"Så fatta all sanning, så våga allt rätt..."

DAGENS DIKT är ett av radions allra äldsta program och det är i år 80 år sedan det första programmet sändes den 1 februari 1937, då Esaias Tegnérs dikt "Det eviga" från år 1808 lästes av karaktärsskådespelaren Gabriel Alw, som den första dikten i denna värdefulla programserie. Diktens innehåll är tidlöst, giltigt för alla i alla tider och diktens maning "Så fatta all sanning, så våga allt rätt", har varit högst aktuell under den just nu avslutade Bokmässan i Göteborg, med de politiska demonstrationerna och oron däromkring.

Harry Martinsons "Sanningssökaren"  Se blogg:

FREDAG 25 AUGUSTI 2017

" - Jag har några dikter, om jag får visa."

Harry Martinsons första publicerade dikt "Sanningssökaren", undertecknad med hans eget namn,  publicerades för i år 90 år sedan, den 27 augusti 1927. Dikten slutar med att teckna villkoren för Sanningssökaren, i tiden och "uti evighet":

.....

Genomlevt och genomlidit
perioder utav ljus och mörker,
ont och gott.
Allt från människosläktets första
dunkla morgon,
när urfolkssnattret genljöd
mellan träden,
har han funnits
och skall finnas
intill solen mist sin låga
och all världen slumrar in
i dödens kalla natt.

Sedan drömmer han och forskar
i en annan värld.
Under andra solars välde
grubblar, forskar, frågar tänker
uti evighet.

HARRY MARTINSON: Sanningssökaren
Tidningen ARBETAREN, 27.8.1927

Gustaf Hellströms bok "VÄGEN till PARADISET"

Gustaf Hellströms bok från en studieresa i Sovjet år 1937 med den ironiska titeln "VÄGEN till PARADISET", har nu kommit i nytryck - Red. Sigurd Rothstein och Lennart Leopold, som tillsammans med Jane M. Ekstam kommenterar Gustaf Hellströms rapportering från Sovjet. Bokens kommentarer följs av värdefulla avbildningar av sidor i Dagens Nyheter, där Gustaf Hellströms texter först publicerades i form av 13 artiklar augusti och september 1937. Den första sovjetartikeln publicerades i DN söndagen den 15 augusti under rubriken "Revolutions- och krigsmoralen präglar det Stalinska Sovjet". Andra rubriker i DN är "Sovjetporten Leningrad är en slummens triumf", "Pulserande liv i Moskva, men intet glatt intryck", "Fabriken är templet i Stalins Ryssland", "Med segrarens rätt bilda arbetarna Sovjets privilegierade stånd, dess adel - Till arbetarnas förhärligande resas statyerna", "Sovjet ännu inte något paradis. Med fördelarna följa nackdelar", "Förvärvsbegäret omhuldas på det ömmande av Kreml - Stachanovare med förmåner framför andra", "Kapitalistiska kommunister inte ovanliga i Ryssland", "Sovjets ungdom fostras i lydnad och lönemoral - Benhård doktrinär och fanatiker skapar skolan redan vid unga år", "Mesta Sovjetjorden brukas kollektivt", "Statsdrivna Sovjetfarmer på 60.000 hektar vardera", "Använda fritiden problem i Sovjet - Semesterfirande proletariatet badar och bor kejserligt i Krim", "Stalin bland de sina. Den skygge diktatorn" och "Stalinregimens kärnpunkt är nationalism".

"Resa i Stalins Ryssland"

Här på Harry Martinson-sällskapets blogg görs den 17 juli, i väntan på nyutgivningen av Gustaf Hellströms bok "VÄGEN till PARADISET", en kort sammanfattning av bokens 13 kapitel. Nu finns i nyutgåvan "Resa i Stalins Ryssland" en mycket värdefull notapparat samt precisering av kapitlens innehåll. Jane M. Ekstam avslutar sin värdefulla genomgång av Gustaf Hellströms bok på följande sätt: "Hellström tillbringade fyra intensiva veckor i Sovjetunionen och gjorde det bästa av varje minut. Genom de tretton kapitlen i Vägen till paradiset  försökte han för en utomstående göra förståeligt ett av de mest radikala och utmanande sociala system som dittills skådats. Som nästan alltid var Hellström självkritisk i överkant. Han var medveten om sin prestations begränsningar - men det var icke desto mindre en stor och av de samtida läsarna mycket uppskattad prestation."

När det i år är 100-årsminne av ryska revolutionen år 1917, kan knappast någon mera informativ och lättillgänglig läsning tänkas, om det som hände då och dess följder, än just den kommenterade nyutgåvan av Gustaf Hellströms bok, som utgivits av Gustaf Hellström-sällskapet med ekonomiskt stöd av Svenska Akademien.

Sigurd Rothstein hänvisar i ett förord till boken till den engelske historikern Piers Brendons bok "Den mörka dalen - Panorama över 1930-talet" (Sv. övers.1932, 752 sidor. Kritikerröst i Financial Times: "Briljant, filmisk och ytterst lärorik, ingen annan historisk redogörelse jag känner till kan tävla med den här...  Helt mästerlig.") Boken  "Den mörka dalen" tolkar årtiondet som kulminerar i andra världskrigets utbrott.

Lennart Leopold tecknar i en artikel "Gustaf Hellströms trettiotal" och ger samtidigt en personlig bild av Gustaf Hellström, hans författarskap och sätt att arbeta under resan till Sovjet. Han låter läsaren få del av en uppgift som Jan Olof Olsson (Jolo) förmedlat från en av medresenärerna "att Hellström var utomordentligt flitig och antecknade i ett - i tjugu dar: efter det förklarade han att han skulle tillbringa resten av resan med att smälta och begrunda intrycken." På hemresan från Ryssland drabbades Hellström av en dubbelsidig lunginflammation som sånär hade kostat honom livet.

Gustaf Hellström "Personligt"

I boken Gustaf Hellström "Personligt", utgiven 1953 med förord av Holger Ahlenius, finns i en artikel "Till och från döden" ur Dagens Nyheter 1937, Gustaf Hellströms egen berättelse om insjuknandet efter vistelsen i Ryssland.

Också Jane M. Ekstam berör Gustaf Hellström som person och några rader ur hennes artikel i boken är viktiga att ha med vid läsning av Gustaf Hellströms rapportering:
"Man bör också notera att Hellström hade en tendens att sympatisera med dem som var 'vanlottade'. Redan som gymnasist hade han - känslo- och stämningsmässigt - attraherats av mullret ur samhällsdjupen, och studieåren i Lund hade ytterligare befäst hans radikalism. Hellströms bilder från de olika städerna och grupperna i Sovjetunionen kännetecknas undantagslöst av en underliggande sympati för 'the underdog', som han vet är närvarande, men inte tillåts visa sig för journalistgruppen."

Många reste från väst till Sovjetunionen

Många reste från väst till Sovjetunionen för att studera skeendet där och Sigurd Rothstein nämner bl.a. Martin Andersen Nexö från Danmark, Ernst Toller från Tyskland, Moa och Harry Martinson från Sverige samt den franske författaren och sedermera Nobelpristagaren (1947) André Gide. Hans bok "Resa i Sovjet" (1936) utkom på svenska 1948 och en nyutgåva 1992 med ett informativt förord av Göran Greider. I denna utgåva finns också ett intressant "Tillägg" av André Gide, som efter den första utgivningen utsattes för mycket hård kritik och anklagades för "förräderi och svek mot sina socialistiska principer".

DELS-scenen under Bokmässan i Göteborg

Från DELS-scenen under Bokmässan i Göteborg bjöds två program av Gustaf Hellström-sällskapet, som presenterade nyutgivningen av Gustaf Hellströms rapportering från Sovjet "VÄGEN till PARADISET", nämligen Disa Lundgren: "Gustaf Hellströms resa i Sovjet 1937" och Roland Persson: "Gustaf Hellström och kampen mot diktaturer att".

Under Harry Martinson-sällskapets årshögtid i Växjö 6-7 maj i år höll Ingrid Nettervik ett mycket uppskattat föredrag "Kampen för friheten hos Harry Martinson, Vilhelm Moberg och Pär Lagerkvist", och innehållet bjöds i förkortad form av henne från DELS-scenen på Bokmässan. Föredraget finns in extenso här på Harry Martinson-sällskapets blogg och är också infört i Pär Lagerkvist-samfundets årsskrift 2017 "Pär Lagerkvists landskap".

Väckarklocka

Under veckoslutet före Bokmässan i Göteborg bjöd Elin Wägner-sällskapet till hösthelg 23-24 september på S:t Sigfrids folkhögskola i Växjö med temat "Elin och pacifismen". "Årets Väckarklocka", som sedan år 1993 "utdelas av Elin Wägner-sällskapet till enskilda eller organisationer som arbetar i Elin Wägners anda", gavs 2017 till Heléne Lööw, Hon har bl.a varit chef för Forum för levande historia och utgivit böcker om Nazismen i Sverige och senast en bok om näthat. Hennes kartläggningar av högerextrema rörelser som hotar demokratin är en viktig insats, som Elin Wägner-sällskapet på detta sätt belönar. Heléne Lööw höll ett föredrag "Kampen om kulturen" om tolkningen av historien. En central del av extrema rörelsers föreställningsvärldar.

Rune Liljenrud