ELISABET HERMODSSON MÖTER HARRY MARTINSON ~ "Harry Martinsons BOLLE i Vägen till Klockrike och Elisabet Hermodssons DISA som litterära syskon förenade av idéer, skilda av tiden." (Alf Elmberg)

som såg den genom jorden

akta denna dag
den höjer sig över dig
reser sin himmel
över dina fattiga beslut
och vilsna handlingar
människor begraver den
i sin fullkomlighet
Den rymmer myriader liv
och himlar ovanför himlarna
den har en blick
som såg den genom jorden
och visste alltings rätta mått
Genomborrad av denna dags blick
blir du upphunnen
stannande stilla
Akta denna dag
dess sprödhet och välde
den kräver din aktning
om du skall leva den

ELISABET HERMODSSON: Stenar skärvor skikt av jord
(Ingår i Skapelse utlämnad)

Veckan efter Harry Martinson-sällskapets årshögtid i Växjö den 6-7 maj 2017 (helgen i anslutning till Harry Martinsons födelsedag 6 maj), hade Elin Wägner-sällskapet sin årshögtid på hemmaplan i Berg ett par mil från Växjö, den 13 maj (helgen i anslutning till Elin Wägners födelsedag 16 maj). I Elin Wägner-sällskapets årsmöte minnestecknades författaren, poeten, bildkonstnären, kulturjournalisten och viskompositören Elisabet Hermodsson (1927-2017), som avlidit den 11 maj. Hon var meningsfrände med Elin Wägner (1882-1949) liksom med Flory Gate (1904-1998), också hon inspirerad av Elin Wägners arbete för jorden, freden, kvinnorna och grundare av Flory Gates Stiftelse, Fred med jorden, som delar ut stipendier för stöd till ekologiska odlare. 

"Allt som stör naturens självverksamhet måste bort, eller också vi", är ledord hämtade från Elin Wägners och Elisabeth Tamms (1880-1958) skrift FRED MED JORDEN, som utkom mitt under brinnande världskrig 1940. Bokens förord är skrivet av Inga Thorsson, som i Elin Wägners anda verkat för fred och internationell nedrustning. Hon skriver i nyutgåvan 1985 av Fred med jorden: "Sambanden mellan krigen, kapprustningen, jord- resursutsugningen, underutvecklingen och fattigdomen, som vi nu arbetar så mycket med, de såg Elin Wägner 1940." Elisabeth Tamm från Fogelstad, var en av de fem första kvinnorna som efter att allmän rösträtt införts, valdes till riksdagen år 1921.

Författaren och Akademiledamoten Gustaf Hellström (1882-1953) skriver i sin självbiografiska "Det var en tjusande idyll", 1938 om hur hans alter ego Stellan Petreus, möter "en amazon med två bröst" (Elin Wägner) och av detta har Elisabet Hermodsson för Författarnas Litteraturhistoria gjort en teckning, som finns i tryck hos Elin Wägner-sällskapet.

Elisabet Hermodsson var djupt engagerad i Elin Wägners hjärtefrågor, vilket hennes diktning och konstnärskap vittnar om. År 2005 deltog hon i Harry Martinson-sällskapets årshögtid i Göteborg och författade till denna en värdefull essä "Möte med Harry Martinson", som finns tryckt i ett häfte (ISBN 91-97-5036-3-0), där Alf Elmberg skriver i en kort inledning:

   "Elisabet Hermodsson är författare i Harry Martinsons anda, en av hans främsta efterföljare. Både till form och innehåll finns stora likheter, naturens mångfald och villkor, oron för konsumtionssamhällets utveckling. Hon har betonat sinnligheten och sinnenas glädje, hävdat innerligheten, livskällornas rätt.
   Det är lätt att tänka sig Harry Martinson och Elisabet Hermodsson vandrande tillsammans längs en strand, han lyssnande med ett leende bifall, hon sjungande några av sina Disa-visor, i vilka hon ömsint och varnande beskriver den moderna människans situation i gränsen mellan natur och onatur. Det är heller inte svårt att förstå Harry Martinsons Bolle i Vägen till Klockrike och Elisabet Hermodssons Disa som litterära syskon förenade av idéer, skilda av tiden."

Elisabet Hermodsson inleder sin essä med att citera från Harry Martinsons dikt SOMMAREN ur Cikada: "I sommarens mitt var blomman sig själv/ hennes vingslag var sommar/ från grodd till frö var hon på flykt/ med röda vallmovingar."

Elisabet Hermodsson har tonsatt denna dikt och noterna som finns med i essähäftet, har Martin Bagge noterat efter  en insjungning av Elisabet Hermodsson på kassett .

Elisabet Hermodsson påminner om att i Harry Martinsons Passad med diktsviten "Hades och Euklides", beskrivs ytlighet som själva det Onda. Ytlighet är inte bara någonting billigt, lättvunnet, en attityd av smidighet i en glamouriserad värld, nej den är i Martinsons etiska dimension själva orten för ondskan: Helvetet är inte djup, utan yta.

   "När Euklides skulle uppmäta Hades
fann han att det saknade djup och höjd..."

   "Vågor fanns inga, ej höjder, ej djup eller dalar
endast linjer parallella förlopp, liggande vinklar..."

Som ett mantra upprepar Elisabet Hermodsson VERKLIGHET TILL DÖDS i sin essä och betonar "Martinsons uppfattning om hur galet och vettlöst den moderna civilisationen utvecklar sig. [...] Harry Martinson kommer, vill jag påstå, att betyda mer och mer för samtiden. Här finns den livslåga vi alla behöver idag... Han är en i hög grad nutida diktare med alla nutidens problem aktuella, men med sina kulturella rötter i livsvärden som en kallhamrad nutid håller på att utplåna."

Elisabet Hermodssons tankar passar mycket väl in i temat för Nässelfrossa 2017, "Världens klimat - Vår miljö". Redan titeln för hennes samlingsvolym "Skapelse utlämnad", som består av fem diktsamlingar med hennes egna bildillustrationer, samt hennes text till ett Ekologiskt oratorium SKAPELSE UTLÄMNAD, visar på människans ansvar i skapelsen.

I boken Synvända, 1975 för Elisabet Hermodsson fram tankar som påminner om Harry Martinsons Gyro, 1986, 2012, vari Harry Martinson betonar: "I ett universum med gyrala anordningar ligger det ett väljande och en möjlighet till val i själva anordningen. Och liksom det finns mekaniska gyron och biologiska gyron, så finns andliga gyron av kulturell, social och konstnärlig art."

Delar av Harry Martinson-sällskapet 

samlas under Årshögtiden i Växjö 2017 på

 Gyrokompassens fasta punkt

Jordskulptur av konstnär Gunilla Bandolin  

Boktiteln "Synvända" är ett begrepp skapat av Elisabet Hermodsson genom sammanställning av blomman "solvända" och "förvända synen". Hon skriver om detta: "Det kvalitativas värld kan inte förklaras med kvantitativa värden, skriver Harry Martinson och med detta synsätt är han en nödvändig röst i nutiden. Ty det som händer idag med kulturen - som ju skall representera ett samhälles andlighet och kvalitet - är att den håller på att ersättas av upplevelseindustri - den skall vara ett lönsamt geschäft i hetsjakten på sensationer [...] Så syns situationen idag utveckla sig i den av massmedialt  brus invaderade kulturen."

Där ingen lugn tanke uppstår, där uppstår inte heller någon 
mänsklighet.
Där ingen estet lever utformas inte heller någon nyanserad
mening om människovärdet.

HARRY MARTINSON: Tankar under ett svårt oväder; Ur Passad

Föd mig inåt, inåt ifrån världen                                                                      föd mig inåt ned till djupa hav
I din inre rymd finns hjärtats stjärna
föd mig inåt, hän från tid och grav                                     

HARRY MARTINSON: TILL ISAGEL; Ur Vagnen

"Det är tid att man pekar på vad som synes vara faktum, nämligen att Livet djupast sett existerar uteslutande genom den gyralitet det begåvats med, och som gör att det kan vara, bibehålla sig, fortplantas och utvecklas inom en egen gyrovärld: i en gyral infattning vari även vetenskapens vagga stått.
   Låter man genom provokat och forceringar ett direktfysikaliskt kosmos sippra in i detta livets gyro kan det hända (och det kan komma smygande) att livet på vår planet blir så fysikaliskt dominerande, att livet förlorar den rytm som är dess naturliga och gyrala rytm."

HARRY MARTINSON: Livets Gyro (Gyro 1986 s. 71f)

Elisabet Hermodsson skriver i ett förord till DISA NILSONS VISOR om upplevd kallelse av andlig art i en kyrka, som påminner om det som Harry Martinson framhåller i GYRO; "andliga gyron av kulturell, social och konstnärlig art". Den tecknade illustrationen som Elisabet Hermodsson har till upplevelsen, med en psalmnummertavla och psalmen 474 i då gällande Svenska psalmboken, "Den blomstertid nu kommer..." refererar till Hångers källa på Gotland, där psalmen lär ha skrivits av Israel Kolmodin 1694. I en av Disas visor finns en sångtext "Promenad till Hångers källa":

Kom du min vän, nu är sommaren fin

sånger ur bröstet välla

Sjung som psalmisten Kolmodin

Kom nu till Hångers källa!

Elisabet Hermodsson skriver i sitt förord till DISA NILSONS VISOR:

"Det västerländska samhälle, som hennes eget Krute (fingerat samhälle beläget i det gotländska ö-landskapet) var ett litet semikolon i, syntes henne behöva befrias från många av de avarter, som den ensidigt manligt rationalistiska utvecklingen av människans psyke försatt det i. 

[...]

Sinnebilden för denna hennes kamp mötte henne den dag, då hon på en av sina vandringar på den vilda ön bortom sundet, från altartavlan i öns vitkalkade kyrka, varseblev de kvinnliga galjonsfigurer som från tavlans tvenne sidor, med nakna yppiga bröst och kraftfullt tecknade ögon, riktade sina blickar mot henne, uppfordrande och manande henne, att med stolthet hävda kvinnans okuvliga kraft och förmåga att styra mänsklighetens skepp till en ljusare, mänskligare och av kvinnlig värme uppfylld framtid."

friheten

någonstans, Gud, tar dina vägar slut
någonstans bär min tyngd sig själv
mitt ansvar är mitt eget
du lämnar mig fri
mitt eget handlande är mitt eget liv
jag störtar det i djupet
min handling rullar i sin egen tyngd
neråt, ut i det förlorade
Men friheten är kvar
friheten att handla rätt
Dina vägar är inte utstakade vägar
vägar med moralstängsel och skydd mot fall
dina vägar är vägar som tar slut
bär ut i det ovissa
ut i den stora risken
den stora friheten att gå fel, friheten
att vanvörda, att missa skapelsen eller
handha den, älska den, i ljusets steg över branten
Ljuset är sitt eget pris
och över allt är ljuset

ELISABET HERMODSSON: Genom markens röda väst
(Ingår i Skapelse utlämnad)

Mycket av den "Vördnad för livet" som finns hos Harry Martinson liksom hos Elisabet Hermodsson, betonas också i den tyske skogvaktaren Peter Wohllebens bok "Das geheime Leben der Bäume. Was sie fühlen, wie sie kommunizieren - die Entdeckung einer verbogenen Welt" 2015, i svensk översättning TRÄDENS HEMLIGA LIV 2016, som Semir Susic tar avstamp i när han i ett föredrag under Nässelfrossa den 29 juni kl 13.00 på Olofströms bibliotek talar om "Harry Martinson - Den ekologiske poeten"

Peter Wohllebens bok kommer även att tas upp i Gustav Fredrikssons och Åke Widfeldts inslag den 26 juni kl 14.30 i årets Nässelfrossa på plats i Holje naturreservat.

Rune Liljenrud