Harry Martinsons GYRO - nu 60 år och högaktuell! ”Det är ont om jordklot”

Under sina sista år yttrade Harry Martinson till matematikern Tord Hall att han skulle få hans opublicerade naturvetenskapliga skrifter, där Hall efter Martinsons bortgång kunde göra ett urval i och för utgivning. Så skedde med den postuma samlingen ”Doriderna” (1980) som främst utgörs av dikter, som Martinson skrev som en fortsättning på Aniara (1956). Tord Hall har i boken ett värdefullt förord till hjälp för läsaren. Samlingen inleds med:

Den bok du håller skrevs i Mimas sal.
Nu på en hemlig våglängd sänds den hem
till dig min vän, som några år bebor
en sfärisk strand som kallas Doris dal.

Med andra ord: den skrevs så tätt intill
din egen varelse att ingenting
kan vara mera nära dig än de
som här beskrivas. Du är en av dem.

Vid slutet av 1981 överlämnade Tord Hall till Uppsala Universitetsbibliotek de skrifter som Harry Martinson anförtrott åt honom. Där fanns bl a essaysamlingen ”Gyro” - i första korrektur på Bonniers förlag under januari 1947, alltså nu för 60 år sedan. 1986 publicerade JORD-ECO, ett förlag som ägs av Jordens Vänner och därmed står miljörörelsen nära, Harry Martinsons ”Gyro” och med den också varningen (sid. 61) att ”det är ont om jordklot”. Boken har ett värdefullt företal av Tord Hall och den inleds med några rader från dikten ”Den stora sorgen” ur ”Dikter om ljus och mörker” (1971)

När människan nu fått makt nog
att ställa till världssorg
då är tiden inne
att bota världssorg i tid
innan all naturen blir
sorgebarnet för alla

Förlaget skriver om Gyros författare: ”En större jordvän än vår svenska nobelpristagare har troligen aldrig funnits”. Några citat ur boken, som också har bilder av Harry Martinsons konstnärspenna samt personliga fotografier, må locka till förnyad läsning av ”Gyro” - nu 60 år och högaktuell!

Gyro i modern mening betyder
omställare, omsättare, förändrare.

När liljekonvaljen står färdig
har den krönt växtmarkens till liljekonvalj
utvalda materia med solstrålningens krona.
Detta är det val liljekonvaljen gör som individ.

Det för alla nationer, raser och klasser
gemensamma intresset att vilja fortleva
är den enda allmängiltiga definitionen
i detta fall, och denna bio-politik måste då
tänkas utsträckt till att gälla för alla livsarter,
såväl mänskor som växter och djur.

Harry Martinsons slutord i ”Gyro” är: ”Den nuvarande civilisatoriska utvecklingshetsen i världen kan inte fortgå, med mindre än att den slutar i ännu värre katastrofer. Ty denna utvecklingshets bottnar i omdömeslöshet. Det bottnar i att människorna fortsätter med att kräva även sedan de mistat förmågan att förutse”. Tord Hall avslutar sitt företal till boken: ”Gyro förebådar Cikada och vad som med kraften och mångstämmigheten hos en kosmisk symfoni skulle genomströmma Aniara”.

Rune Liljenrud