobelpristagaren 1999 Günter Grass skrivit 1959 om ålen i sin roman Blecktrumman.
I slutkapitlet Sargassohavet får läsaren utifrån Patrik Svenssons nitiska arbete med "ålfrågan" en existentiell metafor: "Hur mycket kan man veta om en ål? Eller om en människa?"
Här, som på flera sidor i boken, finns texter som man gärna återvänder till och behöver djupna i. Patrik Svensson anknyter till Arvid Carlsson, som fick Nobelpriset i medicin år 2000, och som tänkt över ett tillstånd som är helt frikopplat från upplevelsen av tid.
"Och vad är det" sa han. "Det är ju evigheten."
Rune Liljenrud
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar