Harry Martinson i tiden: HEM TILL HAVET med Sven Edvin Salje

GRÄNSTEATERN är en sektion i Teaterföreningen, Olofström. Den bildades år 1998 i samband med att en grupp amatörskådespelare satte upp skådespelet Korset på vinden av Sven Edvin Salje, som trots sviktande hälsa kunde se premiären i Jämshögs medborgarhus i mars månad.

GRÄNSTEATERN har ett brett utbud, men särskilt är det Sven Edvin Saljes verk som gruppen arbetar med. År 2000 dramatiserade GRÄNSTEATERN en novell, kallad Kopparplåtarna av Sven Edvin Salje. År 2003 uppfördes Sven Edvin Saljes debutroman Faddergåvan och den 31 oktober 2009 var det urpremiär på Folkets hus Olofström för Hem till havet, som är en pjäs fritt efter Sven Edvin Saljes Lovängserie - På dessa skuldror (1942), Människors rike (1944), Den söker icke sitt (1953), Lågan i kvällen (1971) och Hem till havet (1973). Manusförfattare är Claes-Göran Olsson och för regin svarar Nina Olsson.

SALJESÄLLSKAPET bildades år 1999 och hade vid 2008 års utgång 1 207 medlemmar, efter en ökning under året med 15 nya medlemmar. Sällskapets syfte är att sprida kunskap om och att vidga intresset för Sven Edvin Saljes omfattande författarskap. Sällskapet har hittills hunnit att ge ut tio årsskrifter, som funnits tillgängliga på Folkets hus Olofström, i samband med teaterföreställningarna HEM TILL HAVET

1999 Intill gryningen
2000 Salje berättar
2001 Händels Largo
2002 Brödbakerskans pojke och andra berättelser
2003 Sven Edvin Salje. Den stora läsekretsens författare
2004 Möten med Sven Edvin Salje
2005 På dessa skuldror i bagaget
2006 I gryningstider
2007 Gränsland i brytningstider
2008 Julberättelser
2009 ?

Jag vill varmt tacka GRÄNSTEATERN för dess fina tolkning av Sven Edvin Saljes levande krönika om familjen Loväng i Motorpa by. Hela ensemblen gör en storartad gestaltning av Sven Edvin Saljes skapade människor, som framstår som förtrogna medvandrare i livet. Jag läser Den söker icke sitt som en nyckel till förståelse av vardagens människor i hela Lovängserien, som omfattar fem böcker, och jag blev stärkt i detta, när jag följde teaterföreställningen i Folkets hus Olofström. Denna tredje del i Lovängserien utkom 1953. FOLKET I BILDS FÖRLAG skriver i sin utgåva 1955 av Den söker icke sitt: "Sven Edvin Salje har med denna roman gett en kvinnoskildring som tål jämföras med det bästa som skrivits om kvinnor i vårt land. Han är en av vår tids mest lästa och i breda kretsar mest omtyckta författare. Att popularitet kan baseras på kvalitet visar berättelsen om Elin Tarp, säkert och finstämt gestaltad och med en grundton av tolerans, medkänsla och vördnad inför allt mänskligt."

Poeten Birger Franzén, Alvesta var god vän med Sven Edvin Salje och talade ofta om honom med beundran. I en dikt skriver Birger Franzén om kärleken, att ”Den äger bara givandets dimension”. Sven Edvin Saljes tredje del av Lovängserien lär oss om kärleken, att "Den söker icke sitt".

Jämshögs Hembygdsförening fick i början av 1970-talet tillgång till den gamla skola, där såväl Harry Martinson som Sven Edvin Salje gått i skola. I den placerades Harry Martinsons samlingar 1975 och där inredde också Sven Edvin Salje sitt författarrum. I samband med invigningen av Harry Martinsons samlingar uttalade Harry Martinson varmt erkännande ord till Sven Edvin Salje:

"Jag vill tacka min kollega Sven Edvin Salje, som i själva verket är den som är initiativtagare till allt. Han har varit den förste i Jämshögstrakten, som har på allvar samlat och han har gjort det med lidelse och allvar och verklig vetenskaplig inriktning, så att det skulle vara autentiskt och att det skall finnas belägg för vad innehavarna ställer fram och vad man säger om det framställda. Jag tackar Dig så hjärtligt för Din insats här, som är ovärderlig. Jag hoppas också att detta skall kunna växa ut till något mycket stort och att man skall kunna göra det så flexibelt, som det nu heter, omställbart till olika sorter av utställningar, så att man kan använda det här till ett slags stomme, som man kan utgå ifrån och som man kan variera inom dess ram. Det skulle glädja mig i högsta grad."

Harry Martinson-sällskapet har, jämte Jämshögs Folkhögskola, Författarmuséet i Jämshög som ett hem, där vi alltid tas gott om hand av eldsjälarna Bengt och Ingmarie Bejmar, som väldigt rätt har hedrats med kulturpris för sina insatser, till fromma för Harry Martinson-sällskapet och för Saljesällskapet. Motiveringen till priset lyder: ”Med goda kunskaper byggd på upptäcktens glädje vägleder Bengt och Ingmarie Bejmar oss besökare in i litteraturen och den värld som beskrivs av bygdens stora författare. Tillsammans utstrålar de kunskap, trivsel och gemyt som gör Författarmuseet till ett populärt utflyktsmål”. Varmt tack!

Minnesstenen ÅT HEMBYGDENS SÖNER / DERAS SÅDD - VÅR SKÖRD nära Jämshögs kyrka, har Harry Martinson och Sven Edvin Salje som sista namn. När jag i samband med teaterbesöket HEM TILL HAVET också besöker minnesplatserna i Jämshög, läser jag som en sammanfattning av Lovängserien ur Sven Edvin Saljes Hem till havet på sidan 238, då det bara är sju sidor kvar i denna levande krönika, som i mina böcker sammanlagt omfattar 1 835 sidor:

"Kjell med sin nästan kala hjässa. Ännu med tyngd i sina händer. Saktmodigt lugn i rösten. En fältherre som vunnit slaget men med stora förluster. En sörjande som behärskar sin sorg. En arbetets troende. Alltid beredd att sätta skuldran till. En valkig näve med en fågelunge. In i sömnen längtande nästa dag. Böjd under förpliktelser. Fylld av minnen av de döda. Rätt skatt åt rätt kejsare men inte minsta skärv åt myglaren eller samhällsutsugaren. En bok ur hyllan då kvällen skymmer. Inte ett uns av kraft till strid för stridens egen skull. Inte ett ord över den redan dömde. En tro, om än oklar, på nåd åt alla. Ett fortsatt liv som är likt havets eller jordens. En global gud som är allas gud högt över religionerna."