Scen-sommar med lyriken i centrum

Skådespelaren vid Stockholms Stadsteater Elisabet Carlsson presenterade den kvällsvarma 3 augusti Karin Boye i ett stämningsfullt program i Braås sommarfagra Hembygdspark under Alvesta och Växjö kommuns kulturserie Scen-sommar 2018. Elisabet Carlsson gav en djupt tankeväckande bild av Karin Boye från födelsen i Göteborg 26 oktober 1900 till hennes livsslut i Alingsås april 1941 och läste ett tiotal av hennes dikter. Sångerskan Lina Nyberg sjöng engagerat till stämningsfull musik av David Hansson och Thomas Hansy från Gothenburg Combo.

I samtal med Elisabet Carlsson kom vi direkt in på Karin Boyes nära kontakter med diktarkollegorna Elin Wägner och Harry Martinson. 

Brev från Harry Martinson

Av ett brev från Harry Martinson

till Ebbe Linde, efter Karin Boyes

död utanför Alingsås april 1941,

framgår den djupa samhörighet 

de båda haft med Karin Boye.

I "Karin Boyes liv och diktning X" 

finns Harry Martinsons text

"Karaktären Boye", första gången

publicerad i "KARIN BOYE. Minnen

och studier, 1942".

"Ja visst gör det ont när knoppar brister"

Karin Boyes dikt "Ja visst gör det ont när knoppar brister"

ingick i hennes diktsamling För trädets skull, som kom 1935.

Men dikten hade presenterats tre år tidigare i en festskrift

(Bergsluft) som kom ut till Elin Wägners 50-årsdag.

Karin Boye besökte Elin Wägner på

Lilla Björka. 

DU SKA TACKA

Du ska tacka dina gudar,
om de tvingar dig att gå
där du inga fotspår
har att lita på.

har att lita på.

har att lita på. 
har att lita på .

Du ska tacka dina gudar,
om de gör all skam till din.
Du får söka tillflykt
lite längre in.

Det som hela världen dömer
reder sig ibland rätt väl.
Fågelfri var mången,
vann sin egen själ.

Den som tvingas ut i vildskog
ser med nyfödd syn på allt,
och han smakar tacksam
livets bröd och salt.

Du ska tacka dina gudar,
när de bryter bort ditt skal.
Verklighet och kärna
blir ditt enda val.

KARIN BOYE: Ur GÖMDA LAND 

JAG VILL MÖTA...
Rustad, rak och pansarsluten
gick jag fram --
men av skräck var brynjan gjuten
och av skam.

Jag vill kasta mina vapen,
svärd och sköld.
All den hårda fiendskapen
var min köld.

Jag har sett de torra fröna
gro till slut.
Jag har sett det ljusa gröna
vecklas ut.

Mäktigt är det späda livet
mer än järn,
fram ur jordens hjärta drivet
utan värn.

Våren gryr i vinterns trakter,
där jag frös.
Jag vill möta livets makter
vapenlös.

KARIN BOYE: Ur HÄRDARNA


Stjärnorna
Nu är det slut.  Nu vaknar jag.
Och det är lugnt och lätt att gå,
när inget finns att vänta mer
och inget finns att bära på.

Rött guld i går, torrt löv i dag.
I morgon finns där ingenting.
Men stjärnor brinner tyst som förr
i natt i rymden runtomkring.

Nu vill jag skänka bort mig själv,
så har jag ingen smula kvar.
Säg, stjärnor, vill ni ta emot
en själ, som inga skatter har?

Hos er är frihet utan vank
i fjärran evigheters frid.
Den såg väl aldrig himlen tom,
som gav åt er sin dröm och strid.

KARIN BOYE: Ur GÖMDA LAND 





Aftonens kulturprogram med Karin Boyes lyrik i centrum 

uppskattades stort. När vi lämnade Braås Hembygdspark
mötte vi på andra vägsidan Sjösås gamla medeltidskyrka 
med dess förnämliga klockstapel och stenmur.



VARMT TACK! 
Rune Liljenrud