Allhelgonaafton - Minnenas helg

VARS SJÄLAR NU I FRIDENS BONING VAR
AVSVALNADE LIKT SNÖ
SOM NÅTT SIN VILA
PÅ ANDENS BERG

Ur ANIARA Sång 69

Minnesstund vid Harry & Ingrid Martinsons grav
på Silverdals griftegård i Sollentuna
söndagen den 25 oktober 2009 i samband med
Harry Martinson-sällskapet 25 år


Månsläpets silverlarver överskrida udden,
vitstänker skogen som växer ur röken med bävan.
Dimma och andedräkt sända
lysande, slöjiga gaser.
Nattåget kommer ur silverdalen, visslar i flöjten...

HARRY MARTINSON: Ur Nomad


I Harry Martinson-sällskapets firande 25 år, den
24-25 oktober med tema "Samsyn och framtidssyn"
i Stockholm / Silverdal / Sollentuna, deltog också
Elin Wägner-sällskapet och Karin Boye Sällskapet.


"Jag kommer att tänka på den tiden då vi var lika långa,
grindstolpen och jag. Nu har jag växt om den, men den skall
stå då jag fallit."

ELIN WÄGNER: Ur Den namnlösa

"Oföränderligheten det är för mig den utommänskliga
vilja och lag som bland annat dikterar villkoren för
människans uppehållstillstånd på jorden.
Människorna kan ju aldrig förändra villkoren för
sitt uppehållstillstånd på jorden,
ty jorden lyder under en högre lag än deras.
Vill de att uppehållstillståndet ska gå ut?
I så fall får de ju in i det yttersta sin vilja fram.
Vill de det inte, då får de lära sig att lyda..."

ELIN WÄGNER: Ur Vinden vände bladen



Någon andemakt, någon hemlig makt
har i trädets gömda rötter sin vilja lagt.
Jag är rädd ibland och frågar ängsligt:
Är vi så säkert vänner?

KARIN BOYE: Gömda land / Ur Trädet

Men än faller tidlösa
stänk i vår famn
en stund då vi är borta
från mål och namn,
då solen faller tyst
över ensliga strån
och all vår strävan syns oss
som en lek och ett lån.

Då anar vi det villkor
vi en gång fick:
att brinna i det levandes
ögonblick,
och glömmer det timliga,
som varar och består,
för den skapande sekunden,
som mått aldrig når.

KARIN BOYE: För trädets skull / Ur Evighet



I graven bredvid Martinsons gravplats
vilar TED GÄRDESTAD (1956 - 1997).
Över oss som samlats på Silverdals griftegård
denna höstdag inför Minnenas helg, anade vi att
Himlen är oskyldigt blå och vi upplevde
inom oss Teds musik till brodern Kenneths text
Lyckliga dagar rinner iväg som sand


REQUIESCAT IN PACE!


















Allhelgonaafton
- Minnenas helg



Rune Liljenrud