I samband med kulturveckan Nässelfrossa 2010 invigdes ett nytt litterärt konstverk, "Vägskäl” av Kristianstadskonstnären Börje Berglund med Martinson- och Saljetexter. Konstverket finns utanför Olofströms bibliotek och består av tre stycken tre meter höga pelare i syrad betong. Mellan dem finns ett klot i brons med texter av Harry Martinson och Sven Edvin Salje. Vägskäl är temat i de två texter som återges på konstverket, dels ur Vägen till Klockrike av Harry Martinson, dels ur Hantverkaregatan av Sven Edvin Salje. Klotet vilar på en sockel och över lyser en lampa, som anspelar på Harry Martinsons Aniara.
Harry Martinsons text är hämtad ur Vägen till Klockrike
en bit in i kapitlet som heter "Luffaren Bolle"
Vägarnas glädje fanns bara bitvis, några guldmeter väg,
tolv steg eller ett stenkast i taget, sedan borta.
Men glädjen över att vara till fanns. Den kom ofta stigande.
Ty solen var inget samvetsöga och heller inte månen.
Stundom tyckte Bolle att han blivit gående på vägarna
bara därför, bara för att glädjen över att finnas till kom till
honom direkt ur sol oclh måne, vilket aldrig hade skett på
den tid då han var tobaksspinnare oc..
Sven Edvin Saljes text är hämtad ur Hantverkaregatan
första raderna i kapitlet som heter "Vägskälet"
Alldeles vid prästgården möttes tre vägar. En från öster, en från söder, en från nordväst. Ju närmare kyrkan desto bredare vägar. Det stämde också i vår kyrkby. I vägkorsningen fanns en upphöjning, en liten gräsbeväxt kulle. I centrum stod en elstolpe med en gatlykta. I sommarkvällar flockades vi byapojkar här. Det var under tjugotalet. En bil var en sällsynthet. Däremot hände det ofta att en hästskjuts skramlade förbi. Måttag..
~~~~~~~~~~
Se bloggen 23 juli:
"Jämshög / Olofström är rikt på kultur"
Rune Liljenrud
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar