Elin Wägners ÅSA-HANNA 100 år

"ÅSA-HANNA FYLLER 100 ÅR
men kan läsas med det senaste årets 
#metoo-debatt ringande i öronen."
Ur artikel av professorn i litteraturvetenskap, 
Peter Forsgren, Linnéuniversitetet Växjö 
"Åsa-Hanna - En roman om
 patriarkatet och kvinnors ansvar"
Elin Wägner-sällskapets Skriftserie 29/2018

Donald Fransson, vår hedersmedlem i Harry Martinson-sällskapet, sände mig i somras en text med radiominne av Elin Wägners ÅSA-HANNA, som i år fyller 100 år. Jag fick löfte att förmedla texten till Elin Wägner-sällskapet, som med tacksamhet nu publicerar den till Sällskapets medlemmar, och låter den vara tillgänglig på sin hemsida www.elinwagner.se under BERGSLUFT, som är medlemsblad för Elin Wägner-sällskapet: 

RADION SOM INSPIRATION OCH GLÄDJEKÄLLA

Sommaren 1952 hade jag slutat folkskolan och ännu inte fyllda fjorton år började jag i Augusti samma år arbeta som plåtslagarlärling hos min pappa som startat en liten verkstad i en del av en ladugård i Smällebo. Jag fick genast börja svetsa och löda legojobb åt andra fabriker i Gnosjö medan min far ofta var ute och gjorde plåtarbeten på byggen. Ofta satt jag då ensam i den del av ladugården som var fabrik - åtminstone de första åren innan min far anställde en annan pojke. Svetsaggregatet stod just där en gång svinstian varit och det märktes om man behövde sätta lågan mot golvet. De timrade väggarna i den gamla ladugården var kritade så det fanns en trivsel. Visst längtade jag tills klockan blev fem och jag fri kunde springa hem. Invid svetsen på ett par konsoler i väggen fanns en gammal radio med modell från trettiotalet. Den blev ett underbart sällskap; en skola i sig som en landsgenomgripande folkbildning.

Plåtslageri är ju ljudligt med mycket knackande, men svetsen och lödkolven hade ju bara ett lätt väsande ljud så den gamla radion hördes från morgon till afton. Ibland var det något glapp i volymknappen och då brukade jag slå till den lätt med lödkolven eller hammaren så hördes den åter. På den tiden var det ju bara långvåg över Stockholm - Motala, och i stort såg dagen ut ungefär så här: Morgonandakt, Nyheter från TT, Skolradio och mellan klockan

elva och tolv "Musiken under arbetet" som bestod av levande musik direkt från studio, alltså ej grammofon. Därefter klockspelet och dagens dikt som lyckligtvis ännu finns i radion. Klockan tretton kom tidssignalen och då gick jag hem för middag en timma.

På eftermiddagen började höjdpunkterna; radioteater och uppläsningar. Ibland kunde jag knappt vänta på nästa dags fortsättning, så fängslande var de lysande uppläsningarna. Tänk bara när Ulf Palme läste "Moby Dick" av Herman Melville och Gunnar Sjöberg läste "Njals saga"!

Det är omkring sextio år sedan då man annonserade att en man som hette Arne Nyberg skulle läsa "Åsa - Hanna" av Elin Wägner. Jag visste inte mycket om Elin, men mitt litteraturintresse hade tagit eld alltsedan jag i småskolan läst "Bland tomtar och troll" med John Bauers underbara illustrationer - så jag kände till namnet Wägner. Skådespelaren Arne Nyberg var okänd för mig, men när han med sin varma barytonröst började läsa om Åsa-Hanna var jag fången i en lysande framställning och berättelse. Allt insveptes i en aura av Småland och jag trodde Nyberg var från Växjö - och Åsa-Hannas miljö tänkte jag mig någonstans utanför Jönköping. Det var underbart att höra. Åren har gått och jag kan knappast relatera handlingen i den starka berättelsen om Åsa-Hanna men i min själ och i mitt hjärta finns den kvar som alla de tecken med konstnärlig pregnans som vi mött i livet.

Nu när mediernas information öser över oss kan vi tänka oss den välsignade gåvan som radion gett oss; allt från kristallmottagare till antenntrådar spända från grantoppar till kök och vardagsrum - och kanske en gammal radio i Smällebo ladugård. Jag är övertygad om att Elin Wägner skulle instämma i den välsignade folkbildning som radion är. Snart skall jag återvända och läsa om Åsa-Hanna.

Donald Fransson

                                                  _______________

PS. Hittade Arne Nyberg på nätet,
han var född 1910 i Helsingborg.

Tack Donald för Ditt intressanta radiominne!

Mera på hemsidan  Åsa-Hanna 100 år 

 www.elinwagner.se under SENASTE NYTT 

 Rune Liljenrud 

PS.

Parnass - DELS De Litterära Sällskapens tidning - 4/2018

har en intressant och informativ artikel om ÅSA-HANNA,

 "100-åringen som har något att säga i metoo-debatten", 

skriven av Peter Forsgren och  Marianne Enge Swartz