"Var är ni, mina kamrater?" - Första världskriget och det kollektiva minnet

Harry Martinson var bara tio år när Första världskriget bröt ut, men han var väl medveten om vad som hände. Inte minst Allers Familj-Journals skildringar under krigsåren gav honom ett världsomfattande perspektiv, menar Sonja Erfurth och hon skriver (s.159) i sin bok Harry Martinson och vägen ut:

"Redan som åttaåring hade Harry tagit del av skeendet ute i stora världen och upplevt Titanics undergång. 1914-1918 var första världskriget hans följeslagare och de blodiga händelserna under 1917 och 1918, t.ex. finska inbördeskriget, både skrämde honom och gav honom för alltid en kunskap om krigets blodiga hantverk."  

Harry Martinson har mycket av detta i sin diktning och i den postuma diktsamlingen Längs ekots stigar, 1978 finns ekon från Första världskriget.

I dikten Ödemark nämns Sarajevo-året, då en kula, enligt tidningen, som nu gulnat, fällde Ferdinand av Habsburg.    

Låg vaken en natt. Då hördes ett skri

från allt som döden förstörde. [...]

Gravgräset susar brett i Europa.

Cikadan spelar upp på någon klassisk kyrkogård,

kusinen syrsan svarar högt på någon nordisk hed.

I några korta somrar lyssnar örat

till syrsors korta liv och spel på marken

och någon dag är sista syrsan där.

Då tystnar ängarna ,

den fint antika döden

går mullvardsgången ner

till underjorden.

Sigurd Rothstein, fil dr. i tyska och universitetslektor

 i litteraturvetenskap vid Högskolan i Kristianstad

Första världskriget som började i år för 100 år sedan, slutade i november 1918, men kriget som då var förbi, var givetvis ändå inte överståndet. Det levde kvar hos alla de lemlästade soldater som återvände hem och i de väldiga begravningsplatser som upprättades i närheten av fronterna samt i monumenten som hyllade "Den okände soldaten". Kriget fortsatte med andra ord sin existens inte bara i individens minne utan även som kollektivt minne. Det var Maurice Halbwachs (1877-1945), fransk filosof och sociolog som skapade begreppet "det kollektiva minnet". 

Sigurd Rothstein föreläser i Regionmuseet Kristianstad den 25 mars 2014 över ämnet "Var är ni, mina kamrater?" -  Första världskriget och det kollektiva minnet.

Titeln för Sigurd Rothsteins föredrag "Var är ni, mina kamrater?"
har hämtats ur Ernst Tollers självbiografi Ungdom i Tyskland, som
utkom 1933 på exilförlag i Holland.
"För att förstå sammanbrottet 1933 måste man känna till vad som hände i Tyskland 1918 och 1919", skriver Ernst Toller.


Föredraget handlar om författare som i sina krigsromaner brottas med tolkningsföreträdet, om världskriget var en heroisk insats eller ett meningslöst elände. Hade de tyska arméerna svikits av hemmaopinionen (dolkstötsteorin). Vad borde nederlaget leda till - revansch eller pacifism?
 

Erich Maria Remarque (1898-1970) blev världsberömd år 1929 med sin debutroman På västfronten intet nytt. Boken blev film, 1930 US, All quiet on the Western Front. Boken är kanske en av de allra bästa krigsromaner som skrivits men den kom att kosta Remarque hans tyska medborgarskap. Hitler hatade boken eftersom han ansåg att den var ett litterärt landsförräderi och att den gav en nedsättande bild av tyska soldater.  (Med anledning av att det i år är 100 år sedan Första världskriget började, kommer boken i ny pocketutgåva i juni 2014) 

Erich Maria Remarques På västfronten intet nytt är omskakande krigsrealism, men har också förvånande blick för betagande skönhet:

"En hel förmiddag leker två fjärilar framför vår skyttegrav. Det är citronfjärilar, de har röda prickar på de gula vingarna. Hur har de kunnat ta sig hit? Vida omkring finns det inte en växt, inte en blomma. De vilar sig på en döds tänder. Lika sorglösa som de är fåglarna, som för länge sedan vant sig vid kriget. Varje morgon stiger lärkor upp mellan linjerna. För ett år sedan kunde vi till och med se fåglar som låg på ägg och som också kläckte ut sina ungar." (s.109)

"Sommaren 1918... Aldrig har livet i dess fattigaste gestalt tyckts oss så begärligt som nu: den röda vallmon på ängarna kring våra kvarter, de glatta skalbaggarna på grässtråna, de varma aftnarna i de halvmörka, svala rummen, de svarta, helighetsfulla träden i skymningen. stjärnorna och det glidande vattnet, drömmarna och den långa sömnen - o, liv, liv, liv!" (s.232) 

Erich Maria Remarques bok

På västfronten intet nytt bränns på bokbål  

Författaren och utrikeskorrespondenten

Gustaf Hellström rapporterar redan 1933

sanningen om vad som hände i Tyskland

Författaren Fredrik Böök

har annan syn på tyska bokbål och skriver att

"Adolf Hitler icke uteslutande är en personlig

individualitet, utan också en mytisk gestalt,

en historisk symbol"

Lennart Leopold från Gustaf Hellström-sällskapet informerar om kommande program i serien Föreläsningar för alla ~ Högskolan Kristianstad. 

Tranor har kommit till Vattenriket Kristianstad

På Naturum får besökare följa arbetet när

Fågelkonstnär Carl ChristianTofte

 färdigställer en tranmålning på Naturum

"i sommarens egen socken

sträcker min dröm ibland
liksom en trana om våren."

Harry Martinson: Ur Nomad, 1943

Lennart Leopold kommer vi att få lyssna till när Harry Martinson-sällskapets årshögtid har sin söndagsutflykt till Kristianstad söndag den 4 maj med värdskap av Gustaf Hellström-sällskapet och vi då också besöker Naturum - Vattenriket Kristianstad.

Rune Liljenrud