Givande Årshögtid i Växjö 6-7 maj 2017 med början på Harry Martinsons födelsedag 6 maj !

Harry Martinsons födelsedag den 6 maj 

markeras vid Årshögtidens öppnande

med nyutslagna boklöv från Jämshög 

Ordförande Semir Susic hälsar 

Varmt Välkommen till Årshögtiden

Sällskapets tidigare ordförande Åke Widfeldt

minnestecknar Sällskapets avlidna medlemmar 

Till IOGT/NTO:s förnämliga lokaler vid Växjösjön är Årshögtiden 2017 förlagd. På denna historiska plats uppfördes år 1887 WEXIÖ STADS ELEKTRICITETSVERK - Sveriges första kommunala elverk. Den ursprungliga anläggningen ersattes 1898-99 av nuvarande byggnad. Fram till 1989 fans här i skilda etapper maskinsal, förråd och kontor för eldistribution i Växjö.

År 1991 övertogs byggnaden av IOGT/NTO rörelsens byggnadsförening i Växjö

  

Under året 2016 moderniserades Växjös elnät genom ombyggnation av fördelningsstationen Elverket vid Vattentorget, intill Växjösjön. Byggnaden med ny transformatorstation är utformad med tanke på att man inte får använda några brännbara material. Den är uppförd i specialplåt, som patineras med tidens gång, samt ljussatt. Materialet är anpassat efter omgivningens färger för att smälta in. Arbetet var klart under hösten 2016. 

Årsmötets ordförande Disa Lundgren och sekreteraren

 Ingemar Lönnbom för snabbt ärenden till beslut

Räntmästaren Johnny Karlsson sköter väl

Sällskapets ekonomi och får ansvarsfrihet

Valberedningens ordförande Ulf Redmo 

får full respons på de framförda förslagen,

inga stora förändringar, men några:

Elisabeth Jonsson, Olofström blir ordinarie ledamot

i styrelsen efter Rune Liljenrud, Alvesta som utnämns

till Sällskapets hedersmedlem och nyväljs till

valberedningen. Carina Lützov, Stockholm och Carina

 Olsson, Göteborg nyväljs som styrelsesuppleanter 

Irmeli Romo svarar för Sällskapet på Bokmässan

Rapportörer från Stockholmsgruppens arbete
Lena Havland-Erlandsson och Eva Risberg

Fackförbundet Vision utser Årets kulturkommun och i juryns motivering för Växjö som Årets kulturkommun 2017, betonas att kulturen i Växjö spelar en framträdande roll och vikten av att det första "Det fria ordets hus" har skapats i Växjö, vilket bidrar till kampen om yttrandefrihet och värnar om det litterära kulturarvet. Framtidens bibliotek och Växjö konsthall lyfts också fram och juryn konstaterar att Växjö kommun har modet att satsa på både långsiktigt, framtidsinriktat och nytt, på kultur - samt att kommunen även flyttat fram gränserna för den offentliga konsten.

Ordföranden i Kultur- och fritidsnämnden Eva Johansson, hälsar Harry Martinson-sällskapets årshögtid varmt välkommen till Växjö. Deltagarna i Årshögtiden får goda möjligheter att bekanta sig med flera av de offentliga konstverken i Växjö. 

 På andra sidan av vägen vid ingången till IOGT/NTO:s lokaler, utanför Utvandrarnas Hus och Pär Lagerkvists födelsehem Gamla Domprostgården, finns Monika Goras' konstverk från år 2008 "Durus och Mollis", som är den inledande etappen av Växjö Art Site. "Det är två fascinerande skulpturer som med sin muminliknande uppsyn och stora nosar utstrålar ett meditativt sökande". Utvandrarnas Hus i Museiparken öppnades 1968. En utbyggnad skedde 1984. 

PETER WIESELGREN

av

Arvid Källström 1934

Den 24 april 1819 skrev Nykterhetskämpen Peter Wieselgren (*1800 Vislanda +1877 Göteborg), och några likasinnade kamrater under en överenskommelse och bildade en liten förening, som troligen var den första nykterhetsföreningen i Sverige: ”Vi avsäga oss, ehuru var och en för sig och utan att betunga andras samvete, allt bruk av spirituösa drycker, som ej gagna hälsan och kunna genom vanan bliva fördärvliga”. Sina möten hade den lilla föreningen på endast 6 skolelever och senare 10, kl 5 på morgonen ”då dom bäst fick vara i fred för sina hånande kamrater”.

Den moderna svenska nykterhetsrörelsen fyllde 100 år 1979. År 1879 bildades nämligen Sveriges första nykterhetsloge inom IOGT (den internationella godtemplarorden), nr 1 Klippan i Göteborg, en förening som alltjämt lever och verkar, nära Göteborgs hamninlopp, Älvsborgsbron och Novotel Göteborg. Här började också Harry Martinson "Vägen ut", vid det som idag är Klippans Kulturreservat i Göteborg intill Älvsborgsbron, ett intressant kvarter nära Röda stenen med historiska byggnader från 17- och 1800-talen. Här har Harry Martinson hedrats med en promenadväg "Harry Martinsons Väg".

"Klockrikestipendiet till Harry Martinsons minne tillfaller år 2017 Tomas Bannerhed, som redan i sin första roman Korparna, 2011, träder fram som en färdig författare med en alldeles egen stil.

I Korparna skildrar Tomas Bannerhed med stor kunskap och poetisk nerv och ömhet, hur en ung pojke söker sig bort från vuxenlivets krav och en pressad verklighet och i fåglarnas fria liv ser den frihet han själv söker, men också genom sina starka upplevelser i naturen finner den ro och den kraft som behövs för att möta vuxenlivet.

Också i sina senare verk i tal och skrift för Tomas Bannerhed naturessäen vidare på ett sätt som för tankarna till Harry Martinsons författarskap."

Stipendiejuryns ordförande Disa Lundgren presenterar pristagaren och överlämnar, assisterad av ordförande Semir Susic och räntmästare Johnny Karlsson, prisdiplom och prissumman 20.000 kronor.

Tomas Bannerhed talar om sitt författarskap
och läser ur "Korparna" och "I starens tid"

Vilhelm Moberg, Pär Lagerkvist och Harry Martinson, aktiva i kamp för frihet

Vilhelm Moberg-Sällskapets ordförande Ingrid Nettervik talar om "Det fria ordet"

KULTURCENTRUM med DET FRIA ORDETS HUS 

finns i Kristinebergs bryggerilokaler,

där öl bryggdes fram till år 1970 

På andra sidan vägen fanns Växjö vattentorn,

som rivits och där på Solberget byggs nu ett 

19 våningar högt hus med 60 lägenheter  

Ett hundratal gäster lyssnar

 intresserat till programmen

I mån av plats är alla välkomna!

Årshögtidens måltider intas på 

Restaurang 4 Krogar - vid sjön -

med hänförande vacker utsikt över sjön

Litterärt/musikaliskt collage av 

 Ulla Ekberg, Yvonne Steen Ohlander, 

Gunnar Carlberg och Leif Adolfsson

      

Pär Lagerkvist-Samfundets ordförande Magnus Eriksson leder ett samtal om programmet Harry Martinsons och Pär Lagerkvists tankar och texter i kosmos

 Harry Martinson om "Människans åldrar"
 i Nässlorna blomma

"På väggen hängde tavlan med ”Människans åldrar. En tavla för mannen, en för kvinnan. Människan steg upp ur vaggan och började gå uppför en trappa, nästa med kortbyxor, sedan kavajkostym, på tredje gifte hon sig mustaschprydd och lycklig. Vid femtio år stod hon högst, klädd i hög hatt och med silverkryckan som ett frågetecken vid länden: är jag inte fin? Stod hon så på livets alp. Sedan gick det neråt. Hon blev schabbigare och schabbigare. Till slut var det nästan bra att hon fick gå till Gud. Detta var människan mannen.

Om människan kvinnan fanns samma sak men med kjolar. Människorna satt och tittade ”fjärr”, tvärs igenom glaset och bilden, tvärs igenom väggarna. Den ”skulle så vara.

Nu gick han hem med ”Kristens resa” i ett paket. Metodisterna satt och såg hur hans själ, hans av Gud älskade människosjäl försvann på stigen. Söndagskvällen skymde och han skyndade. I ladugårdens fönsternisch av sten, där vårflugorna skreko om nåd i spindelnäten, läste han om jätten Förtvivlan.

Harry Martinson: Nässlorna blomma 
(Kapitlet Norda gård)

Willi Lang, sekreterare i Elisabeth Bergstrand-Poulsen Sällskapet, presenterar författaren och konstnären Elisabeth Bergstrand-Poulsen från Långasjö

Elisabeth Bergstrand-Poulsen "Kvinnans årstider"
Den 3 februari 2017 invigde vår nya landshövding Ingrid Burman en ny historisk utställning för att fira Smålands museum 150 år. VD på Kulturparken Småland /Smålands museum är Lennart Johansson, som bjuder Harry Martinson-sällskapets deltagare vid Årshögtiden i Växjö att komma på besök för att se Elisabeth Bergstrand-Poulsens textil "Kvinnans årstider". En kartong som mätte 3,2x5,6 m utarbetades på 1930-talet och fanns med på en Elisabeth Bergstrand-Poulsenutställning i Växjö år 1937. Denna kartong finns nu i sockenstugan i Långasjö, som är konstnären och författaren Elisabeth Bergstrand-Poulsens (1887 Långasjö-1955 Charlottenlund, Danmark) barndomshem. Gobelängen blev färdigvävdvävd år 1953 på Barbro Nilssons ateljé i Stockholm.

Programmet om textilen "Kvinnans årstider" avslutas med besök på Smålands Museum, där textilen visas och Willi Lang talar om textilens symbolspråk

"Kvinnans årstider" är tänkt som en syntes av värendskvinnans liv, något liknande som Peter Målares målningar över mannens och kvinnans åldrar. I stället för "Kvinnans åldrar" fick den heta "Kvinnans årstider" för att också få in sommarens, höstens och vinterns flora och fauna. Varje kvinna är tänkt som ett monument över sin tid och sin typ. De är inte realistiska, men dock naturliga med dräkter och utseenden typiska för allmogekvinnan i min barndoms och ungdoms Småland, som de såg ut i fest och vardag. Gården symboliserar hennes materiella och kyrkan hennes andliga centrum. Det brinnande hjärtat och hunden ett par av hennes förnämsta egenskaper: kärleken och trofastheten.

   

   Först ser man nu den festklädda Gudmodern, som bland vårens blommor bär barnet till dopet och in i livet. Svalor pila över hennes huvud. Oskuldens och hoppets vita duva styr rakt mot den lilla vita kyrkan.

   De unga flickorna i försommaren beskåda drömmande ett litet äppelträd, omgivna av försommarens blommor.

   Bruden, symboliserande livets höjdpunkt, träder i all sin glans och härlighet ner från barndomshemmets trappa, inramad av ett typiskt småländskt dörrparti från denna tid. Röda och vita liljor, löjtnantshjärtan och högsommarens blomsterprakt omgiva henne.

   Så kommer Modern med sitt barn i fruktens tid. 

   Och sist Den gamla kvinnan, höljd i sin grå schal, in i livets vinter med höstens typiska fåglar flaxande över sig, med gulnande löv och vita snöbär.

   - - - Gobelänger och böcker tala förresten för sig själva.

Ur Elisabeth Bergstrand Poulsen: Hök, får jag låna dina vingar (1940)

"Jag är glad att en hök är den första fågel, som gör intryck på mig... Den stiger högt... Vingar betyda här inte framför allt förmågan att stiga högt. De betyda mest befrielse från tyngden". Ur Hök, får jag låna dina vingar, sid. 37, som utkom 1940 under andra världskriget. "I en tid, då det som lyfter räknas för intet - bara det som duger att slåss med accepteras - då ber jag åter trotsigt:

Hök, får jag låna dina vingar! Inte näbb - inte klor - bara vingarna. - - -)

Kulturparken är en grön oas 

i Växjös tätnande stadskärna

 Helgsmål i Växjö Domkyrka

 ”De blomster som i marken bor, kan aldrig själen glömma …”

Prästen Jens Linder formar gudstjänsten utifrån

Harry Martinsons psalm 202

De blomster som i marken bor kan aldrig själen glömma. 

Hur skönt att djupt bland gläntors flor se solens fingrar sömma

en vacker klädnad till den säng som vi ger namnet sommarns äng

och som med solens gyllne tråd hopsömmas våd för våd. 

En sommarpsalm jag sjunga må i själens vinterdagar

och låta tungsint tanke gå  och mana sommarns hagar 

att träda fram till sinnets stöd i vinterns långa själanöd,

att djupt i minnet skåda Gud i evig sommarskrud.

~ ~ ~

Text: Harry Martinson

Melodi: Erland von Koch

  Lördagen avslutas med Högtidsmiddag 

på Restaurang 4 Krogar, Vattentorget 5

Söndagen den 7 maj

 Avresa med buss från Växjö resecentrum,

 P-platsen nära intill Tegnérkyrkogårdens mur

Kristina Nilsson, (även Christina och Christine)

*1843 i Vederslöv + 1921 i Växjö.

Esaias Tegnér * 1782 + 1846

2016 firade Växjö bibliotek 350 år, 2017 firar Smålands museum 150 år, men redan år 1794 hade Växjös dåvarande biskop och upplysningsmannen Olof Wallquist (1755-1800 / biskop 1787-1800) instiftat en "konstkammare", granne med biblioteket i domkyrkans torn. Efter framställning från biskop Wallquist beslutade Gustaf III att uppföra Östrabo biskopsgård 1792-1796, där Esaias Tegnér kom att bo som biskop från 1824 till sin död 1846. Biskop Olof Wallquist skrev att "Ändamålet med bibliotekets anläggning är icke att låsa in ett liggande vishetsförråd, utan att hålla det öppet för alla vänner till vetenskaper, lärdom, klokhet och snille".

I parken finns porträtthuvud Vilhelm Moberg

av Oliver Weerasinghe (F.1933 på Sri Lanka)

Gamla domprostgården byggdes omkr. 1750 som bostad på den lantgård som var domprostens löneboställe. På 1870-talet köpte järnvägsbolaget gården och byggde om den till järnvägsrestaurang. När Pär Lagerkivst bodde där som barn såg den ut på det vis som beskrivs i inledningen till Gäst hos verkligheten. År 1940 upphörde verksamheten vid restaurangen, och staden som då ägde mark och byggnader beslöt att till 1942 då Växjö firade sitt 600-årsjubileum återställa den till sitt ursprungliga skick. Gamla domprostgårdens historia finns beskriven av sekreteraren i Pär Lagerkvist-samfundet Christer Knutsson, i skriften Gamla domprostgården i Växjö.

Förslag till Lagerkviststaty av Peter Linde

inför 100-årsfirandet 1991 av Pär Lagerkvists födelse

Pär Lagerkvist - Bronsbyst på eksockel, Växjö stadsbibliotek
Konstnär Arne Jones, 1976

 Granitmonolit  Minnesmärke över Pär Lagerkvist
av Ingemar Svensson, 1991 (Pär Lagerkvist 100 år)

Minnesmärket står framför Växjö gamla järnvägsstation från år 1865.

Text på granitmonolitens markplattor

I OSS ALLA BOR DET GUDOMLIGA 

INTE I NÅGRA UTVALDA

NÄR MÄNNISKAN GÅR MOT SIN 

BESTÄMMELSE ÄR DET

 EJ SOM ÖVERMÄNNISKA

MEN FYLLD AV HJÄRTATS RIKEDOM

SOM OCKSÅ KAN FINNAS 

HOS DEN RINGASTE BLAND OSS

(Ur Pär Lagerkvist, Det besegrade livet, 1927)

SKYMNINGEN ALLTING GÖMMER

ALLTING FINNS DOLT I DEN

TRÄDEN MARKEN OCH MOLNEN

ÄNDA TILL MORGONEN

(Ur Pär Lagerkvist, Vid lägereld, 1932)

 Hjärtats saga:

musik Wilhelm Åström
text: Sigurd (Alfred Hedenstierna)

Wilhelm Åström (1840-1898)

Musiklärare Växjö läroverk

Musikdirektör Kronobergs regemente

Hans mest kända verk är nog Hjärtats saga



Karl Josef Alfred Hedenstierna (1852-1906), känd under pseudonymen Sigurd, skribent vid Smålandsposten

Flera författarcitat finns på gator i Växjös centrum

Detta är av Elisabeth Bergstrand-Poulsen

Växjö är en stad med rötter i medeltiden. Växjö blev biskopssäte 1170 men stad först 1342. Staden ligger vid en sjö, och man tror att den fått sitt namn av att vägar har mötts vid sjön, Vägsjö. Växjö är residensstad i Kronobergs län och stiftsstad. Växjö stift omfattar hela Småland och Öland. Växjö blev 1999 universitetsstad, Högskolan fick universitetsstatus.

Ur brev från Esaias Tegnér, Östrabo 

den 7 november 1843 till E.G. Geijer:

"Av tidningarna känner du redan den olycka som nu åter övergått det olyckliga Växjö. På 44 år är det nu tredje gången som staden brunnit ner. Dock är nu värre än för fem år sedan. Ty dels var branden nu mera allmän och endast 7 eller 8 hus kvarstå av hela staden, dels förestår vintern, och sådana biträden som sist kunna nu ingalunda under en så allmän förlägenhet påräknas. Läroverkets hus, gymnasium, skola, gymnastik blevo dock räddade. Men för närvarande är jag nödsakad att upplösa skolan. För framtiden skulle jag önska att helt och hållet göra skolans öde oberoende av den olyckliga stadens [återuppbyggande] som förmodligen ej sker på flera generationer, kanske aldrig. ... Mina bekymmer för allt detta kan du föreställa dig. 1200 à 1500 människor äro husvilla och ha ingenting att leva av, för sig eller kreatur. Gud hjälpe oss."

Carl von Linné 1744-1778

* Råshult Stenbrohults socken, Älmhult

+ Uppsala , begravd i Uppsala domkyrka

Efter framställning från biskop Wallquist beslutade Gustaf III uppföra Östrabo biskopsgård 1792-1796, där Esaias Tegnér kom att bo som biskop från 1824 till sin död 1846. 

 Residenset byggdes 1844-45 efter ritningar av arkitekt Carl Gustaf Blom Carlsson. Byggnaden är statligt byggnadsminne sedan 1935. 

Gunnar Wennerberg, (1817-1901) landshövding i Kronobergs län 1875-88. Skrev GLUNTARNE (1851) 30 sånger för baryton, bas och piano). 

MAGISTERN: "Men, vad säkerhet ges, att vi ej bli förmögna män till slut.

Och så statsråd på köpet? - Slikt har hänt rätt mången gång förut."

Nr 1 I anledning av Magisterns och Gluntens första bekantskap:

MAGISTERN: "Minns du hur ödet oss förde tillhopa, adertonhundra och trettiosju?"

GLUNTEN: "Åh ja, visst minns jag det . . . just Karl den tolftes dag." (= dödsdagen 30 november 1718)

1965 Frågan om ett Konserthus i Växjö tas för första gången upp av kommunfullmäktige.

1989 Hovsångerskan Birgit Nilsson tar den 3 mars det första spadtaget till Växjö Konserthus. 1991 Växjö Konserthus invigs officiellt den 2 september av Birgit Nilsson.

Operasångerskan Christina Nilsson och tonsättaren Karl Birger Blomdahl är de två personer som givit namn åt husets olika lokaler/rum.

 Logerna bakom Christina Nilsson-salen är namngivna dels efter olika platser hon bott och verkat på och dels efter stora roller hon spelat. Konsertsalen, Christina Nilsson-salen har plats för 800 personer. Rummen i Gamla Badhuset är uppkallade efter Karl Birger Blomdahl och verk han skrivit samt instrument han trakterade. 
På platsen för huset där Karl-Birger Blomdahl föddes på Nygatan 16, finns en informationsplatta på den nuvarande byggnaden där. Minnesplattan avtäcktes på 75-årsdagen av Karl-Birger Blomdahls födelse, av hans maka Eva.

 Det gamla badhuset invigdes 1913
 och användes som badhus fram till 1970.

Legend i glas (1978) 5,5 m hög - av Victor Lindstrand

Uppbyggd av drygt tusen glasskivor, tätt ihopsatta

med lim som klarar glasets förändringar i värme och kyla

Bronskvinnorna, eller Jag tänker på mig själv, 2005, av Marianne Lindberg De Geer, utanför Växjö konsthall

År 2016 firade Växjö bibliotek 350 år, ett av Sveriges allra äldsta bibliotek. Man tror att det fanns en boksaming i Växjö på 1500-talet och man vet säkert att det år 1666 fanns ett bibliotek. Då gjordes en inventering och det fanns då 62 böcker.  I mitten av 1800-talet flyttade biblioteket efter en förödande brand, från domkyrkans torn till Karolinerhuset och där fanns det till år 1966, då  en helt ny biblioteksbyggnad tillkom, ritad av en ung arkitekt Erik Uluots. Den delen av det nuvarande biblioteket  fyllde alltså i fjol 50 år, när Växjö bibliotek fyllde 350 år. Bokantalet växte och det blev trångt. 

År 2003 gjordes den runda bibliotekstillbyggnaden.



Växjö Teater är Sveriges näst äldsta landsortsteater, och har i dag cirka 445 sittplatser. Teatern invigdes den 26 december 1849 och blir i år 168 år.

 Byggnaden ritades av länsarkitekten Wilhelm Theodor Anckarsvärd  som också är upphovsman till Växjö stads rådhus (nuv. stadshotellet).

 År 1964 förklarades Växjö Teater som byggnadsminne

Det tidigare folkskoleseminariet i Växjö, senare grundskolan Ringsbergsskolan, inrymmer idag Regionteatern Blekinge Kronoberg.

Schenfeldtska huset på Norra Esplanden var under lång tid ett centrum för det judiska livet i Växjö, som fick sin judiska församling 1897 och tidigare hade tillhört Kalmar. Antalet medlemmar i nybildade Växjöförsamlingen var 53, i en stad som då hade väl 7 300 invånare. 

Nu finns i lokalerna Elin Wägnerskolan

I samband med besök på Elin Wägners Lilla Björka bjuds kaffe i Bergs Hembygdsgård. Stiftelsen Elin Wägners Lilla Björka guidar och berättar om Akademiledamoten Elin Wägner – journalist, författare, feminist, fredsaktivist, miljökämpe och civilisationskritiker. 

Marianne Enge Swartz informerar

Elin Wägner (1882-1949), journalist och författare med fred, miljö och kvinnosaksfrågor som sina hjärteintressen, lät på 1920-talet bygga sitt hem i Berg, ett par mil norr om Växjö. Arkitekt var Carl Bergsten. Numera är huset kulturminnesmärkt och bjuder plats för kulturaktiviteter av olika slag, utställningar, föredrag och litterära samtal. 

Elin Wägners inval i Svenska Akademien år 1944 gav tyngd åt vad hon skrivit, alltifrån försäljningssuccén Pennskaftet,1910 till det litterära genombrottet med smålandsromanen Åsa-Hanna, 1918. Omdömen finns många om Elin Wägner och hennes författarskap fram till och med den sista stora smålandsromanen Vinden vände bladen, 1947. 

Kaffe och information i Hembygdsgården

Birgitta Hansson talar om Elin Wägner

Siri Derkerts skulptur av Elin Wägner

Siri Derkerts minnesplatta

"VÄCKARKLOCKAN"

Broderade tavlor om namninsamlingen för

kvinnlig rösträtt samt Siri Derkerts arbete

med tunnelbaneutsmyckning i Stockholm

Texten på Elin Wägner-kasse

"Jag kommer att tänka på den tiden

då vi var lika långa, grindstolpen och jag.

Nu har jag växt om den, men den skall stå

då jag fallit"

Sven Ljungbergs tolkning ur

ELIN WÄGNER: Den namnlösa

Elin Wägners skrivarstuga ritades av Simon Gate

Harriet och Eva Martinson tillsammans

med stiftelseordföranden Birgitta Hansson

Likt Harry Martinson-sällskapets stipendium

Klockrikestiendiet till Harry Martinsons minne

som år 2017 tilldelats Tomas Bannerhed

ger Stiftelsen Lilla Björka/Elin Wägner-sällskapet

Elin Wägnerstipendium till Elin Wägners minne,

som i år tilldelats författaren och översättaren

Ida Andersen med denna motivering:

"Ida Anderssen får stipendiet för att hon i hela sitt 
författarskap tar avstamp i de värden som Elin Wägner
står som symbol för och outtröttligt arbetade för att stärka, 
och där närheten till naturen, respekt för de människor 
som har verkat före oss, omtanke och varsamhet är ledord,
och där inte minst kvinnornas viktiga men ofta 
ouppärksammade arbete får sin rättmätiga belysning."

Elin Wägnerstipendiet innebär en månads fri vistelse
 på Lilla Björka och en prissumma 15.000 kronor


Ida Andersens bok Stenminnen

ÅRETS VÄCKARKLOCKA
delas ut av Ann-Margreth Willebrand,
ordförande i Elin Wägner-sällskapet

På väg till nästa besöksmål

Kronobergs slottsruin

Kronobergs slottsruin ligger vid Helgasjöns strand och var från början en biskopsborg. Kronoberg förknippas med upprorsmannen Nils Dacke som tillbringade julen på Kronoberg år 1542. Dackes uppror slogs ner och slottet byggdes ut av Sveriges kung Gustav Vasa och hans söner som en viktig del i gränsförsvaret mot Danmark. Vid den här tiden var ju Blekinge, Halland och Skåne danska landskap. Under slutet av 1600-talet hade dessa landskap blivit svenska och slottets läge var inte lika strategiskt. Då började man istället att bryta sten på slottet till husbyggen inne i Växjö

hamn invid Ryttmästaregården.

Ångaren Thor, byggd år 1887 på Bergsunds Mekaniska Verkstad i Stockholm och fortfarande i aktiv tjänst. Samma år som Ångaren Thor byggdes färdigställdes också Sveriges sydligaste sluss vid Åby. Slussen är ännu i bruk och att "slussa med Thor" är ett minne för livet.

Mosaiken "Dacke håller ting" av Bengt Edenfalk

Klostergatan 16-14 Växjö, påminner om Nils Dacke

Vi passerar avtagsvägen till grottan,

dit Viktor Rydberg förlägger romanen 

Singoalla 

som handlar om kärleken mellan 

riddaren Erland Månesköld 

och den mystiska Singoalla

 

S:t Sigfrids folkhögskola grundades av Växjö stift 1942. 

Den ligger nära den medeltida borgen Kronoberg vid Helgasjön, Växjö

och elever vid skolan kallar sig "Kronobergare".

"Du och jag och dom eviga frågorna"

F.d. eleven och bildläraren Sven Hammarstedts skulptur

"Du och jag och dom eviga frågorna" vid Sankt Sigfrids Folkhögskola - Kamratförbundets jubileumsgåva år 1967 vid skolans 25-årsjubileum

Den 18 december 1948 invigdes folkhögskolans klockstapel.

Den är byggd av elever.

 Samma datum, 18 december, 1955 invigs själva kapellet som från början är ett sädesmagasin från 1700-talet, kallat brödhuset eller Betlehem som ju betyder just brödhuset, för här firas mässa ofta. Kapellet används också av många för dop eller vigsel i det lite mindre formatet med närhet och värme. Kapellet är alltid öppet, här har elever och andra möjlighet att när som helst komma in och tända ett ljus, be en bön eller bara sitta i stillhet.

Från Kronoberg/Evedal in
mot Växjö passerar vi nära
ett nybyggarområde med
Aniaravägen

Vid vägen Kronoberg/Evedal
finns ett vårdboende Evelid
som har en skulptur av
Lars Sonerud/HenrikCampanello
Den anspelar på sagan om Sisyfos
men har den hoppfulla titeln 
Allt är möjligt

Fösta spadtaget till SÖDRA togs i april 1967, i juli 1968 flyttade de första in. Byggnaden bestod då av en källarvåning och fem våningar. 2003 genomfördes en påbyggnadsdel. Huset har ritats av Oskarhamnsarkitekten Geza Hortay som också ritat Södras massafabriker i Mörrum, Mönsterås och Värö.

 SÖDRA är Sveriges största skogsägarförening och en internationell skogsindustrikoncern. På SÖDRA finns mycket konst, som Egon Burman skriver om i sin bok Konst på SÖDRA

”Pissed Elin” av Sara Möller (2016)

Den senaste konstdebatten i Växjö har handlat om Sara Möllers staty Pissed Elin som invigdes 25 mars 2017 och finns vid Växjösjön nära Skogsägarnas SÖDRA

Gyrokompassen 

är en jordskulptur i Växjö, placerad mellan St Sigfrids sjukhus och sjön Trummen. Den blev klar hösten 2013.

Carin Gunilla Bandolin, född 1954 i Köping, utbildade sig på Journalisthögskolan på Stockholms universitet, läste litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, studerade på Konstfackskolan i Stockholm och läste humaniora vid Karlstads universitet.
Gunilla Bandolin var professor i landskapsarkitektur på Lantbrukshögskolan i  i Alnarp 1995–2001 och gästprofessor på Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm  2001–2006 och  professor på Konstfack 2006. Hon har redigerat Mama - magasin för modern arkitektur. Hon har också varit konstkritiker i dagspressen, Expressen och Dagens Nyheter.

Professorn i teoretisk fysik, Ulf Danielsson Uppsala talade vid Bokmässan i Göteborg 2012 om Harry Martinsons GYRO som just då hade utkommit i nytryck. År 2016 tilldelades han Harry Martinson-priset. Prismotiveringen betonar att "Ulf Danielsson ser värdet i att förklara komplicerade sammanhang på ett enkelt sätt och som samtidigt är öppen för skönlitteraturens och inte minst lyrikens möjligheter att skapa bilder av det som är svårgripbart även för en vetenskapsman.” 

Ulf Danielsson: "Gyrot, vad handlar det om, vad syftar det på? Det handlar om ett försök att gå lite grann bortom den som Harry Martinson menar hårda och ganska kalla naturvetenskapliga världsbild som han var nyfiken på och började lära sig någonting om. Han kände att det var någonting som fattades och gyrot det syftar då på gyrokompassen. Det var den metafor och den bild som han ville ta sig an för att kunna ta det här steget lite längre. Han uppfattade det slumpmässiga, det kalla kaotiska universum som på något sätt ganska främlingskapande och gyrokompassen den skulle symbolisera någon slags riktning i det här kaoset, att det fanns någonting mer, någon slags, om inte syfte så någon ordning i detta själlösa kaos, någonting att hänga upp sitt liv på i någon mening." 

Gyrokompassen av Gunilla Bandolin, är en jordskulptur i Växjö, placerad mellan St Sigfrids sjukhus och sjön Trummen. Många besökare kommer hit och mediterar i den vackra naturmiljön. Harry Martinsons tankar om GYRO såsom Ingegerd Bodner tolkar detta i efterordet till nyutgåvan av GYRO, är hjälp för egen meditation:

"Harry Martinson menar att gyrokompassen är en av de mest geniala uppfinningar som någonsin har gjorts. I full storm när båten kränger, förhåller sig gyrokompassen lugn, ligger suveränt horisontalt och precis där den ska i meridianen. Utifrån sin gyrokompasserfarenhet på de stora världshaven söker Harry Martinson beskriva, att vår värld är och skulle kunna bli den fullkomligaste och skönaste av världar på grund utav en massa gyrala anordningar. Detta att liv blir liv och inte bara död materia, beror på livets gyro, som förvandlar död kvantitet och stel massa till kvalité och till det ofattbara som vi kallar dynamiskt, funktionellt pulserande liv. Harry Martinson arbetade mycket med att matematiskt, naturvetenskapligt, biologiskt, filosofiskt, moraliskt, estetiskt och poetiskt försöka klargöra sina djupa insikter i det svårförklarliga begreppet gyro. [...] 

Gyro är inte lätt, men tro inte att du som lekman ingenting begriper, menar Harry Martinson.

Även lekmän älskar livet,

och det är ont om jordklot.

I ett universum med gyrala anordningar ligger det ett väljande och en möjlighet till val i själva anordningen. Och liksom det finns mekaniska gyron och biologiska gyron, så finns andliga gyron av kulturell, social och konstnärlig art."

Gyrokompassen av Gunilla Bandolin är detta!

 Teleborgs slott ca 4–5 km söder om Växjö centrum och byggt under slutet av 1800-talet, vid sjön Trummens strand nära dagens universitetsområde, syns över vattnet från Gyrokompassen.

Deltagare i Harry Martinson-sällskapets årshögtid i Växjö 6-7 maj med strålande skön vårsol, samlas i Gyrokompassen för avslutande bild från en mycket givande årshögtid. Varmt tack till alla, som bidragit därtill!

Åke Widfeldt tolkar med

Harry Martinsons ord 

Ur de tusen dikternas bok

Glädjen kommer nästan alltid av sig själv.

Plötsligt står den på trappstenen

sällsam som första klara dagen efter månadslångt regn.

Den har vita lätta moln på axlarna.

Runtomkring den arbetar mängder av fåglar

snabbt för att kringsprida ryktet

om bättre klimat i människohjärtat.

~ ~ ~ 

Glädjen och tacksamheten

vänds först och sist till

vår store diktare och

trogna inspiratör

HARRY MARTINSON

Rune Liljenrud

•