Avskedsord till en sjö
En mörk sjö med överhängande träd
är för mig både en himmelens och en tidernas spegel.
Här hände mycket.
Om himmelen nedsteg med mildhet så uppstod vassen
och näckrosen.
Och sothönan kom och nickade med den vita pannmössan på.
Här har jag sett mycken tid förflyta
stundom flera år av minnen och drömmar
drivande på vassflottar som ofta bara var en timmas verk
eller mindre.
Här har jag lärt känna som månårsbröder de strandälskande
träden.
En länge av vind och vatten spelad sång
har jag fått räckt mig
med svarta kårar från dess holmar
och rop från dess fåglar.
Om vintrarna en kall och ärlig skrift
på dess stora griffeltavla av svartgrå is.
Och så vårarnas nyöppna vakar fulla av fågel
som ropade ut sig till hela rymden omkring.
Inte heller höststormarna vill jag glömma att nämna,
hur de ryckte i huset,
fällde granar och kastade lövmoln in mot åsen i öster.
Vid avskedet tackar jag dig varmt
för allt detta min kära sjö.
_______________
HARRY MARTINSON: BLM (1980)
_______________
HARRY MARTINSON: BLM (1980)
Ur Harry Martinson: Skillingtrycket och Vildgåsresan (1994)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar