torsdag 17 juli 2008
SOMMARPSALM
Inför årshögtiden i Jämshög 2-4 maj 2008 hade jag intressanta kontakter med våra två unga uppsatsförfattare, Harry Granqvist och Martin Söderström, som skrivit om ”Vägen till Klockrike” och ”Aniara” och som berättade för oss om detta under ett samtal i programmet. Våra diskussioner före handlade bl a om Harry Martinsons Sommarpsalm. Men vilken Sommarpsalm? Det finns ju fyra stycken. Vi kom fram till vilken Sommarpsalm som var och en av oss särskilt är fäst vid, men valet är inte direkt givet. Här något om Harry Martinsons Sommarpsalm:
1. 'Sommarpsalm' = 'De blomster som i marken bor'
De blomster som i marken bor kan aldrig själen glömma.
Hur skönt att djupt bland gläntors flor se solens fingrar sömma
en vacker klädnad till den säng som vi ger namnet sommarns äng
och som med solens gyllne tråd hopsömmas våd för våd.
-----
Denna psalm publicerades i Storkyrkobladet 1973 och ingår nu bland årstidspsalmerna i 1986 års Sv. Psalmbok, nr 202 med musik av Erland von Koch. År 2000 placerades den på Psalmtoppens förstaplats i en omröstning vid Allmänna Kyrkliga Mötet i Göteborg.
2. 'Sommarpsalm' = 'Den ljusa sommar allting klär, nu borde mänskor mjukna'
Den ljusa sommar allting klär, nu borde mänskor mjukna.
Nu borde segel stå på kö till klarhetens beklädnad…..
-----
Man borde vandra då på äng där det är gott för anden…..
Och veta sju slags hut i grönt och le åt liv och döden.
Denna Sommarpsalm publicerades i Nya Dagligt Allehanda år 1933. Mycket konkret är psalmens bildspråk om sommarns regn, men när jag läser den är det en detalj som får mig att särskilt tänka på Fabian Månsson och Hasslö, där han står huggen i svart diabas nära bron från fastlandet. Den stora statyn avtäcktes av statsminister Olof Palme till 100-årsminnet av Fabian Månsson år 1972.
Harry Martinson skriver i sin Sommarpsalm från 1933 ”veta sju slags hut” och jag tror nog att uttrycket går direkt tillbaka till Fabian Månssons mustiga uttryck "Vet hut, vet sjufalt hut" som myntades av honom år 1921 i en riksdagsdebatt. Den stridbare agitatorn och politikern Fabian Månsson (20 januari 1872 - 4 januari 1938) från Hasslö var bl a med och redigerade om den Svenska Psalmboken och tyckte själv att han gav den en folklig anknytning. Han blev kritiserad för sitt religiösa intresse och engagemanget i 1919 års psalmbokskommitté. Man krävde hans uteslutning ur partiet, men Fabian blev inte svaret skyldig utan menade: ”Skulle jag inte tro på Gud? Då vore ju allt meningslöst, fåfängt, all min strid och strävan förgäves”.
Fabian Månsson hade god vänskap med Ärkebiskopen Nathan Söderblom, som ville ha med Fabians Stridssång som en frihetspsalm i Svenska Psalmboken. År 1916 utgav Frälsningssoldaten Fabian Månsson ”Rättfärdiggörelsen genom tron” i två band och år 1932 promoverades han till Filosofie hedersdoktor vid Uppsala Universitet. Carl Eldh har en byst föreställande Fabian Månsson vid Stockholms stadsbibliotek (1940)
3. 'Sommarpsalm' = 'Mitt i den brinnande solen'
Mitt i den brinnande solen
finns en pupill, en kärna
som med sin gåtfulla virvel
gör den till kärlekens stjärna.
Var gång den ser på jorden
uppstår en äng och blommar
dag efter dag och fröar
glad genom lycklig sommar.
(ANIARA Sång 80, 1956)
Johan Stenström har valt denna Sommarpsalm ur Aniara som sin "Månadens Martinson" för juli månad år 2007 och skrivit en personlig kommentar, som jag är honom mycket tacksam för. För varje sommar - naturen, miljön och det existentiella samtalet - berikas vi stort av Aniaras Sommarpsalm med Johan Stenströms djuplodande kommentar! (Finns på vår hemsida!)
4. 'Sommarpsalm' = 'När solen stiger visar gläntan fram'
När solen stiger visar gläntan fram
den gröna sommarskogens gräs och blad.
Ett spel av soleld går från stam till stam
och fink och sylvia gör anden glad.
Rik återger naturen sinnets fröjd
och säger klart med blom och fågelljud
hur gräset är, hur fjärilen förnöjd
hos ängen gläds i lätt och härlig skrud.
Varenda blick på dessa ängars ljus
får svar av skimret som med vindens gång
beglittrar var sekund när trädens sus
församlar sig hos fåglarna till sång.
(Dikter om ljus och mörker, 1971)
I boken ”Begränsningens möjligheter” av Niklas Schiöler, 2008 citeras vad Harry Martinson säger om den poetiska gestaltningen, att den skall bygga på en förening av det ”faktiskt sedda och det centralt anade”. Ett kapitel i boken ”Att ställa in skärpan” fokuserar bl a på Harry Martinson och bjuder god hjälp att komma nära det ”faktiskt sedda och det centralt anade” hos vår store diktare. Sommarpsalm lockar till sång. Här har våra tonsättare en stor uppgift.
Med bästa sommarhälsningar
Rune Liljenrud
-----
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Jag vill bara säga tack för att du finns / Jerry
Hej, vilken fin artikel. Minnet vandrar tillbaka, långt från novemberdis och iskallt regn. Jag har en fråga om "Sommarpsalm 3" som ni citerar. Den sången ur Aniara är något av det vackraste som skrivits på svenska språket. Finns den så att säga officiellt tonsatt, som psalm eller något annat (frånsett Blomdahls opera, om den finns med där?) Det framgår inte riktigt av bloggen. Är det något som sjungs av körer mm? Mycket tacksam för svar! Jonas
Tack Jonas för Din kommentar, som jag finner först nu och direkt vill besvara. 21-22 maj 1997 gavs konsertföreställning 31 SÅNGER FRÅN ANIARA i Ishallen, Olofström. Tonsättning: Carl-Axel Dominique. Sångsolist bl a Tommy Körberg. Damkör under ledning av Monica Dominique. Jazz Unit. Marinens Musikkår med Folke Nilsson som dirigent. Bland de tonsatta Aniara-sångerna finns Sång No.80 "Mitt i den brinnande solen".
Konsertföreställningen - en stor högtid - är bevarad på CD, som finns att köpa hos Harry Martinson-sällskapets skattmästare Johnny Karlsson. Du finner honom i styrelsen på vår hemsida.
Allt gott önskar
Rune Liljenrud
Skicka en kommentar