fredag 7 december 2018

HARRY MARTINSON: "...fasters yllenystan /obeskrivligt sakta vred sig /under det att yllestrumpan /grå som leran i november /outsägligt sakta växte."



LUDVIGS FASTER

I den gamla goda tiden
levde ännu Ludvigs faster
med sitt stora yllenystan. 

Tyst i långa vinterkvällar 
hördes klockan stadigt vandra 
järnskodd genom långa timmar 
medan fasters yllenystan 
obeskrivligt sakta vred sig 
under det att yllestrumpan
grå som leran i november
outsägligt sakta växte.

[...]

Allt var lika alla dagar,
nystan, strumpa  [...]

Harry Martinson använder i sin lyrik ofta textila bilder. Dikten LUDVIGS FASTER ur Gräsen i Thule har kanske allra flest textilsymboler, som också förmedlar värderingar: yllenystan, yllestrumpan, duken hon broderat, hättan hon broderat, vantar hon broderat, duken invid hättan, nära yllevanten, Tidningshållaren på väggen - ordet Tidningar i korsstyng och korsstyngsduk för byrån.

Med utgångspunkt från Harry Martinsons sommarpsalm 202,  De blomster som i marken bor,  skriver  Disa Lundgren här i en blogg  om textila bilder i Harry Martinsons diktning: 

"Vem har tidigare tänkt på solen som en flitig sömmerska, som med sin gyllene tråd ivrigt syr samman våd efter våd av sommarens vackra klädnad? Vem utom Harry Martinson med sin lekfulla fantasi och ordglädje hade kunnat ge oss denna både roande och tjusande - och ganska vardagliga - bild av solens idoga arbete att skapa en vacker sommaräng för oss att njuta av en tidig sommarmorgon? 
Det är också ganska förvånande, att en manlig författare så naturligt valt en så konkret och textil bild för solens "handarbete". Martinson använder för övrigt en hel del bilder och uttryck med textil anknytning. Var han speciellt handaslöjdsintresserad, kanske rent av -kunnig?" 

Frågan har berörts i flera senare bloggtexter här och vid ett samtal med dottern Harriet Martinson bekräftar hon om sin far, att "han var textilintresserad".

Harry Martinson har många författarkollegor med samma intresse. Detta påminns om inte minst när årligen den 13 november Werner Aspenströmpriset delas ut  på Werner Aspenströms födelsedag. Priset instiftades 2005 och består av en tegelröd tröja i ull med blixtlås efter en modell som Aspenström bar på 1950-talet. Tröjan togs fram av Celia B. Dackenberg och finns beskriven i hennes bok Ylle och bläck: Essäer om poetkoftor och annat författarylle (Bilden ovan). 

Bland de författare som finns med i denna intressanta och med författartexter och stickmönster välfyllda boken, finns förutom Werner Aspenström också bl.a 
Gunnar Ekelöf,  Karin Boye, Erik Johan Stagnelius, Edith Södergren, Stig Dagerman, August Strindberg, Marie Lundqvist, Göran Tunström och Folke Isaksson.
Kanske till nu stundande Julen den handarbetskunnige hinner med att sticka Werner Aspenströms "Röd molntröja",  "Karin Boyes slipover", "Edith Södergrans bröstvärmare", "Stig Dagermans islandströja" eller August Strindbergs mössa".

Lyssna under stickningen gärna till någon som läser högt ur Cecilia B. Dackenbergs bok YLLE OCH BLÄCK.  Där finns pärlor att hämta.



Ett citat är hämtat ur barndomsskildringen Bäcken, där Werner Aspenström  berättar om en ensam gumma som bodde i ett bönhus i grannbyn och som stickade:

"De stunder hon inte bläddrade i psalmboken stickade hon strumpor. Lampan var placerad högt uppe vid taket och så svag, att skärmen nätt och jämnt lystes upp.  Hon måste kliva upp på en stol och hålla strumpan tätt intill glödtråden för att urskilja maskorna. Aldrig hördes hon pocka på en starkare lampa. Där stod hon som ett pelarhelgon i en evig skymning och stickade."


Rune Liljenrud

Inga kommentarer: