Harry Martinson i tiden: 20-årsjubilerande Gustaf Hellström-sällskapet gratuleras till sju värdefulla böcker i Skriftserien och fylliga Medlemsblad

Volym 7 (2020)

MORGONSTÄMNING

och andra noveller

Red. Lennart Leopold

"Berättelser från Paris, London, New York, Söderköping, Åhus och en del andra platser, behandlande skurkar, advokater, affärsmän, städ-fruar, studenter, sjömän, grönsaksmånglare och andra mera vanliga dödliga. Gustaf Hellström"

Bonniers blänkare i Dagens Nyheter 5 dec.1926,
formulerad av Gustaf Hellström

I skriftseriens sjunde boks första del, novellen "Morgonstämning", möter i Köpenhamn en ung man, studenten Ville och kvinnan Fanny. Ville besöker Glyptoteket för att där beundra skulpturerna, särskilt Stephan Sindings skulptur ”To Mennesker” (Un homme et une femme) som han beundrar. Bokens omslagsbild visar denna skulptur, som hänfört beundras också av Stellan Petreus i romanen "En mycket ung man" 1923.

Novellen "Morgonstämning" avslutas:

"Han kunde stå en hel kvart i sträck orörlig framför den och bara se och beundra. Och hans beundran steg till häpnad varje gång han tänkte på, att denna hymn till två människosjälar, som flöt samman i en darrande kyss, endast för några år sedan varit ett kantigt och oformligt marmorblock någonstans nere vid Medelhavet".

MORGONSTÄMNING

och andra noveller

Gustaf Hellström-sällskapet har i sin skriftserie tidigare satsat främst på utrikeskorrespondenten Gustaf Hellström. När det nu i den sjunde boken är dags att lyfta fram novellisten Gustaf Hellström har sällskapet valt ut fyra noveller vardera ur samlingarna "Ungkarlar" (1904), "Olsson går i land" (1924) och "Mannen vid ratten" (1926).

Lennart Leopold
ger i Efterskrift intressanta upplysningar gällande de tolv nu publicerade novellerna, om geografisk lokalisering och om samtidens mottagande av de olika novellsamlingarna. Han nämner exempelvis att "Ungkarlar" är en originalbok, i den meningen att novellerna där inte hade varit publicerade tidigare. Detta till skillnad mot "Olsson går i land" och "Mannen vid ratten".

Två av novellerna i "Olsson går i land", Silvio och hans Bianca liksom Teodor, har tidigare publicerats i författarföreningens jultidning Vintergatan 1922 resp. i DN:s julnummer 1923.

Möjligen är En räddningsbragd ur "Mannen vid ratten" en originalnovell, då Red. inte har kunnat finna någon tidigare publicering.

Gustaf Hellström-sällskapet har med sina nu totalt sju böcker i Sällskapets skriftserie åstadkommit något ytterst värdefullt,
för alla som är intresserade av historia och samhällsfrågor. Böckerna kan berika såväl allmänna som privata referensbibliotek. Här har var och en som arbetar med undervisning en rik källa att ösa ur och Gustaf Hellströms skönlitterärt färgade journalistik, från många av 1900-talets historiska platser med avgörande skeenden, gör att läsningen blir medryckande.

Gustaf Hellström var verksam i Dagens Nyheter under nästan ett halvt århundrade och det han därigenom förmedlar är sakkunnigt, klokt övervägt, belärande och i språket lättillgängligt.

"Det är svårt att tänka sig ett mer perfekt reportage" skrev Jolo om Gustaf Hellströms Tysklandsbrev, som den första boken i Sällskapets skriftserie handlar om, men detta omdöme kan lika väl gälla för skriftseriens alla delar. Kunniga kännare av Gustaf Hellströms författarskap lämnar i skriftseriens böcker, liksom i Sällskapets fylliga MEDLEMSBLAD, informativa och värdefulla kommentarer.

Glädjande nog har nu i skriftseriens sjunde bok turen kommit till novellisten Gustaf Hellström, där hans goda gåvor som karaktärsskildrare kommer fram. Ett genomgående drag är att Gustaf Hellströms sympatier finns hos människor, som på olika sätt har det svårt. Bertil Malmberg, som 1953 efterträdde Gustaf Hellström på stol nr 18 i Svenska Akademien, nämner i sitt inträdestal att Gustaf Hellström hade sympatier för vanlottade. "Redan som gymnasist hade han - känslo- och stämningsmässigt - attraherats av mullret ur samhällsdjupen, och studieåren i Lund hade ytterligare befäst hans radikalism. Den kan spåras med större eller mindre tydlighet under hela hans liv". (s. 15)

MORGONSTÄMNING och andra noveller innehåller Förord och Efterskrift av Lennart Leopold

Ur Ungkarlar (1904)

Morgonstämning
Herrarna Svenning

En dubblett

Före giftermålet

Ur Olsson går i land (1924)

Silvio och hans Bianca

Ätenskapsskolan

Teodor

Olsson går i land

Ur Mannen vid ratten (1926)

Mannen vid ratten

Triangeln

Fru Pettersson

En räddningsbragd

"Jag tycker mycket om folk som tänker"
"Folk som tänker, jag tycker mycket om folk som tänker", säger Harry Martinson i en intervju där han talar om liv och diktande (18.11.1952 Harry Martinson-sällskapet & Radio Blekinge).

I Gustaf Hellströms noveller finns mycket tänkande, som kan utgöra material för studium och fördjupande samtal. Ett exempel på detta är att under Kulturarvsdagen 2016 i Harry Martinsons skola i Nebbeboda, med temat TIDENS RÖRELSER, berördes ämnet andlighet, utifrån de händelser som skildras i Gustaf Hellströms novell Träbenet ur trilogin Kaos 1907 och i Harry Martinsons självbiografiska roman "Nässlorna blomma" 1935.

Den sedelärande och troskyldiga andliga visan "Lilla Anna", som frälsningssoldaten Josefina i novellen "Träbenet" lär ut till den hårt prövade Bohlin, som lever i extrem trasighet, har såväl i text som innehåll, en direkt motsvarighet i visan "Martyrflickan", som sockenbarnet Martin sjunger när han lämnat Tollene gård och vandrar till Norda, grubblar och tycker synd om sig själv "för att han var på socknen".

"Lyssna till! Jag vill förtälja

om en lite späd martyr,

som med Jesus i sitt hjärta

var ett ljus som klippans fyr".

Gustaf Hellström skriver:

"I denna lilla sång tyckte sig Bohlin ha funnit det uttryck han sökte för allt det, som tryckte honom".

Harry Martinson låter i "Nässlorna blomma" det sorgsna sockenbarnet Martin sjunga sig till tröst i "Martyrflickan":

"Lyssna nu, jag vill berätta

om en liten späd martyr

som i söndagsskolan lärde

älska Jesus, barnens vän".

Berättelserna handlar i mycket om de stora livsfrågorna, vilja, personligt ansvar, skuld, nåd och frälsning, som Gustaf Hellström och Harry Martinson väl känner och förmår att skildra med psykologisk realism. Hos båda finns, uppenbart och dolt, självbiografiska drag.

Varje läsare hittar i Gustaf Hellströms noveller sina igenkännanden från Hellströms romaner, kanske främst hos huvudpersonen i de sju mer eller mindre självbiografiska och utlämnande böckerna om Stellan Petreus. Av texten här i bloggen framgår erkännande uppskattning av Gustaf Hellströms novell "Träbenet" ur trilogin "Kaos". Något motsvarande kan gälla särskilt för fyra av de nu totalt tolv presenterade novellerna i Gustaf Hellström-sällskapets
skriftserie bok nummer 7:
Morgonstämning
Teodor
Olsson går i land
Mannen vid ratten

Vid inträdet i Svenska Akademien år 1949 skrev Harry Martinson till Gustaf Hellström: "Det känns tryggt att veta, att Du sitter där". Hur deras samarbete där var, kunde kanske vara något för Gustaf Hellström-sällskapet att vidare utforska och informera om. Harry Martinson-sällskapet har på Vekerum förlag till sitt 30-årsjubileum 2014, utgivit en skrift om "Harry Martinson i Svenska Akademien" och en motsvarande om Gustaf Hellström i Svenska Akademin 1942-1953 vore välkommen. Vilka direktörstal höll Gustaf Hellström och hur utformades dessa? Intressant är att notera, att medan Gustaf Hellström och Harry Martinson samarbetade i Svenska Akademien 1949-1953, och då hade möjlighet att påverka Nobelpris i litteratur, gavs priser till humanitetens och tankefrihetens förkämpar Bertrand Russel 1950, Pär Lagerkvist 1951 och Winston Churchill 1953.